Lukas 17

1 Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.

Yeso magu nanu tarsa umem, ya cukono animetire timumu tiwuzan duru tipiko, senke ushi sa udi eh anice ni uye.

2 Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.

Uteki in ka a wuna nipa ni iriri, a soki we a nyimo a niwun, kati ma wu a hana wa rizi.

3 Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.

Hira nice ni weme, inka uhenu uwe me ma chama, gbarka me, inka ma gamirka, kati iriba iweme.

4 Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.

Inka ma chara we iriba kanu sunare, ma kuro kanu sunare, unu guna, ''Maceki'' ya cukumo iriri, kara iriba.

5 Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.

Anu tarsa wa gu imme, ''Kinki duru nikara ni tarsa uwe me,''

6 Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.

Unaa kura magu, ''Inka izinni inlo iriba gu biho bi titi u mastad, idi gu unnutiti, ''Ta rufa,'' a nuka a nyimo ani gwin,'' udi wu imumsa wa buka.

7 Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;

Senke aveni a nyimo a shi me, ma zinnu rere in katuma uuu nani itom, madi buki me, inka ka aye usuro anijaa, aye uri, imun are?

8 Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.

Ma nyari me u buka urere me, siram ire imumare tira nitira a tiruma tiwe me, uhem in mari are me. Hu uri inna dumo

9 Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.

Ma gunme u guna urere me tononzo barki ma wuzi imumsa a dungurkame, ma wu?

10 Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.

Shi me cengi, inka ya wuza vat imum udungurka me, idigu, ''Taa bari ba,'' ti wunn imumsa a buka duru.

11 Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.

A biki uganiya a sa maaribe Urshalima, ma ha ubinani usamariya nan uGalilee.

12 Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;

Sa maribe a nyimo anigiro, monno ma gurna nan are anu ukirau a kuturu. Wa tonno piit.

13 Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.

Wa yeze a mgmirang wa gu, ''Kunna ngogoni uru, Yeso.''

14 När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.

Sa ma iri we ma gu in we, hana ni ika bezi unu inusa tizeta sere.

15 Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;

Unu inde a nyimo a we me sa ma huma, ma gamirka innu gmirang ni dandang innu honzo Asere.

16 Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.

Maa tunguno a tibuna ti Yeso, inna puru arom, uSamariyawa mani.

17 Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?

Yeso ma gu, ''In gusa ani kirau wani wa huma? anu uuro wa ra?

18 Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;

Daki akan uyesamakuri wa nonzo Asere ba Senki ugenu ugeme?

19 Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.

Ma gu imme, Hira u dusa! Kadura kawu me ya wuna wa hum.''

20 Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.

Sa anu ubazi urusa wa iki, rono u aye Asere Yeso ma kabirka we magu,'' A kura Asere ada aye barki ugamara a nu ba.

21 Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.

Nani wadi gu, ira, iyenne! nani, ira a birko, Akura Asere a raa anyimo a shime.

22 Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.

Ma gu inna nu atarsa umeme, tiye ti eze sa idi inki iriba u ira u vanna sere, idi kaa ira me ba.

23 Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.

Wadi gu inshi, ira, a birko, ira, a banna, kati isuri a matara nani itar si we ba;

24 Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.

Gu u wuna a hira mel-mel a hira a zesere uhana are me, a nine ani vana Asere madi zo rono uwui umeme.

25 Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.

Senke utuba me madi zitti atinaa sasas ani wadi nyari me.

26 Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.

U ganiya ugeme, gu a tiye ti Nuhu anime ani atiye ti vana unubu.

27 De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.

Waari, iva sizi, wa wuzi anya, a nyizi we anya senke rono sa Nuhu ma ribo a nyimo u zirgi, urigawa ma eh mahuu wevat.

28 Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.

A nime ani ya kem ani atiyet Lot, wa zin tire, ukpija nan nu ziga, tibira nan asoh.

29 Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.

Senke rono sa Lot ma suri a nyimo u Sodom, a rubi ure ura a zesere wa huu we vat.

30 Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.

A ne ani idi zi rono u aye uvana unu.

31 På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.

A nyimo rono me, katli iceki unu sa ma raa azesure a kura matuu uzika tirannga a kura ba, kati a ceki unu uge sa mara a masa a makuriba.

32 Kommer ihåg Loths hustru.

Ringin une u Lot.

33 Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.

Unu uge sa ma zinnu nyara wai imeme madi diri ini senke unu uge sa madira ivai imeme madi kem ini.

34 Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

Ma buka shi, aniye nigeme adikem ana ware warari ukomi, inde aziki unu inde a ceki unu inde.

35 Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

A di kem ane ware iti nanzu, a ziki unu inde a seki unu inde.

36 Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

Anu war a uruu, adi ziki unu inde a ceki unu inde.

37 Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.

Wa iki me, abba una kura? ma gu in we, a hira sa ikizi irani magbuluk cangi wadi ornon.