3 Mosebok 6

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

And Yahweh spake unto Moses, saying—

2 Om en själ syndar, och förtager sig för Herranom, så att han nekar sinom nästa det han honom befallt hafver, eller det han honom i godo tro handfått hafver, eller det han med våld tagit eller med orätt under sig slagit hafver;

When any person, shall sin, and shall commit a trespass against Yahweh, —and shall withhold something of the truth from his neighbour in respect of a deposit, or a pledge or anything plundered, or shall use extortion with his neighbour;

3 Eller det tappadt var funnit hafver, och säger der nej till med en falsk ed, och hvad det helst kan vara, det en menniska emot sin nästa bryter;

or shall find something lost and shall withhold something of the truth therein, and shall swear to a falsehood, —as regardeth a single thing of all that a son of earth may do, to commit sin thereby;

4 När nu sker, att han så syndar, och sig förbryter, så skall han igengifva, hvad han så med våld tagit hafver, eller med orätt under sig slagit, eller det honom befaldt var, eller det han funnit hafver;

and so it shall come about that he shall commit sin and then become aware of his guilt, then shall he return the plunder which he had plundered, or the extortion which he had extorted, or the deposit that was deposited with him, —or the lost thing which he hath found:

5 Eller der han den falska eden öfver gjort hafver; det skall han alltsammans igengifva, och ändå gifva femtedelen deröfver, honom som det tillhörde, på den dagen han sitt skuldoffer gifver.

or in anything as to which he hath been swearing to a falsehood, then shall he make it good in the principal thereof, and the fifth part thereof, shall he add thereunto, —to whomsoever it belongeth, to him, shall he give it in the day he becometh aware of his guilt;

6 Men för sina skuld skall han bära Herranom till Presten en vädur af hjorden utan vank, den ett skuldoffer värd är.

but, his guilt-bearer, itself, shall he bring in unto Yahweh, —a ram without defect out of the flock by thine estimate as a guilt-bearer, unto the priest.

7 Så skall Presten försona honom för Herranom; så varder honom förlåtet allt det han gjorde, der han sig med förbröt.

So shall the priest put a propitiatory-covering over him before Yahweh, and it shall be forgiven him, —on account of any one thing, of all which one might do, so as to become guilty therein.

8 Och Herren talade med Mose, och sade:

And Yahweh spake unto Moses saying:

9 Bjud Aaron och hans söner, och säg: Detta är bränneoffrets lag. Bränneoffret skall brinna på altarens eldstad, och alla nattena intill morgonen; och allena altarens eld skall derpå brinna.

Command Aaron and his sons, saying, This is the law of the ascending-sacrifice, —the same, is the ascending-sacrifice, which is upon the hearth, upon the altar, all the night until the morning, —and the fire of the altar, shall be kept burning therein.

10 Och Presten skall kläda på sig sin linna kjortel, och det linna nederklädet på sin kropp; och skall upptaga askona, som af bränneoffrets eld kommer uppå altaret, och lägga den jemte vid altaret;

So then the priest shall put on his upper garment of linen, and, breeches of linen, shall he put on over his flesh, then shall he take up the fat-ashes, whereto the fire consumeth the ascending-sacrifice on the altar, —and shall put them beside the altar.

11 Och skall kläda sig af, och kläda sig i annor kläde, och bära askona utom lägret på ett rent rum.

Then shall he put off his garments, and put on other garments, —and shall carry forth the fat-ashes unto the outside of the camp, unto a clean place,

12 Elden på altaret skall brinna, och aldrig utsläckas. Presten skall hvar morgon upptända veden deruppå, och ställa bränneoffret deruppå, och bränna deruppå det feta af tackoffret.

And, the fire on the altar, shall be kept burning therein, it shall not be suffered to go out, but the priest shall kindle up thereon pieces of wood, morning by morning, —and shall set in order thereupon the ascending-sacrifice, and shall make a perfume thereon with the fat-pieces of the peace-offerings:

13 Alltid skall elden brinna på altaret, och aldrig utsläckas.

fire, shall continually be kept burning on the altar, it shall not be suffered to go out.

14 Och detta är spisoffrens lag, det Aarons söner offra skola för Herranom på altaret.

And, this, is the law of the meal-offering, —the sons of Aaron shall bring it near before Yahweh, unto the front of the altar.

15 Man skall häfoffra sin hand full af semlomjöl, af spisoffret och dess oljo, och allt rökelset, som ligger på spisoffret, och skall upptändat på altarena till en söt lukt, Herranom till åminnelse.

Then shall one lift up therefrom a handful of the fine meal of the meal-offering, and of the oil thereof, and all the frankincense which is upon the meal-offering, —and shall make a perfume at the altar, an altar-flame of a satisfying odour, shall the memorial thereof be, unto Yahweh.

16 Det öfver är, skall Aaron och hans söner förtära, och skola ätat osyradt på heligt rum, i gårdenom till vittnesbördsens tabernakel.

And the remainder thereof, shall Aaron and his sons eat, —as unleavened cakes, shall it be eaten, in a holy place, within the court of the tent of meeting, shall they eat it.

17 De skola intet baka med surdeg; ty det är deras del, den jag dem af mitt offer gifvit hafver; det skall vara dem det aldrahelgasta, lika såsom syndoffret och skuldoffret.

It shall not be baked into anything leavened, as their portion, have I given it, from among the altar-flames of Yahweh, —most holy, it is, like the sin-bearer, and like the guilt-bearer,

18 Det mankön är ibland Aarons barn, skola det äta. Det vare edrom efterkommandom en evig rätt om Herrans offer. Ingen skall komma dervid, utan han är vigd.

Any male among the sons of Aaron may eat it, an age-abiding statute to your generations from among the altar-flames of Yahweh, —every one that toucheth them shall be hallowed.

19 Och Herren talade med Mose, och sade:

And Yahweh spake unto Moses, saying—

20 Detta skall vara Aarons och hans söners offer, som de skola offra Herranom på deras vigelsedag: Tiondedelen af ett epha semlomjöl till evigt spisoffer, hälftena om morgonen, och hälftena om aftonen.

This, is the oblation of Aaron and his sons, which they shall bring near unto Yahweh in the day when he is anointed, The tenth of an ephah of fine meal, as a continual meal-offering, —half thereof in the morning, and half thereof in the evening;

21 Uti panno skall du göra det med oljo, och bära det bakadt fram, och i stycker skall du det offra Herranom till en söt lukt.

on a pan, with oil, shall it be made when well mingled, shalt thou bring it in, —in baked portions, as a meal-offering in pieces, shalt thou bring it near as a satisfying odour unto Yahweh.

22 Och Presten, som af hans söner i hans stad smord varder, han skall göra det. Detta är en evig rätt Herranom. Det skall allt uppbrändt varda;

And the priest that is anointed in his stead from among his sons, shall prepare it, —[it is] an age-abiding statute, that unto Yahweh, shall a perfume, of the entire gift, be made:

23 Ty allt spisoffer, som för en Prest sker, skall förtäras af eld, och icke ätas.

yea, every meal-offering of a priest, shall be, entire—it shall not be eaten.

24 Och Herren talade med Mose, och sade:

And Yahweh spake unto Moses, saying—

25 Tala till Aaron och hans söner, och säg: Detta är syndoffrens lag: På den staden, der du slagtar bränneoffret, der skall du ock slagta syndoffret för Herranom; det är det aldrahelgasta.

Speak unto Aaron and unto his sons, saying, This, is the law of the sin-bearer. In the place where the ascending-sacrifice is slain, shall the sin-bearer be slain, before Yahweh, most holy, it is.

26 Presten, som syndoffret offrar, skall det äta på heligt rum, uti gårdenom till vittnesbördsens tabernakel.

The priest who maketh it a sin-bearer, shall eat it, —in a holy place, shall it be eaten, in the court of the tent of meeting.

27 Ingen skall komma vid dess kött, utan han är vigd. Och den som en klädnad stänker af dess blod, han skall två sig på heligt rum.

Every one who toucheth the flesh thereof, shall be hallowed; and when one sprinkleth some of the blood thereof upon a garment, that whereon it was sprinkled, shalt thou wash in a holy place.

28 Och krukan, der det uti kokadt är, skall sönderslås. Är det en koppargryta, så skall man skura henne, och skölja med vatten.

But, the earthen vessel wherein it is boiled, shall be broken, —or, if, in a vessel of bronze, it hath been boiled, then shall the vessel be scoured and rinsed in water.

29 Det mankön är ibland Presterna, de skola äta deraf; ty det är det aldrahelgasta.

Any male among the priests may eat thereof, —most holy, it is.

30 Men allt det syndoffer, hvars blod buret varder in uti vittnesbördsens tabernakel till försoning i thy helga, det skall man icke äta, utan uppbränna det med eld.

But, no sin-bearer whereof any of the blood is taken into the tent of meeting to make a propitiatory-covering in the sanctuary, shall be eaten, —with fire, shall it be consumed.