Lukas 18
1 Sade han ock en liknelse till dem derom, att man skall alltid bedja, och icke förtröttas;
Zamavesra osu maka zupa nunamu hanagu, fronka ke Jisasi'a amagema nentaza disaipol naga'a anage huno zamasami'ne,
2 Sägandes: En domare var uti en stad, den icke fruktade Gud, och ej heller hade försyn för några mennisko;
Mago rankumatera ke refkohu (jas) kva nera mani'neakino, Anumzamofonku korera nosuno, vahe'mokizmia zmagefenkami netrea nere.
3 Så var i samma stad en enka; hon kom till honom, och sade: Hjelp mig ifrå min trätobroder.
Magora kento ara ana rankumapina mani'nea amo, ke refko nehia kva nete eva eva nehuno, anage hu'ne. Mago vahe'mo nazeri haviza nehianki naza huo hu'ne.
4 Och han ville icke till någon tid. Sedan sade han vid sig: Ändock jag icke fruktar Gud, ej heller hafver försyn för någon mennisko;
Mago'a knafina ana a'mofo kea antahi omi'neanagi, henka anage huno agesa antahine. Nagra Anumzamofonkura korera nosu'na, vahe'mokizmia zmagefenkami netroanagi,
5 Dock, fördenskull att denna enkan öfverfaller mig så svåra, måste jag fly henne rätt, att hon icke skall komma på det sista, och ropa på mig.
ama kento a'mo tutu hunenanteno hakare zupa evava nehuno nazeri navesra nehianki, ru evava huno nazeri naveresra hanigi aza hanue hu'ne.
6 Och sade Herren: Hörer här, hvad den orätta domaren säger.
Ramo'a anage huno zamasmi'ne, Fatgo osu ke refkohu kva nemo'ma hu'nea kegu tamagesa antahiho hu'ne.
7 Skulle ock icke Gud hämnas sina utkorade, som ropa till honom dag och natt; skulle han hafva tålamod dermed?
Hanki Anumzamo'ma huhampri zmantenea vahe'mo'za, hanine zagene antahigevava nehanageno'a, fatgo avu'avara huno zavikezmia antahino zamaza osugahio?
8 Jag säger eder, att han skall hämnas dem snarliga. Dock likväl, då menniskones Son kommer, månn han skall finna tro på jordene?
Amanage hu'na neramasamue. Agra ame huno zamasu ragizmanteno zamaza hugahie. Ana hugahianagi Vahe'mofo Mofavremo'ma esuno'a, Agra ama mopafi vahe'mofo zamentintia eme zamagegahifi eme ozamagegahie?
9 Sade han ock till somliga, som tröste på sig sjelfva, att de voro rättfärdige, och försmådde andra, denna liknelsen:
Mago'ane fronka kea huno, zamagrazmigu antahi'za tagra fatgo vahe mani'none nehu'za, ruga'amo'za knare osu vahe mani'naze hu'za zamagefenkami netrazamokizmi zamasami'ne,
10 Två män gingo upp i templet till att bedja; den ene en Pharisee, och den andre en Publican.
Tare netremoke nunamu hunaku ra mono nompi mareri'na'e. Magora Farisi nere, magora takisi zago e'neria nere.
11 Phariseen stod och bad så vid sig sjelf: Jag tackar dig Gud, att jag är icke såsom andra menniskor, röfvare, orättfärdige, horkarlar, eller ock såsom denne Publicanen.
Farisi ne'mo'a otineno anage huno agra'agu nunamu hu'ne. Anumzamoka Nagra susu huna muse nehue, mago'a vaheknama osu'na havige huno musufa nesea vaheknara nosuna, kefoza nehaza vahekna osu'na, arave netanaza vahekna nosuna, ama takesi zago eneria ne'kna osu'noe.
12 Jag fastar två resor i veckone, och gifver tiond af allt det jag äger.
Maka sontamofo agu'afina tare zupa ne'zana a'o nehu'na, maka'zama atrena zagoma erufintira, 10ni'a kevufintira musezana mago kevu refko huna Anumzamoka negamue.
13 Och Publicanen stod långt ifrån, och ville icke lyfta sin ögon upp till himmelen; utan slog sig för sitt bröst, och sade: Gud, miskunda dig öfver mig syndare.
Hianagi takisi zagoma e'neria ne'mo ogantu otino manino monafinka kesga huno nonkeno, kepri huno amimizare nemasagino amanage hu'ne. Kumike vahe mani'noanki Anumzamoka kasuntaginanto huno hu'ne!
14 Jag säger eder: Denne gick dädan hem igen rättfärdigad, mer än den andre; ty den sig upphöjer, han varder förnedrad; och den sig förnedrar, han varder upphöjd.
Amanage hu'na neramasamue, takisi eneria ne'mo'a Farisi ne'mofona agetereno Anumzamofo avurera fatgo huteno noma'arega vu'ne. Na'ankure agra avufga erisagama hanimofona, Anumzamo'a azeri fenka atregahie. Hianagi iza'o avufama anteramisimofona, Anumzamo'a azeri sga hugahie.
15 Så båro de ock barn till honom, att han skulle taga på dem; då hans Lärjungar det sågo, näpste de dem.
Mago'a veamo'za ne'one mofavre'zmia Jisasi zamufare zmavako nehuno, asomu ke huzmantenogu zamavare'za neage'za, amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za nege'za, ke zamasu'naze.
16 Men Jesus kallade dem till sig, och sade: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till.
Hianagi Jisasi'a mofavreramina ke hige'za Agrite azageno amagema nentaza disaipol nagara zamagi huno zamasmi'ne, Zamatrenke'za ne'one mofavreramina Nagrite eho. Kazmia renkanire ozmanteho. Na'ankure Anumzamofo Kumara, e'inahu vahe'mokizmi kuma me'ne.
17 Sannerliga säger jag eder: Hvilken som icke tager Guds rike som ett barn, han skall icke komma derin.
Tamage hu'na neramasmue, iza'zo ama mofavre'mo'za enerizankna hu'za Anumzamofo Kumama e'orisamo'za, uofregahaze.
18 Och frågade honom en öfverste, sägandes: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
Mago afufenone kva ne'mo'a amanage huno Jisasina antahige'ne, Knare Rempi Hurami Ne'moke, nankna hute'na mani vava asimura erigahue? (aiōnios g166)
19 Sade Jesus till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god, utan allena Gud.
Higeno Jisasi'a anage huno kenona ana ne'mofona asmi'ne, Na'a higenka Nagrikura knare hu'nane hunka nehane? Mago vahe'mo'a knarera osu'neanki, Anumzana magokemo knarera hu'ne.
20 Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor; du skall icke dräpa; du skall icke stjäla; du skall icke säga falskt vittnesbörd; du skall ära din fader och dina moder.
Hanki kagra kasegea antahinane, rumofo aro vea avazu osuo. Vahera aheofrio. Maka'zana musufa oso. Ru vahe'mofonkura havigea huonto. Negrerane negafane keznia erizafa huo, hu'nea kea antahinane. Huno Jisasi'a higeno, (Eks-Ati 20:12-16, Diu-Kas 5:16-20)
21 Då sade han: Allt detta hafver jag hållit af min ungdom.
ana kva ne'mo'a mofavre mani'na enoregatira ana mika kesegea amage ante'na e'noe, huno higeno,
22 Då Jesus det hörde, sade han till honom: Än fattas dig ett; sälj bort allt det du hafver, och skift emellan de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, och följ mig.
Jisasi'a ana ke antahiteno amanage huno ana ne'mofona asmi'ne, Mago zantfa atupara hu'nane, maka zanka'a zagore atrenka zago erinka, zamunte omne vahe nezamigeno, monafi fenonka'a mesigenka enka eme namage anto.
23 Då han det hörde, vardt han storliga bedröfvad; ty han var ganska rik.
Hianagi ama ana naneke nentahino, rimpagna afufenoma'agura hu'ne. Na'ankure agra tusi'a afufeno antenegu ana hu'ne.
24 Då Jesus såg honom vara mägta bedröfvad, sade han: O! med huru stor plats komma de i Guds rike, som penningar hafva;
Jisasi'a ana nemofo negeno anage hu'ne, Fenozmine vahe'mo'za Anumzamofo Kumapima vunaku'ma hanazana tusi'a maraguzatigahaze!
25 Ty snarare kan en camel gå igenom ett nålsöga, än en riker komma in i Guds rike.
Na'ankure kemorimo'za fru hu'za nekazamofo kampina ufregahazanagi, afufenone vahe'mo'za tusi'a maraguzati'za Anumzamofo Kumapina ufregahaze.
26 Då sade de som det hörde: Ho kan då varda salig?
Anampi mani'naza vahe'mo'za ana ne'kuma asamia kema nentahiza, hagi iza manivava asimura erigahie hu'za antahige'naze?
27 Men han sade: Det omöjeligit är för menniskom, det är möjeligit för Gud.
Hianagi Jisasi'a anage hu'ne, Maka'zama vahe'mota osugazana, Anumzamo'a amne hugahie higeno,
28 Då sade Petrus: Si, vi hafve all ting öfvergifvit, och följt dig.
Pita'a amanage huno hu'ne. Ko, mika zantia atreta, Kagri kamage anteta neone.
29 Sade han till dem: Sannerliga säger jag eder; ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller föräldrar, eller bröder, eller hustru, eller barn, för Guds rikes skull;
Higeno Jisasi'a anage huno zamasami'ne, Tamage hu'na neramasamue, magomo'a noma'o nenarono, afu aganano, nererano nefano, mofavre'ama Anumzamofo Kumaku'ma huno atresimo'a,
31 Då tog Jesus till sig de tolf, och sade till dem: Si, vi gåm upp till Jerusalem, och all ting skola fullbordad varda, som skrifven äro af Propheterna om menniskones Son.
Jisasi'a 12fu'a amage'nentaza disaipol naga'a zmavrekanti anteno, anage huno zamasami'ne, Antahiho, Tagra Jerusalemi kumate marerita vanunkeno, maka kema kasnampa vahe'mo'za, Vahe'mofo Mofavregu hu'za kre'naza kemofo avufa'a fore hugahie.
32 Ty han skall öfverantvardas Hedningom, och begabbas, och försmädas, och bespottas.
Na'ankure megi'a vahe zamazampi avare amisageno, azanva ke hunente'za, azeri haviza nehu'za, avetu ahentegahaze.
33 Och sedan de hafva hudflängt honom, skola de döda honom; och tredje dagen skall han uppstå igen.
Ana nehu'za, sefu amite'za, ahefrisageno friteno, ete tagufa knazupa otigahie.
34 Men de förstodo der intet af, och talet var dem så fördoldt, att de icke förstodo hvad som sades.
Hianagi amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za fritena otigahue hiankemofo agafa'amo'a frakino oku'a me'nege'za, ana kemofo agafa'a antahi amara osu'naze.
35 Så hände sig, att när han kom in mot Jericho, satt en blinder vid vägen, och tiggde.
Jisasi'ma Jeriko kumate vugofa nehigeno, mago avusuhu ne'mo kamofo ankenarega meme nehuno mani'neno,
36 Och när han hörde folket framgå, frågade han hvad det var?
antahigeno rama'a vahe enevazageno, naza fore nehie? huno zmantahigege'za,
37 Då sade de till honom, att Jesus af Nazareth gick der fram.
zamagra asami'za, Nazareti kumateti ne' Jisasi enevie nehazageno,
38 Då ropade han, och sade: Jesu, Davids Son, varkunna dig öfver mig.
Ranke huno kezatino, Jisasio Deviti Nemofoga kasuntginanto! Higeno,
39 Men de, som föregingo, näpste honom, att han skulle tiga; men han ropade dessmer: Davids Son, varkunna dig öfver mig.
kotama vaza vahe'mo'za ana ke nentahi'za kesu'za, kea osunka kagira hamunkinka manio hu'naze. Hianagi mago'ane kezatino, Deviti Nemofoga kasuntginanto!
40 Då stadnade Jesus, och böd leda honom till sig. Då han kom fram, frågade han honom,
Jisasi'a neviretira anante uotino, kehinkeno eno hige'za, ana nera ome avare'za erava'o hazageno, anage huno antahige'ne.
41 Sägandes: Hvad vill du, att jag skall göra dig? Då sade han: Herre, att jag måtte få min syn.
Na'a huganteku hugenka nehane? Higeno, Ramoka ete navua keso'e hanuegu nehue!
42 Och Jesus sade till honom: Haf din syn; din tro hafver frälst dig.
Higeno Jisasi'a anage huno asmi'ne. Kamentintimo kazeri hari hianki kavua ko higeno,
43 Och straxt fick han sin syn igen, och följde honom, prisandes Gud. Och allt folket, som detta sågo, lofvade Gud.
avurgamo'a ame huno anante hari higeno, ete knare huno negeno, Jisasina amage'anteno nevuno, Anumzamofo agi erisaga nehige'za, miko vahe'mo'za nege'za zamagranena Anumzamofo agi erisaga hu'naze.
