< Lukas 1 >

1 Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
Forasmuch as many have undertaken to compose a narrative of those things, which have been accomplished amongst us,
2 Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
as they, who were from the beginning, eye-witnesses, and afterwards ministers of the word, delivered them to us;
3 Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
I have also determined, having exactly traced everything from the first, to write a particular account for you, most excellent Theophilus;
4 Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
that you might know the certainty of those matters wherein you have been instructed.
5 Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
In the days of Herod, king of Judea, there was a priest named Zacharias, of the course of Abijah; and his wife, named Elizabeth, was of the daughters of Aaron.
6 De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
They were both righteous before God, blameless observers of all the Lord's commandments and ordinances.
7 Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
And they had no child, because Elizabeth was barren, and they were advanced in years.
8 Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
Now when he came to officiate as priest in the order of his course,
9 Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
it fell to him by lot, according to the custom of the priesthood, to offer incense in the sanctuary.
10 Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
And while the incense was burning, the whole congregation were praying without.
11 Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
Then there appeared to him an angel of the Lord, standing on the right side of the altar of incense.
12 Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
And Zacharias was discomposed at the sight, and in great terror.
13 Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
But the angel said to him, Fear not, Zacharias; for your prayer is heard, and Elizabeth your wife shall bear you a son, whom you shall name John.
14 Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
He shall be to you matter of joy and transport; and many shall rejoice because of his birth.
15 Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
For he shall be great before the Lord; he shall not drink wine nor any fermented liquor; but he shall be filled with the Holy Spirit, even from his mother's womb.
16 Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
And many of the sons of Israel he shall bring back to the Lord their God.
17 Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
Moreover, he shall go before him in the spirit and power of Elijah, to reconcile fathers to their children, and by the wisdom of the righteous, to render the disobedient a people well disposed for the Lord.
18 Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
And Zacharias said to the angel, How shall I know this: for I am old man, and my wife is advanced in years?
19 Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
The angel answering, said to him, I am Gabriel, who attend in the presence of God, and am sent to tell you this joyful news.
20 Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
But know that you shall be dumb, and shall not recover your speech, till the day when these things happen, because you have not believed my words, which shall be fulfilled in due time.
21 Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
Meanwhile the people waited for Zacharias, and wondered that he staid so long in the sanctuary.
22 Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
But when he came out, he could not speak to them; and they perceived that he had seen a vision in the sanctuary; for he made them understand by signs, and remained speechless.
23 Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
And when his days of officiating were expired, he returned home.
24 Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
Soon after, Elizabeth his wife conceived, and lived in retirement five months, and said,
25 Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
The Lord has done this for me, purposing now to deliver me from the reproach I lay under among men.
26 Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
Now, in the sixth month, God sent Gabriel his angel, to Nazareth, a city of Galilee;
27 Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
to a virgin betrothed to a man called Joseph, of the house of David, and the virgin's name was Mary.
28 Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
When the angel entered, he said to her, Hail, favorite of heaven! the Lord be with you, happiest of women!
29 Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
At his appearance and words, she was perplexed, and revolved in her mind what this salutation could mean.
30 Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
And the angel said to her, Fear not, Mary, for you have found favor with God.
31 Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
And behold, you shall conceive and bear a son, whom you shall name Jesus.
32 Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
He shall be great, and shall be called the Son of the Highest. And the Lord God will give him the throne of David his Father.
33 Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
And he shall reign over the house of Jacob forever: his reign shall never end. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
Then said Mary to the angel, How shall this be, since I have no intercourse with man?
35 Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
The angel answering, said to her, The Holy Spirit will descend upon you, and the power of the Highest will overshadow you; therefore the holy progeny shall be called the Son of God.
36 Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
And lo! your cousin Elizabeth also has conceived, a son in her old age; and she who is called barren, is now in her sixth month;
37 Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
for nothing is impossible with God.
38 Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
And Mary said, Behold the handmaid of the Lord. Be it to me according to your word. Then the angel departed.
39 Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
In those days Mary set out, and traveled expeditiously into the hill country; to a city of Judah;
40 Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
where having entered the house of Zacharias, she saluted Elizabeth.
41 Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
As soon as Elizabeth heard Mary's salutation, the babe leaped in her womb; and Elizabeth was filled with the Holy Spirit,
42 Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
and cried with a loud voice, You are the most blessed of women, and blessed is the fruit of your womb.
43 Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
But how have I deserved this honor, to be visited by the mother of my Lord!
44 Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
for know, that as soon as the sound of your salutation reached my ears, the babe leaped in my womb for joy.
45 Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
And happy is she who believed that the things which the Lord has promised her, shall be performed.
46 Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
Then Mary said, My soul magnifies the Lord,
47 Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
and my spirit rejoices in God my Saviour;
48 Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
because he has not disdained the low condition of his handmaid; for henceforth, all posterity will pronounce me happy.
49 Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
For the Almighty, whose name is venerable, has done wonders for me.
50 Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
His mercy on them who fear him, extends to generations of generations.
51 Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
He displays the strength of his arm, and dispels the vain imaginations of the proud.
52 De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
He pulls down potentates from their thrones, and exalts the lowly.
53 De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
The needy he loads with benefits; but the rich he spoils of everything.
54 Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
He supports Israel his servant, ever inclined to mercy,
55 Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. (aiōn g165)
(as he promised to our fathers) toward Abraham and his race. (aiōn g165)
56 Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
And Mary, after staying with Elizabeth about three months, returned home.
57 Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
When the time for Elizabeth's delivery was come, she brought forth a son;
58 Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
and her neighbors and relations who heard that the Lord had shown her great kindness, rejoiced with her.
59 Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
And, on the eighth day, when they came to the circumcision of the child, they would have called him by his father's name, Zacharias.
60 Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
And his mother interposed, saying, No; but he shall be called John.
61 Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
They said to her, There is none of your kindred of that name.
62 Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
They, therefore, asked his father by signs, how he would have him called.
63 Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
He, having demanded a table-book, wrote upon it, His name is John, which surprised them all.
64 Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
And his mouth was opened directly, and his tongue loosed. And he spoke, praising God.
65 Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
Now all in the neighborhood were struck with awe; and the fame of these things spread throughout all the hill country of Judea.
66 Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
And all who heard these things, pondering them in their hearts, said, What will this child hereafter be? And the hand of the Lord was with him.
67 Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
Then Zacharias, his father, being filled with the Holy Spirit, prophesied, saying,
68 Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
Blessed be the Lord, the God of Israel, because he has visited and redeemed his people;
69 Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
and has raised a Prince for our deliverance in the house of David his servant;
70 Såsom han i förtiden talat hafver, genom sina helga Propheters mun; (aiōn g165)
(as anciently he promised by his holy prophets) (aiōn g165)
71 Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
for our deliverance from our enemies, and from the hands of all who hate us;
72 Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
in kindness to our forefathers, and remembrance of his holy institution;
73 Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
the oath which he swore to our father Abraham,
74 Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
to grant to us, that being rescued out of the hands of our enemies, we might serve him boldly,
75 I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
in piety and uprightness all our days.
76 Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
And you, child, shall be called a prophet of the Most High; for you shall go before the Lord, to prepare his way,
77 Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
by giving the knowledge of salvation to his people, in the remission of their sins,
78 Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
through the tender compassion of our God, who has caused a light to spring from on high to visit us,
79 Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
to enlighten those who abide in darkness and in the shades of death; to direct our feet into the way of peace.
80 Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
Meantime the child grew, and acquired strength of mind, and continued in the deserts, until the time when he made himself known to Israel.

< Lukas 1 >