Holy Bible Aionian Edition® ~ Swedish---Swedish-Bible-1873 ~ Luke Chapter 11

< Lukas 11 >

1 Och det begaf sig, att han bad uti ett rum; då han vände igen, sade en af hans Lärjungar till honom: Herre, lär oss bedja, såsom ock Johannes lärde sina Lärjungar.

Sûnkhat chu Jisua'n, mun inkhata chubai a thoa. A zoiin chu, a ruoisi inkhatin, “Pumapa, John'n a ruoisingei chubai tho a minchu ngei ngâi angin keini khom chubai tho mi minchu roh,” a tia.

2 Då sade han till dem: När I bedjen, säger så: Fader vår, som äst i himlom, helgadt varde ditt Namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilje, såsom i himmelen, så ock på jordene.

Hanchu, Jisua'n an kôma, “Chubai nin thoa anîn chu hi ang hin ti roi: ‘Kin Pa: Ni riming inthieng mirit om rese; Ne Rêngram juong tung rese.

3 Gif oss alltid vårt dageliga bröd.

Nîngtin kin sâk rang anâng ngei mi pêk roh.

4 Och förlåt oss våra synder; ty ock vi förlåte allom, som oss skyldige äro. Och inled oss icke uti frestelse; utan fräls oss ifrån ondo.

Kin sietnangei mi ngâidam roh, Keini khomin, kin chunga saloi tho ngei kin ngâidam ngâi sikin, Minsinna intakna mi tuong no roh,’” a tipe ngeia.

5 Och sade han till dem: Hvilken är ibland eder, som hafver en vän, och han går till honom om midnattstid, och säger till honom: Käre vän, låna mig tre bröd;

Hanchu, Jisua'n a ruoisingei kôma, “Tumakhatin, jânchima a malpa ina se senla, ‘Mal, vâipôl tâpthum ni lei sem roh.

6 Ty min vän är kommen till mig, vägfarandes, och jag hafver intet lägga för honom.

Ka malpa khuola a honga, ite man sâk rang lak nei mu-unga!’” ti senla.

7 Och den, som innanföre är, svarar, och säger: Gör mig icke omak; dörren är nu stängd, och min barn äro med mig i säng; jag kan icke stå upp, och få dig det.

A malpan in sûng renga, “Ni hong jêl khâi no roh, inkhâr ka kal zoia, ka nâingei leh kin jâl kêng ani zoi. Inthoiin ite nang pêk thei khâi no ning!” ti ta senla.

8 Jag säger eder: Om han än icke uppstår, och får honom det, derföre att han är hans vän; likväl, derföre att han så trägen är, står han upp, och får honom så mycket han behöfver.

Hanchu, a mal ni nia, inthoiin nang a hong pêk no nâka, inzak loia ne ngênrît sikin inthoiin nu nuom dôr nang hong pêk a tih, a tia.

9 Så säger ock jag eder: Beder, och eder skall gifvet varda; söker, och I skolen finna; klapper, och eder skall varda upplåtet.

“Masikin nangni ki ti, zong roi, ipêk nîng nin tih, rok roi man nin tih, tôk roi inkhâr mo-ong pe nîng nin tih.

10 Ty den der beder, han får; och den der söker, han finner: och den der klappar, honom varder upplåtet.

Asikchu, tutu a zong kai chu ipêk nîng an ta, a rok kaiin chu man an ta, a tôk kai chu inkhâr mo-ong pe nîng an tih.

11 Hvilken ibland eder är den fader, om hans son bedes bröd af honom, som gifver honom en sten? Eller om han bedes fisk, månn han gifva honom en orm för fisk?

Nangni lâia pangei hin, nin nâingeiin ngâ nangni zong rese ngei, murûl pêk ung mo?

12 Eller om han bedes ägg, månn han få honom en scorpion?

Nôn chu, ârtui nangni zong rese ngei, âinuvet pêk ung mo?

13 Kunnen nu I, som onde ären, gifva edor barn goda gåfvor; huru mycket mer skall edar himmelske Fader gifva den Helga Anda dem som bedja honom?

Nangni misaloi ngeiin luo, nin nâingei neinun sa pêkna chang nin rietin te, nin Pa invâna omin vângin chu a nâingei idôra mo Ratha Inthieng ai pêk ok rang na! a zongpu murdi chu” a tia.

14 Och han utdref en djefvul, som var en dumbe; och när djefvulen var utdrifven, talade dumben; och folket förundrade sig.

Hanchu, Jisua'n ramkhori chong theiloi inkhat a rujûlpaia, a jôk suole chu miriem chong theiloi hah a chong thei zoia. Mipuingei han an kamâm sabaka.

15 Men somlige af dem sade: Han utdrifver djeflar med Beelzebub, djeflarnas öfversta.

Ania, mi senkhatin chu, ramkhori rêngpa, Beelzebul kêng, rujûlpai theina ranak a pêk ani, an tia.

16 Och somlige frestade honom, begärandes af honom tecken af himmelen.

Senkhatin chu ama min ôkna rangin, Pathien renga sininkhel sin rangin an tia.

17 Men efter han visste deras tankar, sade han till dem: Hvart och ett rike, som söndrar sig emot sig sjelft, det varder förödt, och hus faller på hus.

Ania, Jisua'n an mindonna a rieta, masikin an kôma, “Kho ram khom insena anni le anni indoi kai chu ram an tih, insûngkuo khom anni le anni indoi kai chu inmang an tih.

18 Är ock nu Satan söndrad emot sig sjelf, huru varder då hans rike ståndandes? Efter I sägen, att jag utdrifver djeflar med Beelzebub.

Soitan rêngram khom pâl sinin anni le anni an indoiin te, inmo ânding ranga? Inmo, Beelzebulin rachamneina a pêka ramkhoringei a rujûlpai ngei ni nan ti thei,” a tipe ngeia.

19 Men om jag utdrifver djeflar med Beelzebub, med hvem drifva då edor barn dem ut? Derföre skola de vara edra domare.

Ma anga Beelzebul sika ku rujûlpai ngâi anin le, nin nûkjûi ngeiin tu sikin mo an rujûlpai ngâi? Anni han nin dikloi ani iti nangni an minthâr ani.

20 Men om jag utdrifver djeflar med Guds finger, så är ju Guds rike kommet till eder.

Hanchu, Pathien rachama ramkhoringei ka rujûlpai ngâi anin chu, Pathien Rêngram nin kôma ajuongtung tatak ani zoi a minthâr ani.

21 Då en stark beväpnad bevarar sitt hus, så blifver det i frid, som han äger.

“Mi râtin râlrovo kipa, a in a ngâkin chu, a neinuntin mojôkin a om ngâi.

22 Men der en starkare tillkommer, och öfvervinner honom, tager han bort all hans vapen, der han tröste uppå, och skifter hans rof.

Ania ama nêka rât uolin a hong doia, a menên chu, ân tûngna râlrovo nâm a lâk pea, a neinun ai lâk pe khom a sem minzar ngâi.

23 Den icke med mig är, han är emot mig; och den icke församlar med mig, han förskingrar.

Tutu keima tienga kop loi kai chu midoi ania, tutu ni mintûp pui loi kai chu a chekminchâi ani.”

24 När den orene anden går ut af menniskone, vandrar han omkring torra platser, söker efter hvilo, och finner ingen. Då säger han: Jag vill komma igen uti mitt hus, der jag utgick.

Ratha saloi hah, mi sûng renga a jôkpaia anîn chu, tui boina rama inngam mun rokin a chai titira, a man loi tena chu, “Ki ina kîrnôk ki tih” a tia.

25 Och när han kommer, finner han det rent sopadt, och väl tillpyntadt.

A hongkîr nôkin chu, in phiet min saia cherêl diem a mua.

26 Då går han åstad, och tager till sig sju andra andar, som skadeligare äro än han; och de gå derin, och bo der; och den menniskones sista varder värre än det första.

Hanchu a se nôka, ratha saloi dang sari, ama nêka puoloi uol a hong tuonga, an lûta, an om ngâi. Masikin ma miriem omdân anûka hah chu a motona nêkin a siet uol ngâi.

27 Och det begaf sig, då han detta sade, hof en qvinna sina röst upp ibland folket, och sade till honom: Salig är den qveden, som dig burit hafver, och de spenar, som du ditt hafver.

Jisua'n ha chong hah a misîr zoiin chu, mipui lâi renga nupang inkhat a hêta, “Nupang nang a vonga nang a donsûinu chu satvur ani,” a tia.

28 Men han sade: Ja, salige äro de som höra Guds ord, och gömma det.

Jisua'n a thuona, “Pathien chong rieta a jôm ngei chu satvur anni uol,” a tipea.

29 Då folket trängdes intill, begynte han säga; Detta är ett ondt slägte; de begära tecken; och tecken skall dem icke gifvet varda, utan Jone Prophetens tecken.

Mipuingeiin an ûmhur lâiin Jisua'n, atûnlai mingei hih idôra siet mo anni zoi? Sininkhêl an zonga, hannisenla, Jonah minsinna pênna chu ite minsinna dang ipêk ni no nih.

30 Ty såsom Jonas var de Nineviter ett tecken, så skall ock menniskones Son vara desso slägte.

Nineveh, khuo mingei ranga dêipu Jonah minsinna ai ni anga han atûnlâi mingei rangin chu, Miriem Nâipasal hih minsinna nîng a tih.

31 Drottningen af söderlanden skall uppstå på domen, med de män af detta slägtet, och skall fördöma dem; ty hon kom ifrå verldenes ända, till att höra Salomons visdom; och si, här är mer än Salomon.

Roijêk Nîn chu Thang tienga Rêngnu Sheba lân ding a ta, atûnlâi mingei theiloimintum a tih. Rêng Solomon vârna rangâi rang pielin ram latak renga a hong sikin. Nangni ki ril Rêng Solomon nêka lien uol hin a om.

32 De Ninevitiske män skola uppstå på domen, med detta slägtet, och skola fördöma det; ty de gjorde bättring efter Jone predikan; och si, här är mer än Jonas.

Roijêk Nîn chu Nineveh mingei khom hong inding an ta, theiloi nangni min tum an tih. Jonah chong a rila an sietna renga an insîr sikin. Nangni ki ril Jonah nêka lien uol hin a om, a tia.

33 Ingen upptänder ett ljus, och sätter det uti något hemligit rum, eller under en skäppo; utan på ljusastakan, att de, som inkomma, skola få se af ljuset.

Tutên, châti mockokin, thupin bêl nuoia dar ngâi mak, a darna muna kêng an dar ngâi, mi a lût murdi'n avâr an mu theina rangin.

34 Ögat är kroppsens ljus; när nu ditt öga är enfaldigt, så varder ock all din kropp ljus; är det ock argt, så varder ock din kropp mörk.

Nin mitngei hi nin takpuma meivâr ang ani. Nin mit avârin chu, nin takpum khom a vâr iema, nin mit a sieta anîn chu nin takpum khom a jîngkhap ani.

35 Derföre se till, att ljuset, som i dig är, icke varder mörker.

Masikin, singthei roi, nin vâr ajîng loina rangin.

36 Om nu din kropp är allsammans ljus, och hafver ingen del af mörkret, så varder han allersamman ljus, och upplyser dig, såsom en klar ljungeld.

Hanchu, châtiin, nangni ai êlminvâr iem ngâi anga han nin takpum abâk ajîngna boi riekin, nin pumin vâr iem a tih.

37 Och vid han talade, bad honom en Pharisee, att han skulle få sig mat med honom. Då gick han in med honom, och satte sig till bords.

Hanchu, Jisua a chong zoiin chu, Pharisee inkhatin ama leh bu nêk rangin a siela, male a sea, bu nêk rangin ânsunga.

38 Men då Phariseen såg, att han icke tvådde sig, förr än han gick till bords, förundrade han sig.

Pharisee han, Jisua kut rusûk loia khalâi a ot a mûn chu a kamâm oka.

39 Då sade Herren till honom: I Phariseer gören rent det som utvärtes är på dryckekaret och fatet; och det invärtes är i eder, är fullt med rof och ondsko.

Hanchu, Pumapa'n a kôma, “Nangni Phariseengei, kilât le bukhêng apêntieng nin minsâia, ania, nin sûng tieng chu huongna le sietna sip ani.

40 I dårar, den som gjorde det utvärtes är, hafver han ock icke gjort det invärtes är?

Mo ngei, apêntienga sinpu, Pathien'n asûng tieng khom ai sin nimak mo?

41 Dock gifver almoso af det I hafven; och si, så äro eder all ting ren.

Ni kilât le bukhênga om hah inriengngei pêk inla hanchu, neinuntin inthieng let a tih.”

42 Men ve eder, Phariseer; ty I gören tiond af mynto och ruto, och allahanda kål; och domen, och Guds kärlek låten I blifva tillbaka; ja, man måste detta göra, och dock det andra icke låta.

“Nangni Phariseengei nin chung ântak bah na! nin neinun manvâng, lêngmesêr, chimu murdi, sômakhat Pathien nin pêka, hannisenla, indikna le lungkhamna chu nin seleta, ha tak hah kêng nin sintum, adangngei khom selet uol loiin.

43 Ve eder, Phariseer; ty I sitten gerna främst i Synagogorna, och viljen helsade varda på torgen.

Nangni Phariseengei nin chung ântak bah na! Inkhom ina sukmun asa nin midita, bazar muna mingei nangni an jâ nin rangâi minluta.

44 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer, I skrymtare; ty I ären såsom de grifter, som intet synas, der folket går uppå, och vet der intet af.

Nin chung ântak bah na! Thân muruo sîntholoi mîn riet loia a chunga an lôn ang hah nin ni,” a tia.

45 Då svarade en af de lagkloka, och sade till honom: Mästar, du försmäder ock oss med dessa orden.

Hanchu, Balam minchupu lâia inkhatin, a kôma, “Minchupu, ma ni ti hah keini khom mi na êrona kêng” a tia.

46 Då sade han: Ve ock eder, I lagkloke; ty I läggen bördor på menniskorna, hvilka de icke draga kunna, och I tagen icke sjelfva på bördona med ett edart finger.

Jisua'n a thuona, “Nangni, Balam minchupungei khom nin chung ântak, mi chunga pêl ântak, puok rik nan bânga, a pêlpui rangin chu nin kutmitin le luo tôn mak chei.

47 Ve eder, I som byggen de Propheters grifter; men edre fäder slogo dem ihjäl.

Nin chung ântak bah na! Nin richibul ngeiin an ithat dêipungei thân nin sinsiema.

48 Sannerliga, I betygen, att I hållen deraf, som edre fäder gjort hafva; ty de slogo dem ihjäl, och I byggen deras grifter upp.

Nin richibul ngeiin dêipungei an lei that hah nangnin khom nin pompui minennân an thânngei nin sinsiema.

49 Derföre säger ock Guds visdom: Jag skall sända till dem Propheter och Apostlar; och af dem skola de några döda och förfölja;

Masikin, Pathien vârnân, Dêipungei le Thangtheingei tîr ka ta, senkhatngei that an ta, senkhatngei dûk mintong an tih,” a tia.

50 På det att af detta slägtet skall utkrafdt varda alla Propheters blod, som utgjuten är, sedan verlden var skapad;

Masikin rammuol insieng renga dêipungei an lei that sikin, atûnlâi mingei hih dûk mintong nîng an tih.

51 Ifrån Abels blod intill Zacharie blod, som förgjordes emellan altaret och templet; visserliga säger jag eder, varder det utkrafdt af detta slägtet.

Abel an that renga Zakariah dênin, ama vâng chu mâichâm le Muninthieng kâra that ani. Nangni ki ti, masik piela han atûnlâi mingei dûk mintong nîng an tih.

52 Ve eder, I lagkloke; ty I hafven fått nyckelen till förståndet; sjelfve gån I intet in, och förvägren dem som ingå vilja.

Balam minchupungei khom nin chung ântak bah na! Rietna inkhâr in ongna chabi nin vonga, nangni lak lût no tunuia, a lût rang a nuomngei tena nin khapa.

53 När han nu detta sade till dem, begynte de lagkloke och Phariseer gå hårdt åt honom, och listeliga fråga honom om mång stycker, med försåt;

Hanchu, Jisua'n ha mun a mâkin chu, Balam minchupungei le Phariseengeiin an dema chong rekel tamtak an rekela.

54 Sökande efter, att de något veda kunde af hans mun, der de måtte beklaga honom före.

Thuonna minchâi a neia sûr theina rangin an muruong chien ani.

Go to > Bookmark / Concordance / Maps / Report Issue