Lukas 22
1 Då tillstundade Sötbrödshögtiden, den Påska kallas.
| اَپَرَنْچَ کِنْوَشُونْیَپُوپوتْسَوَسْیَ کالَ اُپَسْتھِتی |
2 Och de öfverste Presterna och Skriftlärde sökte efter, huru de kunde dräpa honom; men de fruktade för folket.
| پْرَدھانَیاجَکا اَدھْیایَکاشْچَ یَتھا تَں ہَنْتُں شَکْنُوَنْتِ تَتھوپایامْ اَچیشْٹَنْتَ کِنْتُ لوکیبھْیو بِبھْیُح۔ |
3 Och gick Satanas in uti Judas, som kallades Ischarioth, och var en af de tolf.
| ایتَسْتِنْ سَمَیے دْوادَشَشِشْییشُ گَنِتَ اِیشْکَرِیوتِییَرُوڈھِمانْ یو یِہُوداسْتَسْیانْتَحکَرَنَں شَیتاناشْرِتَتْواتْ |
4 Han gick bort, och talade med de öfversta Presterna och föreståndarena, huruledes han skulle fly honom dem i händer.
| سَ گَتْوا یَتھا یِیشُں تیشاں کَریشُ سَمَرْپَیِتُں شَکْنوتِ تَتھا مَنْتْرَناں پْرَدھانَیاجَکَیح سیناپَتِبھِشْچَ سَہَ چَکارَ۔ |
5 Och de gladdes, och voro öfverens med honom, att de skulle gifva honom penningar.
| تینَ تے تُشْٹاسْتَسْمَے مُدْراں داتُں پَنَں چَکْرُح۔ |
6 Och han lofvade dem det, och sökte efter läglighet, att han måtte öfverantvarda honom dem utan buller.
| تَتَح سونْگِیکرِتْیَ یَتھا لوکانامَگوچَرے تَں پَرَکَریشُ سَمَرْپَیِتُں شَکْنوتِ تَتھاوَکاشَں چیشْٹِتُماریبھے۔ |
7 Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom man måste offra Påskalambet.
| اَتھَ کِنْوَشُونْیَپُوپوتْمَوَدِنے، اَرْتھاتْ یَسْمِنْ دِنے نِسْتاروتْسَوَسْیَ میشو ہَنْتَوْیَسْتَسْمِنْ دِنی |
8 Då sände han Petrum, och Johannem, sägandes: Går, och bereder oss Påskalambet, att vi det äte.
| یِیشُح پِتَرَں یوہَنَنْچاہُویَ جَگادَ، یُواں گَتْواسْماکَں بھوجَنارْتھَں نِسْتاروتْسَوَسْیَ دْرَوْیانْیاسادَیَتَں۔ |
9 Då sade de till honom: Hvar vill du, att vi skole bereda det?
| تَدا تَو پَپْرَچّھَتُح کُچاسادَیاوو بھَوَتَح کیچّھا؟ |
10 Sade han till dem: Si, när I kommen in i staden, varder eder mötandes en man, som bär ena vattukruko; följer honom i huset, der han ingår;
| تَدا سووادِیتْ، نَگَرے پْرَوِشْٹے کَشْچِجَّلَکُمْبھَمادایَ یُواں ساکْشاتْ کَرِشْیَتِ سَ یَنِّویشَنَں پْرَوِشَتِ یُوامَپِ تَنِّویشَنَں تَتْپَشْچادِتْوا نِویشَنَپَتِمْ اِتِ واکْیَں وَدَتَں، |
11 Och säger husbondanom: Mästaren låter säga dig: Hvar är herberget, der jag må äta Påskalambet med mina Lärjungar?
| یَتْراہَں نِسْتاروتْسَوَسْیَ بھوجْیَں شِشْیَیح سارْدّھَں بھوکْتُں شَکْنومِ ساتِتھِشالا کُتْرَ؟ کَتھامِماں پْرَبھُسْتْواں پرِچّھَتِ۔ |
12 Och han skall visa eder en storan sal bereddan; reder der till.
| تَتَح سَ جَنو دْوِتِییَپْرَکوشْٹھِییَمْ ایکَں شَسْتَں کوشْٹھَں دَرْشَیِشْیَتِ تَتْرَ بھوجْیَماسادَیَتَں۔ |
13 De gingo åstad, och funno som han dem sagt hade; och redde till Påskalambet.
| تَتَسْتَو گَتْوا تَدْواکْیانُسارینَ سَرْوَّں درِشْدْوا تَتْرَ نِسْتاروتْسَوِییَں بھوجْیَماسادَیاماسَتُح۔ |
14 Och då tid var, satte han sig ned, och de tolf Apostlar med honom.
| اَتھَ کالَ اُپَسْتھِتے یِیشُ رْدْوادَشَبھِح پْریرِتَیح سَہَ بھوکْتُمُپَوِشْیَ کَتھِتَوانْ |
15 Och han sade till dem: Jag hafver, med mycken åstundan, begärat äta detta Påskalambet med eder, förr än jag lider.
| مَمَ دُحکھَبھوگاتْ پُورْوَّں یُبھابھِح سَہَ نِسْتاروتْسَوَسْیَیتَسْیَ بھوجْیَں بھوکْتُں مَیاتِوانْچھا کرِتا۔ |
16 Ty jag säger eder, att jag härefter icke skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt varder i Guds rike.
| یُشْمانْ وَدامِ، یاوَتْکالَمْ اِیشْوَرَراجْیے بھوجَنَں نَ کَرِشْیے تاوَتْکالَمْ اِدَں نَ بھوکْشْیے۔ |
17 Och han tog kalken, tackade, och sade: Tager honom, och skifter eder emellan;
| تَدا سَ پانَپاتْرَمادایَ اِیشْوَرَسْیَ گُنانْ کِیرْتَّیِتْوا تیبھْیو دَتْواوَدَتْ، اِدَں گرِہْلِیتَ یُویَں وِبھَجْیَ پِوَتَ۔ |
18 Ty jag säger eder, att jag icke skall dricka det af vinträ kommet är, tilldess Guds rike kommer.
| یُشْمانْ وَدامِ یاوَتْکالَمْ اِیشْوَرَراجَتْوَسْیَ سَںسْتھاپَنَں نَ بھَوَتِ تاوَدْ دْراکْشاپھَلَرَسَں نَ پاسْیامِ۔ |
19 Och han tog brödet; tackade, och bröt, och gaf dem, sägandes: Detta är min lekamen, som för eder gifven varder; det görer till min åminnelse;
| تَتَح پُوپَں گرِہِیتْوا اِیشْوَرَگُنانْ کِیرْتَّیِتْوا بھَنْکْتا تیبھْیو دَتْواوَدَتْ، یُشْمَدَرْتھَں سَمَرْپِتَں یَنْمَمَ وَپُسْتَدِدَں، ایتَتْ کَرْمَّ مَمَ سْمَرَنارْتھَں کُرُدھْوَں۔ |
20 Sammalunda ock kalken, efter Nattvarden, sägandes: Detta är kalken, det nya Testamentet i mitt blod, som för eder utgjutet varder.
| اَتھَ بھوجَنانْتے تادرِشَں پاتْرَں گرِہِیتْواوَدَتْ، یُشْمَتْکرِتے پاتِتَں یَنْمَمَ رَکْتَں تینَ نِرْنِیتَنَوَنِیَمَرُوپَں پانَپاتْرَمِدَں۔ |
21 Dock si, mins förrädares hand är med mig på bordet.
| پَشْیَتَ یو ماں پَرَکَریشُ سَمَرْپَیِشْیَتِ سَ مَیا سَہَ بھوجَناسَنَ اُپَوِشَتِ۔ |
22 Och menniskones Son varder gångandes, efter som det beslutet är; dock ve den mennisko, af hvilko han varder förrådder.
| یَتھا نِرُوپِتَماسْتے تَدَنُسارینا مَنُشْیَپُتْرَسْیَ گَتِ رْبھَوِشْیَتِ کِنْتُ یَسْتَں پَرَکَریشُ سَمَرْپَیِشْیَتِ تَسْیَ سَنْتاپو بھَوِشْیَتِ۔ |
23 Och de begynte fråga emellan sig, hvilken den var af dem som det göra skulle.
| تَدا تیشاں کو جَنَ ایتَتْ کَرْمَّ کَرِشْیَتِ تَتْ تے پَرَسْپَرَں پْرَشْٹُماریبھِرے۔ |
24 Så vardt ock en träta emellan dem, hvilkendera skulle synas vara ypperst.
| اَپَرَں تیشاں کو جَنَح شْریشْٹھَتْوینَ گَنَیِشْیَتے، اَتْرارْتھے تیشاں وِوادوبھَوَتْ۔ |
25 Då sade han till dem: Verldslige Konungar regera; och de, som magtena hafva, kallas nådige herrar;
| اَسْماتْ کارَناتْ سووَدَتْ، اَنْیَدیشِییاناں راجانَح پْرَجانامُپَرِ پْرَبھُتْوَں کُرْوَّنْتِ دارُنَشاسَنَں کرِتْواپِ تے بھُوپَتِتْوینَ وِکھْیاتا بھَوَنْتِ چَ۔ |
26 Men I icke så; utan den som störst är ibland eder, han skall vara som den yngste, och den der ypperst är, han vare såsom en tjenare.
| کِنْتُ یُشْماکَں تَتھا نَ بھَوِشْیَتِ، یو یُشْماکَں شْریشْٹھو بھَوِشْیَتِ سَ کَنِشْٹھَوَدْ بھَوَتُ، یَشْچَ مُکھْیو بھَوِشْیَتِ سَ سیوَکَوَدْبھَوَتُ۔ |
27 Ty hvilkendera är större, den som sitter, eller den som tjenar? Är icke han som sitter? Men jag är midt ibland eder, såsom den som tjenar.
| بھوجَنوپَوِشْٹَپَرِچارَکَیوح کَح شْریشْٹھَح؟ یو بھوجَنایوپَوِشَتِ سَ کِں شْریشْٹھو نَ بھَوَتِ؟ کِنْتُ یُشْماکَں مَدھْیےہَں پَرِچارَکَاِواسْمِ۔ |
28 Men I ären de samme, som med mig blifvit hafven uti mina frestelser.
| اَپَرَنْچَ یُیَں مَمَ پَرِیکْشاکالے پْرَتھَمَمارَبھْیَ مَیا سَہَ سْتھِتا |
29 Och jag vill beställa eder riket, såsom min Fader hafver det beställt mig;
| ایتَتْکارَناتْ پِتْرا یَتھا مَدَرْتھَں راجْیَمیکَں نِرُوپِتَں تَتھاہَمَپِ یُشْمَدَرْتھَں راجْیَں نِرُوپَیامِ۔ |
30 Att I skolen äta och dricka öfver mitt bord, i mitt rike; och skolen sitta på stolar, och döma tolf Israels slägter.
| تَسْمانْ مَمَ راجْیے بھوجَناسَنے چَ بھوجَنَپانے کَرِشْیَدھْوے سِںہاسَنیشُوپَوِشْیَ چیسْراییلِییاناں دْوادَشَوَںشاناں وِچارَں کَرِشْیَدھْوے۔ |
31 Och Herren sade: Simon, Simon, si, Satanas hafver begärat eder, att han skulle sålla eder såsom hvete;
| اَپَرَں پْرَبھُرُواچَ، ہے شِمونْ پَشْیَ تِتَاُنا دھانْیانِیوَ یُشْمانْ شَیتانْ چالَیِتُمْ اَیچّھَتْ، |
32 Men, jag hafver bedit för dig, att din tro skall icke omintet varda; och när du nu omvänder äst, så styrk dina bröder.
| کِنْتُ تَوَ وِشْواسَسْیَ لوپو یَتھا نَ بھَوَتِ ایتَتْ تْوَدَرْتھَں پْرارْتھِتَں مَیا، تْوَنْمَنَسِ پَرِوَرْتِّتے چَ بھْراترِناں مَناںسِ سْتھِرِیکُرُ۔ |
33 Då sade han till honom: Herre, jag är redebogen gå med dig, både i häktelse och i döden.
| تَدا سووَدَتْ، ہے پْرَبھوہَں تْوَیا سارْدّھَں کاراں مرِتِنْچَ یاتُں مَجِّتوسْمِ۔ |
34 Då sade han: Jag säger dig, Petre, i dag skall icke hanen gala, förr än du tre resor nekar att känna mig.
| تَتَح سَ اُواچَ، ہے پِتَرَ تْواں وَدامِ، اَدْیَ کُکُّٹَرَواتْ پُورْوَّں تْوَں مَتْپَرِچَیَں وارَتْرَیَمْ اَپَہْووشْیَسے۔ |
35 Och han sade till dem: När jag sände eder utan säck, utan skräppo, och utan skor, hafver eder något fattats? Då sade de: Intet.
| اَپَرَں سَ پَپْرَچّھَ، یَدا مُدْراسَمْپُٹَں کھادْیَپاتْرَں پادُکانْچَ وِنا یُشْمانْ پْراہِنَوَں تَدا یُشْماکَں کَسْیاپِ نْیُونَتاسِیتْ؟ تے پْروچُح کَسْیاپِ نَ۔ |
36 Då sade han till dem: Men nu, ho som säck hafver, han tage honom, sammalunda ock skräppo; och den der icke hafver, han sälje sin kjortel, och köpe svärd.
| تَدا سووَدَتْ کِنْتْوِدانِیں مُدْراسَمْپُٹَں کھادْیَپاتْرَں وا یَسْیاسْتِ تینَ تَدْگْرَہِیتَوْیَں، یَسْیَ چَ کرِپانو ناسْتِ تینَ سْوَوَسْتْرَں وِکْرِییَ سَ کْریتَوْیَح۔ |
37 Ty jag säger eder, att det ännu måste fullbordas på mig, som skrifvet är: Han är räknad ibland ogerningsmän; ty hvad som skrifvet är om mig, det hafver en ända.
| یَتو یُشْمانَہَں وَدامِ، اَپَرادھِجَنَیح سارْدّھَں گَنِتَح سَ بھَوِشْیَتِ۔ اِدَں یَچّھاسْتْرِییَں وَچَنَں لِکھِتَمَسْتِ تَنْمَیِ پھَلِشْیَتِ یَتو مَمَ سَمْبَنْدھِییَں سَرْوَّں سیتْسْیَتِ۔ |
38 Då sade de: Herre, si, här äro tu svärd. Då sade han till dem: Det är nog.
| تَدا تے پْروچُح پْرَبھو پَشْیَ اِمَو کرِپانَو۔ تَتَح سووَدَدْ ایتَو یَتھیشْٹَو۔ |
39 Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet.
| اَتھَ سَ تَسْمادْوَہِ رْگَتْوا سْواچارانُسارینَ جَیتُنَنامادْرِں جَگامَ شِشْیاشْچَ تَتْپَشْچادْ یَیُح۔ |
40 Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse.
| تَتْروپَسْتھایَ سَ تانُواچَ، یَتھا پَرِیکْشایاں نَ پَتَتھَ تَدَرْتھَں پْرارْتھَیَدھْوَں۔ |
41 Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad,
| پَشْچاتْ سَ تَسْمادْ ایکَشَرَکْشیپادْ بَہِ رْگَتْوا جانُنِی پاتَیِتْوا ایتَتْ پْرارْتھَیانْچَکْرے، |
42 Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din.
| ہے پِتَ رْیَدِ بھَوانْ سَمَّنْیَتے تَرْہِ کَںسَمینَں مَمانْتِکادْ دُورَیَ کِنْتُ مَدِچّھانُرُوپَں نَ تْوَدِچّھانُرُوپَں بھَوَتُ۔ |
43 Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom.
| تَدا تَسْمَے شَکْتِں داتُں سْوَرْگِییَدُوتو دَرْشَنَں دَدَو۔ |
44 Och han vardt betagen af en mägta stor ångest, och bad länge; och hans svett var såsom blodsdroppar, löpande ned på jorden.
| پَشْچاتْ سوتْیَنْتَں یاتَنَیا وْیاکُلو بھُوتْوا پُنَرْدرِڈھَں پْرارْتھَیانْچَکْرے، تَسْمادْ برِہَچّھونِتَبِنْدَوَ اِوَ تَسْیَ سْویدَبِنْدَوَح پرِتھِوْیاں پَتِتُماریبھِرے۔ |
45 Och då han uppstod af bönene, och kom till sina Lärjungar, fann han dem sofvande af bedröfvelse;
| اَتھَ پْرارْتھَناتَ اُتّھایَ شِشْیاناں سَمِیپَمیتْیَ تانْ مَنودُحکھِنو نِدْرِتانْ درِشْٹْواوَدَتْ |
46 Och sade till dem: Hvi sofven I? Står upp, och beder, att I icke kommen uti frestelse.
| کُتو نِدْراتھَ؟ پَرِیکْشایامْ اَپَتَنارْتھَں پْرَرْتھَیَدھْوَں۔ |
47 Vid han ännu talade, si, en hop med folk, och en utaf de tolf, som het Judas, gick för dem, och trädde fram till Jesum, till att kyssa honom.
| ایتَتْکَتھایاح کَتھَنَکالے دْوادَشَشِشْیاناں مَدھْیے گَنِتو یِہُوداناما جَنَتاسَہِتَسْتیشامْ اَگْرے چَلِتْوا یِیشوشْچُمْبَنارْتھَں تَدَنْتِکَمْ آیَیَو۔ |
48 Men Jesus sade till honom: Juda, förråder du menniskones Son med kyssande?
| تَدا یِیشُرُواچَ، ہے یِہُودا کِں چُمْبَنینَ مَنُشْیَپُتْرَں پَرَکَریشُ سَمَرْپَیَسِ؟ |
49 Då sågo de som när voro, hvad på färde var, och sade till honom: Herre, skole vi taga till svärds?
| تَدا یَدْیَدْ گھَٹِشْیَتے تَدَنُمایَ سَنْگِبھِرُکْتَں، ہے پْرَبھو وَیَں کِ کھَنْگینَ گھاتَیِشْیامَح؟ |
50 Och en af dem slog öfversta Prestens tjenare, och högg af hans högra öra.
| تَتَ ایکَح کَرَوالیناہَتْیَ پْرَدھانَیاجَکَسْیَ داسَسْیَ دَکْشِنَں کَرْنَں چِچّھیدَ۔ |
51 Då svarade Jesus, och sade: Låter kommat härtill; och så tog han på hans öra, och helade honom.
| اَدھُونا نِوَرْتَّسْوَ اِتْیُکْتْوا یِیشُسْتَسْیَ شْرُتِں سْپرِشْٹْوا سْوَسْیَں چَکارَ۔ |
52 Och Jesus sade till de öfversta Presterna, och föreståndarena i templet, och till de äldsta, som till honom komne voro: Såsom till en röfvare ären I utgångne, med svärd och med stafrar;
| پَشْچادْ یِیشُح سَمِیپَسْتھانْ پْرَدھانَیاجَکانْ مَنْدِرَسْیَ سیناپَتِینْ پْراچِیناںشْچَ جَگادَ، یُویَں کرِپانانْ یَشْٹِیںشْچَ گرِہِیتْوا ماں کِں چورَں دھَرْتُّمایاتاح؟ |
53 Ändock jag hafver dagliga varit med eder i templet, och I kommen edra händer intet vid mig; men detta är edar stund, och mörksens magt.
| یَداہَں یُشْمابھِح سَہَ پْرَتِدِنَں مَنْدِرےتِشْٹھَں تَدا ماں دھَرْتَّں نَ پْرَورِتّاح، کِنْتْوِدانِیں یُشْماکَں سَمَیونْدھَکارَسْیَ چادھِپَتْیَمَسْتِ۔ |
54 Så grepo de honom, och ledden, och haden in i öfversta Prestens hus. Men Petrus följde långt efter.
| اَتھَ تے تَں دھرِتْوا مَہایاجَکَسْیَ نِویشَنَں نِنْیُح۔ تَتَح پِتَرو دُورے دُورے پَشْچادِتْوا |
55 Då gjorde de en eld midt i palatset, och såto dervid; och Petrus satte sig ibland dem.
| برِہَتْکوشْٹھَسْیَ مَدھْیے یَتْراگْنِں جْوالَیِتْوا لوکاح سَمیتْیوپَوِشْٹاسْتَتْرَ تَیح سارْدّھَمْ اُپَوِویشَ۔ |
56 Då en tjensteqvinna fick se honom sittandes vid ljuset, såg hon på honom, och sade: Denne var ock med honom.
| اَتھَ وَہْنِسَنِّدھَو سَمُپَویشَکالے کاچِدّاسِی مَنو نِوِشْیَ تَں نِرِیکْشْیاوَدَتْ پُمانَیَں تَسْیَ سَنْگےسْتھاتْ۔ |
57 Då nekade han honom, och sade: Qvinna, jag känner honom intet.
| کِنْتُ سَ تَدْ اَپَہْنُتْیاوادِیتْ ہے نارِ تَمَہَں نَ پَرِچِنومِ۔ |
58 Och litet efter såg honom en annar, och sade: Du äst ock af dem. Men Petrus sade: Menniska, jag är det icke.
| کْشَنانْتَرےنْیَجَنَسْتَں درِشْٹْوابْرَوِیتْ تْوَمَپِ تیشاں نِکَرَسْیَیکَجَنوسِ۔ پِتَرَح پْرَتْیُواچَ ہے نَرَ ناہَمَسْمِ۔ |
59 Och litet derefter, vid en timma, kom en annar, och sannade det samma, sägandes: Sannerliga var han ock med honom; ty han är ock en Galileisk man.
| تَتَح سارْدّھَدَنْڈَدْوَیاتْ پَرَں پُنَرَنْیو جَنو نِشْچِتْیَ بَبھاشے، ایشَ تَسْیَ سَنْگِیتِ سَتْیَں یَتویَں گالِیلِییو لوکَح۔ |
60 Och Petrus sade: Menniska, jag vet icke hvad du säger. Och i det samma, vid han ännu talade, gol hanen.
| تَدا پِتَرَ اُواچَ ہے نَرَ تْوَں یَدْ وَدَمِ تَدَہَں بودّھُں نَ شَکْنومِ، اِتِ واکْیے کَتھِتَماتْرے کُکُّٹو رُراوَ۔ |
61 Och Herren vände sig om, och såg på Petrum; och då begynte Petrus tänka på Herrans ord, huru han honom sagt hade: Förr än hanen hafver galit, skall du tre resor neka mig.
| تَدا پْرَبھُنا وْیادھُٹْیَ پِتَرے نِرِیکْشِتے کرِکَواکُرَواتْ پُورْوَّں ماں تْرِرَپَہْنوشْیَسے اِتِ پُورْوّوکْتَں تَسْیَ واکْیَں پِتَرَح سْمرِتْوا |
62 Och Petrus gick ut, och gret bitterliga.
| بَہِرْگَتْوا مَہاکھیدینَ چَکْرَنْدَ۔ |
63 Och de män, som höllo Jesum, begabbade honom, och slogo honom;
| تَدا یَے رْیِیشُرْدھرِتَسْتے تَمُپَہَسْیَ پْرَہَرْتُّماریبھِرے۔ |
64 Bundo för hans ögon, slogo hans ansigte, och frågade honom, sägande: Spå, ho är den som dig slog?
| وَسْتْرینَ تَسْیَ درِشَو بَدّھوا کَپولے چَپیٹاگھاتَں کرِتْوا پَپْرَچّھُح، کَسْتے کَپولے چَپیٹاگھاتَں کرِتَوانَ؟ گَنَیِتْوا تَدْ وَدَ۔ |
65 Och mycken annor förhädelse sade de till honom.
| تَدَنْیَتْ تَدْوِرُدّھَں بَہُنِنْداواکْیَں وَکْتُماریبھِرے۔ |
66 Och som det dagades, församlade sig de äldste i folket, och de öfverste Presterna, och de Skriftlärde, och hade honom in för sitt Råd,
| اَتھَ پْرَبھاتے سَتِ لوکَپْرانْچَح پْرَدھانَیاجَکا اَدھْیاپَکاشْچَ سَبھاں کرِتْوا مَدھْییسَبھَں یِیشُمانِییَ پَپْرَچّھُح، تْوَمْ اَبھِشِکَتوسِ نَ واسْمانْ وَدَ۔ |
67 Sägande: Äst du Christus, säg det oss? Och han sade till dem: Om jag eder det säger, så tron I det intet;
| سَ پْرَتْیُواچَ، مَیا تَسْمِنُّکْتےپِ یُویَں نَ وِشْوَسِشْیَتھَ۔ |
68 Frågar jag ock, så svaren I intet; ej heller släppen I mig.
| کَسْمِںشْچِدْواکْیے یُشْمانْ پرِشْٹےپِ ماں نَ تَدُتَّرَں وَکْشْیَتھَ نَ ماں تْیَکْشْیَتھَ چَ۔ |
69 Härefter skall menniskones Son sitta på Guds krafts högra hand.
| کِنْتْوِتَح پَرَں مَنُجَسُتَح سَرْوَّشَکْتِمَتَ اِیشْوَرَسْیَ دَکْشِنے پارْشْوے سَمُپَویکْشْیَتِ۔ |
70 Då sade de alle: Så äst du ju Guds Son? Sade han: I sägen att jag så är.
| تَتَسْتے پَپْرَچّھُح، رْتِہَ تْوَمِیشْوَرَسْیَ پُتْرَح؟ سَ کَتھَیاماسَ، یُویَں یَتھارْتھَں وَدَتھَ سَ ایواہَں۔ |
71 Då sade de: Hvarefter begärom vi ännu vittnesbörd? Vi hafve sjelfve hört det af hans mun.
| تَدا تے سَرْوّے کَتھَیاماسُح، رْتِہَ ساکْشْیےنْسَسْمِنْ اَسْماکَں کِں پْرَیوجَنَں؟ اَسْیَ سْوَمُکھادیوَ ساکْشْیَں پْراپْتَمْ۔ |
