Lukas 4
1 Sedan gick Jesus ifrå Jordan igen, full med den Helga Anda, och vardt hafder af Andanom uti öknena;
La Yeecu dim ki Yuwa tangbe kwama, yilam firen caji Urdun la yuwa tangbe kwama ko tu co yakanciko yerak.
2 Och frestades i fyratio dagar af djefvulen, och åt intet i de dagar; utan då de ändade voro, sedan hungrade honom.
Fiye kume kwini na'ar bwekelkele cuwaco tiyeu. co ca diker ki kumeni co, la ni connuwa wura.
3 Då sade djefvulen till honom: Äst du Guds Son, så säg till denna stenen, att han varder bröd.
Bwekelkel yii, na mo bibwe kwamri yii tero wo a yilam cari,
4 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds ord.
Yeecu yii co, mulangum mulange “ke bo ka cari ni ama dumetiye”.
5 Och djefvulen hade honom på ett högt berg, och viste honom all rike i verldene, uti ett ögnablick.
La bwekelkele kung ken Yeecu dii nung cinen liyaro kaleweu gwam.
6 Och djefvulen sade till honom: Dig vill jag gifva all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifven, och hvem jag vill, gifver jag dem.
Bwekelkele yii co, “man neken nen Bikwankero gwam kange duktanka ceko, wori cin neyen dike buri gwam, la man weken nii wo ma cuitiyeu.
7 Vill du nu falla ned, och tillbedja mig, så skola de all höra dig till.
Na ceu na mwan cung cunge mo wab yeri gwam ka mwe”.
8 Jesus svarade, och sade till honom: Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du dyrka.
La Yeecu karci nen yiico, mulangum mulange mwa wab “Teluwe kwama mwe, co ki kwace mwa- Bwangtentiye”.
9 Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom uppå tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre.
So bwekelkele yakan ki Yeecu Urucalima, kung ken co diiku'u wabe la yii co na mo bi bwe kwama di yarubitine
10 Ty det är skrifvet: Han skall befalla sina Änglar om dig; att de skola förvara dig;
wori mulangum mulange, can ne be bei tomange wucakke cenin dor mwer bou na cer nen.
11 Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen.
La ci an kungum nen dii na mo fwere biwure, tero nin.
12 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran din Gud.
La Yeecu yii co, “tokum toke, mani mwa cuwa Teluwe mwe kwama ti”.
13 Och sedan djefvulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom till en tid.
La kambo bwekelkele dim cuwa Yeecu keri, concu dubomco biduwar bwiri.
14 Och Jesus kom, genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring.
La Yeecu yilaken Galili ki kwan yuwa tangber kwamari. La fulen dor ce reu curongi cinanloro kentangum wiye.
15 Och han lärde i deras Synagogor, och vardt prisad af allom.
La can yoten merengkako bi kur waber, La gwam caklang co ti.
16 Och han kom till Nazareth, der han uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen in i Synagogon, som hans sedvänja var, och stod upp, och ville läsa.
La con bou Nazaret fiye ci yom co wiyeu la kambo ci lerum maka, con doken mor bi kur waber kakuk folokak, la kwen con titiye na kiye kiye ka ki dir.
17 Då vardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät upp bokena, fann han det rummet, der skrifvet står:
Cinne co bifumer Nii Dukume kaya, la con fiye wo mulangi,
18 Herrans Ande är öfver mig, derföre att han hafver smort mig; till att förkunna Evangelium dem fattigom hafver han sändt mig, till att läka de förkrossada hjerta; till att predika de fångar frihet, och dem blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning;
Yuna tangber kwamaka wi dor miri wou cin cor meu timuwang dor na ne fulen kerero ken fiye nob bwen wiyeu. con tuom ye nan kwa dir fiye nubo ci tabangtabangeu, kange nee ka tokak fukmatinimbonin na kwin nubo ci neten dotange tiyeu.
19 Till att predika Herrans behageliga år.
Nan kwa dir cor cini kwamar
20 Sedan lade han boken tillhopa, och fick tjenarenom, och satte sig; och allas deras ögon, som i Synagogone vore, aktade på honom.
La con cumom bifumer ne riwo timwiyeu. La con yii ken, nuwe nubo gwam bi kur wabero rime ki tokanco.
21 Då begynte han till att säga till dem: I dag är denna Skrift fullbordad för edor öron.
La con yoten kan co yii ci keroti duwen bifumer wo dim fo ki nuwaka kumek.
22 Och de båro honom alle vittnesbörd, och förundrade sig på de nådefulla ord, som gingo af hans mun, och sade: Är icke denne Josephs son?
Nubo gwamwi tok kero ken dor cer la citi Nyumangi kange luma kereko ceru ti Nyiceu. La cin me”wo kebo bi bwe Yucufu ka?”
23 Då sade han till dem: Visserliga mågen I säga till mig denna liknelsen: Läkare, läk dig sjelfvan; huru stor ting hafve vi hört i Capernaum skedd vara; gör ock sådana här i ditt fädernesland.
La con yii ci, “Bicom kam yii dangke wo kom ki Nii Twaka Twam dor mwero. Dikewo ma duwa ma ma kafarnam meu, ma dong=dong nyo cinan lormwer.
24 Sade han: Sannerliga säger jag eder: Ingen Prophet är afhållen i sitt fädernesland.
La con toki Bicom ma yii komti, nii Dukume kange win wo fiyom bo yoka we cinan lor cer.
25 Men jag säger eder i sanning: Många enkor voro i Israel, uti Elie tid, då himmelen igenlyckt var i tre år och sex månader, då stor hunger var öfver hela landet.
La mor bilenker ma yii komti, natub kwalebo kila kabo mer Icraila, tiberoco Iliya wiyeu, la biloro mungum na coro ta'areceu kange cuiyakko mukkun, la wura dor bou bitine corin.
26 Och till ingen af dem vardt Elias sänd; utan till ena enko uti Sareptha Sidons.
La ci tun bo Iliya win ciye nin. La tunco Jerefat cidone, nawiye kwale kange yimwiyeu.
27 Och månge spitelske voro i Israel, i Elisei Prophetens tid; och ingen af dem vardt ren gjord, förutan Naeman af Syrien.
Walebo kala kabo mor Icraila kwama Ilica nii dukumeu, win wo ci twabo, kan Na'aman wo ciria.
28 Och alle, de i Synagogon voro, uppfylldes med vrede, då de detta hörde;
Nubo gwam mor bikur wabereu funero tamci kambo cinuwa kero weri.
29 Och uppreste sig emot honom, och drefvo honom utu staden, och ledde honom ut öfverst på klinten af berget, der deras stad på byggder var, och ville stört honom der utföre;
Cin kweri cin cokken co buiko cinan lore ci ya ken kico kong cueli wo ci mum cinan lor ciro dor cereu na ci tungu co bitine.
30 Men han gick midt igenom dem sin väg.
La ca ci cum tiber ciyer co yaken kange fiye.
31 Och han kom ned till den staden Capernaum i Galileen; och der lärde han dem om Sabbatherna.
La con yiraken kafarram cinan loro kange mor Galili, la con yoten kange co merang cinenti ki kakuk fobkak.
32 Och de förundrade sig på hans lärdom; ty med hans tal var väldighet.
Cin ma nyumanka ki merankaceko, wori co ki tok kero ki Bikwanked.
33 Och uti Synagogon var en menniska besatt med en oren djefvuls anda; och han ropade med höga röst,
La mor bi ker waber nii kange wi wo ki yuwa kelkelike, la con cii ki dira dur.
34 Sägandes: Hej, hvad hafve vi med dig, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige.
E' ye nya mam ti ki mo Yeecu Banajara, mo bou na mo twalangum ne? min nyumom mo co nii wucak kwama ce.
35 Och Jesus näpste honom, sägandes: Var tyst, och gack ut af honom. Och djefvulen kastade honom midt ibland dem, och gick ut af honom, och gjorde honom ingen skada.
Yeecu ca kelkeliyomin tor, yii, tok re ker, ceru mor nii wo. kambo kelkeliyo jwa nii wo mer ken bitine tiber ciyer la ce rum mor nii wo, nuwa cinen bo tura ki kange nure.
36 Och en förfärelse kom öfver dem alla; och de talade inbördes med hvarannan, sägande: Hvad skall detta vara? Ty han bjuder de orena andar med magt och väldighet, och de gå ut.
Nubo gwam ti nyumangi, citi tokkami buiti ciye lan ker ye na wo? Co yii kelkeliyo kero ki nyial kange bi kwankered lan cerum.
37 Och ryktet gick ut om honom allestäds i de landsändar deromkring.
La nyou, cin ter tokka fulen cero cinan loro kantangum wiye gwam.
38 Då Jesus uppstod utu Synagogon, gick han in i Simons hus. Och Simons svära betvingades med stora skälfvosot; då bådo de honom för henne.
La Yeecu dubom bikur waber ro doken lo cimonne, la fer cimon kalati ki kwirom bwi, la ci ken keri dor cer.
39 Och han trädde in till henne, och näpste skälfvone; och skälfvan öfvergaf henne; och hon stod straxt upp, och tjente dem.
La kwen con titye dor cer, co ca kwirum bwi min tor, kwirum buiyo dubomco, dandang con kwemim con ta maka yiroko.
40 Då solen nedergick, alle de som hade sjukt folk af allahanda sjukor, ledde dem till honom; och han lade händerna på hvar och en, och gjorde dem helbregda.
Kambo kakuko yar ken tiye ni, rubo bou cinenti kirubo nuwa bo luman tuirako ki dimen ki dimen, con yo ti kang ceko dor ciyer gwam con twam ci.
41 Foro också djeflarna ut af mångom, ropade och sade: Du äst Christus, Guds Son; då näpste han dem, och stadde icke till att de skulle tala; ty de visste, att han var Christus.
Kelkelibo cerangu mor nubo kila kila ken. Cii wiyeti ci ti toki, “mo bi bwe kwama,” Yeecu ca kelkelibo ca dob ci bo tok ker, wori cin nyumem con co Kritti.
42 Då dager vardt, gick han ut i ödemarken; och folket sökte honom, och kommo till honom, och förhöllo honom, att han icke skulle gå ifrå dem.
Kambo fini celumen con cokum dor ce ki kwace fiye nob mani yeu, nubo ducce docoti co lo ci bou fiye co wiye, cin mani na ci kicim na dob cire.
43 Då sade han till dem: Andra städer måste jag ock predika Guds rike; ty jag är dertill sänd.
La con yii ci man nee fulen kerer liyar kwamaro tangrim cinan Lorenbo. Won co dike bwi ci tumum ye fe.
44 Och han predikade uti de Synagogor i Galileen.
La con ter neka fuleneko mor bi kur wabero Yuhudiya gwam.
