Lukas 17

1 Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.

And he said unto his disciples, It is impossible but that occasions of stumbling should come; but woe unto him, through whom they come!

2 Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.

It were well for him if a millstone were hanged about his neck, and he were thrown into the sea, rather than that he should cause one of these little ones to stumble.

3 Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.

Take heed to yourselves: if thy brother sin, rebuke him; and if he repent, forgive him.

4 Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.

And if he sin against thee seven times in the day, and seven times turn again to thee, saying, I repent; thou shalt forgive him.

5 Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.

And the apostles said unto the Lord, Increase our faith.

6 Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.

And the Lord said, If ye had faith as a grain of mustard seed, ye would say unto this sycamine tree, Be thou rooted up, and be thou planted in the sea; and it would obey you.

7 Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;

But who is there of you, having a servant plowing or keeping sheep, that will say unto him, when he is come in from the field, Come straightway and sit down to meat;

8 Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.

and will not rather say unto him, Make ready wherewith I may sup, and gird thyself, and serve me, till I have eaten and drunken; and afterward thou shalt eat and drink?

9 Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.

Doth he thank the servant because he did the things that were commanded?

10 Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.

Even so ye also, when ye shall have done all the things that are commanded you, say, We are unprofitable servants; we have done that which it was our duty to do.

11 Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.

And it came to pass, as they were on the way to Jerusalem, that he was passing along the borders of Samaria and Galilee.

12 Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;

And as he entered into a certain village, there met him ten men that were lepers, who stood afar off:

13 Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.

and they lifted up their voices, saying, Jesus, Master, have mercy on us.

14 När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.

And when he saw them, he said unto them, Go and show yourselves unto the priests. And it came to pass, as they went, they were cleansed.

15 Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;

And one of them, when he saw that he was healed, turned back, with a loud voice glorifying God;

16 Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.

and he fell upon his face at his feet, giving him thanks: and he was a Samaritan.

17 Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?

And Jesus answering said, Were not the ten cleansed? but where are the nine?

18 Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;

Were there none found that returned to give glory to God, save this stranger?

19 Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.

And he said unto him, Arise, and go thy way: thy faith hath made thee whole.

20 Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.

And being asked by the Pharisees, when the kingdom of God cometh, he answered them and said, The kingdom of God cometh not with observation:

21 Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.

neither shall they say, Lo, here! or, There! for lo, the kingdom of God is within you.

22 Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.

And he said unto the disciples, The days will come, when ye shall desire to see one of the days of the Son of man, and ye shall not see it.

23 Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.

And they shall say to you, Lo, there! Lo, here! go not away, nor follow after [them]:

24 Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.

for as the lightning, when it lighteneth out of the one part under the heaven, shineth unto the other part under heaven; so shall the Son of man be in his day.

25 Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.

But first must he suffer many things and be rejected of this generation.

26 Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.

And as it came to pass in the days of Noah, even so shall it be also in the days of the Son of man.

27 De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.

They ate, they drank, they married, they were given in marriage, until the day that Noah entered into the ark, and the flood came, and destroyed them all.

28 Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.

Likewise even as it came to pass in the days of Lot; they ate, they drank, they bought, they sold, they planted, they builded;

29 Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.

but in the day that Lot went out from Sodom it rained fire and brimstone from heaven, and destroyed them all:

30 Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.

after the same manner shall it be in the day that the Son of man is revealed.

31 På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.

In that day, he that shall be on the housetop, and his goods in the house, let him not go down to take them away: and let him that is in the field likewise not return back.

32 Kommer ihåg Loths hustru.

Remember Lot’s wife.

33 Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.

Whosoever shall seek to gain his life shall lose it: but whosoever shall lose [his life] shall preserve it.

34 Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

I say unto you, In that night there shall be two men on one bed; the one shall be taken, and the other shall be left.

35 Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

There shall be two women grinding together; the one shall be taken, and the other shall be left.

36 Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

37 Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.

And they answering say unto him, Where, Lord? And he said unto them, Where the body [is], thither will the eagles also be gathered together.