Lukas 21
1 Och han såg till, aktandes på huru de rike lade sina gåfvor uti offerkistona.
Men idet han så op, fik han Øje på de rige, som lagde deres Gaver i Tempelblokken.
2 Så fick han ock se ena fattiga enko, som lade der två skärfvar in.
Men han så en fattig Enke. som lagde to Skærve deri.
3 Och han sade: Sannerliga säger jag eder: Denna fattiga enkan lade mer in, än alle de andre;
Og han sagde: "Sandelig, siger jeg eder, at denne fattige Enke lagde mere i end de alle.
4 Ty de hafva alle inlagt, till Guds offer, af det dem till öfverlopps är; men hon hafver, af sin fattigdom, inlagt allt det hon ägde.
Thi alle disse lagde af deres Overflod hen til Gaverne; men hun lagde af sin Fattigdom al sin Ejendom, som hun havde."
5 Och då somlige sade om templet, att det var prydt med härliga stenar och klenodier, sade han:
Og da nogle sagde om Helligdommen, at den var prydet med smukke Sten og Tempelgaver. sagde han:
6 De dagar varda kommande, att utaf allt, det I sen, skall icke låtas sten uppå sten, den icke skall afbruten varda.
"Disse Ting, som I se - der skal komme Dage, da der ikke lades Sten på Sten, som jo skal nedbrydes."
7 Då frågade de honom, och sade: Mästar, när skall detta ske? Och hvad tecken är, när detta ske skall?
Men de spurgte ham og sagde: "Mester! når skal dette da ske? og hvad er Tegnet på, når dette skal ske?"
8 Sade han: Ser till, att I icke varden förförde; ty månge skola komma under mitt Namn, och säga: Jag äret; och tiden instundar. Följer dem icke efter.
Men han sagde: "Ser til, at I ikke blive forførte; thi mange skulle på mit Navn komme og sige: Det er mig, og: Tiden er kommen nær. Går ikke efter dem!
9 Men när I hören örlig och uppror, varer icke förfärade; ty sådant måste först ske, men det är icke straxt änden.
Men når I høre om Krige og Oprør, da forskrækkes ikke; thi dette må først ske, men Enden er der ikke straks."
10 Och han sade till dem: Folk skall resa sig upp emot folk, och rike emot rike.
Da sagde han til dem: "Folk skal rejse sig imod Folk, og Rige imod Rige.
11 Och stor jordbäfning skall varda mångastäds, och hunger, och pestilentier; och förskräckelse, och stor tecken skola ske utaf himmelen.
Og store Jordskælv skal der være her og der og Hungersnød og Pest, og der skal ske frygtelige Ting og store Tegn fra Himmelen.
12 Men för allt detta skola de taga fatt på eder, och förfölja eder och öfverantvarda eder in på sin Råd, och i häktelse; dragande eder för Konungar och Förstar, för mitt Namns skull.
Men forud for alt dette skulle de lægge Hånd på eder og forfølge eder og overgive eder til Synagoger og Fængsler, og I skulle føres frem for Konger og Landshøvdinger for mit Navns Skyld.
13 Och det skall eder vederfaras till ett vittnesbörd.
Det skal falde ud for eder til Vidnesbyrd.
14 Så håller det fast uti edor hjerta, att I ingen omsorg hafven, huru I skolen försvara eder;
Lægger det da på Hjerte, at I ikke forud skulle overtænke, hvorledes I skulde forsvare eder.
15 Ty jag skall gifva eder mun och visdom, der alle de, som sätta sig emot eder, icke skola kunna emotsäga, ej heller emotstå.
Thi jeg, vil give eder Mund og Visdom, som alle eders Modstandere ikke skulle kunne modstå eller modsige.
16 I skolen ock öfverantvardas af föräldrar, och af bröder, fränder och vänner; och de skola döda somliga af eder.
Men I skulle endog forrådes af Forældre og Brødre og Frænder og Venner, og de skulle slå nogle af eder ihjel.
17 Och I skolen varda hatade af allom, för mitt Namns skull;
Og I skulle hades af alle for mit Navns Skyld.
18 Och ett hår af edart hufvud skall icke förgås.
Og ikke et Hår på eders Hoved skal gå tabt.
19 I skolen behålla edra själar genom edart tålamod.
Ved eders Udholdenhed skulle I vinde eders Sjæle.
20 När I nu sen, att Jerusalem varder belagdt med en här, då skolen I veta, att dess förödelse är för handen.
Men når I se Jerusalem omringet af Krigshære, da forstår, at dens Ødelæggelse er kommen nær.
21 De då äro i Judeen, de fly upp åt bergen; och de der midt inne äro, de gånge ut; och de som ute i landet äro, de gånge icke derin;
Da skulle de, som ere i Judæa, fly til Bjergene; og de, som ere inde i Staden, skulle vige bort derfra; og de, som ere på Landet, skulle ikke gå ind i den.
22 Ty att då äro hämndadagarne, att fullbordas skall allt det som skrifvet är.
Thi disse ere Hævnens Dage, da alt, hvad skrevet er, skal opfyldes.
23 Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva i de dagar; ty stor plåga varder på jordene, och vrede öfver detta folk.
Men ve de frugtsommelige og dem, som give Die, i de Dage; thi der skal være stor Nød på Jorden og Vrede over dette Folk.
24 Och de skola falla för svärdsegg, och fångne bortförde varda till allahanda folk; och Jerusalem skall förtrampadt varda af Hedningom, tilldess Hedningarnes tid fullkomnad varder.
Og de skulle falde for Sværdets Od og føres fangne til alle Hedningerne; og Jerusalem skal nedtrædes af Hedningerne, indtil Hedningernes Tider fuldkommes.
25 Och skola ske tecken i solen, och i månan, och i stjernorna; och på jordene varder folkena ångest, och de skola förtvifla. Och hafvet och vågen skola mycket bullra;
Og der skal ske Tegn i Sol og Måne og Stjerner, og på Jorden skulle Folkene ængstes i Fortvivlelse over Havets og Bølgernes Brusen,
26 Och menniskorna borttorkas, för räddhågas skull, deraf att de förbida det som hela verldena öfvergå skall; ty himmelens krafter skola bäfva.
medens Mennesker forsmægte af Frygt og Forventning om de Ting, som komme over Jorderige; thi Himmelens Kræfter skulle rystes.
27 Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med magt och stora härlighet.
Og da skulle de se Menneskesønnen komme i Sky med Kraft og megen Herlighed.
28 Men då detta begynner ske, ser upp, och lyfter edor hufvud upp; ty då nalkas edor förlossning.
Men når disse Ting begynde at ske, da ser op og opløfter eders Hoveder, efterdi eders Forløsning stunder til."
29 Och han sade dem en liknelse: Ser på fikonaträt och all trä.
Og han sagde dem en Lignelse: "Ser Figentræet og alle Træerne;
30 När de nu knoppas, kunnen I då se och veta af eder sjelf, att sommaren är när.
når de alt springe ud, da se I og skønne af eder selv, at Sommeren nu er nær.
31 Alltså ock I, när I sen detta ske, skolen I veta, att Guds rike är när.
Således skulle også I, når I se disse Ting ske, skønne, at Guds Rige er nær.
32 Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förr än det allt skedt är.
Sandelig, siger jeg eder, at denne Slægt skal ingenlunde forgå, førend det er sket alt sammen.
33 Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
Himmelen og Jorden skulle forgå; men mine Ord skulle ingenlunde forgå.
34 Men vakter eder, att edor hjerta icke förtungad varda med svalg och dryckenskap, och med detta lefvernes omsorg, så att den dagen kommer eder för hastigt uppå.
Men vogter eder, at eders Hjerter ikke, nogen Tid besværes af Svir og Drukkenskab og timelige Bekymringer, så hin dag kommer pludseligt over eder som en Snare.
35 Ty han varder kommandes, såsom en snara, öfver alla som bo på jordene.
Thi komme skal den over alle dem, der bo på hele Jordens Flade.
36 Så vaker nu alltid, och beder, att I mågen undfly allt detta som komma skall, och stå för menniskones Son.
Og våger og beder til enhver Tid, for at I må blive i Stand til at undfly alle disse Ting, som skulle ske, og bestå for Menneskesønnen."
37 Och han lärde om dagen i templet; men om natten gick han ut, och vistades på Oljoberget.
Men han lærte om Dagene i Helligdommen, men om Nætterne gik han ud og overnattede på det Bjerg, som kaldes Oliebjerget.
38 Och allt folket var bittida uppe till honom i templet, till att höra honom.
Og hele Folket kom årle til ham i Helligdommen for at høre ham.
