3 Mosebok 25
1 Och Herren talade med Mose på Sinai berg, och sade:
OLELO mai la hoi o Iehova ia Mose ma ka mauna Sinai, i mai la,
2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, som jag eder gifvandes varder, skolen I hålla landsens helg Herranom;
E olelo aku oe i na mamo a Iseraela, a e i aku ia lakou, Aia komo oukou i ka aina a'u e haawi aku nei ia oukou, alaila e malama ka aina i ka Sabati no Iehova.
3 Så att du i sex år sår din åker, och i sex år skär din vingård, och samlar in fruktena;
I na makahiki eono e lulu hua ai oe ma kau mahinaai, a i na makahiki eono e paipai ai oe i kou malawaina, a e ohi hoi i kona hua.
4 Men på sjunde årena skall landet hålla Herranom sina stora helg, i hvilko du icke skall så din åker, eller berga din vingård.
Aka o ka hiku o ka makahiki, e lilo ia i Sabati e hoomaha ai no ka aina, i Sabati no Iehova; mai lulu hua oe ma kau mahinaai, aole hoi oe e paipai i kou malawaina,
5 Och hvad af sig sjelfvo växer, efter din afbergning, skall du icke berga; och de vindrufvor, som utan ditt arbete växte äro, skall du icke afhemta, efter det är landsens helgår;
O ka mea ulu wale no kau ai, mai okioki oe ia, aole hoi e ohi i na hua waina o kou kumu waina paipai ole ia; he makahiki ia e hoomaha ai no ka aina.
6 Utan landsens helgår skall du fördenskull hålla, att du skall äta deraf, din tjenare, din tjenarinna, din dagakarl, din husman, din främling när dig;
A o ka Sabati o ka aina he ai na oukou, nau, a na kau kauwa, a na kau kaikamahine, a na kau kauwa hoolimalimaia, a na kou malihini e noho pu ana me oe,
7 Din boskap, och djuren i ditt land, allt det der växer skall vara till mats.
A na kau mau holoholona, me na holoholona ma kou aina, he ai kona hua a pau,
8 Och du skall räkna sju sådana helgår, så att sju år skola sju resor tald varda, och den sju helgårs tiden gör nio och fyratio år.
A e helu oe i na Sabati makahiki ehiku nou, i ehiku hiku mau makahiki, a o ka wa o na Sabati makahiki ehiku, he kanahakumamaiwa mau makahiki nou.
9 Då skall du låta blåsa i basunen öfver allt edart land, på tionde dagen i sjunde månadenom, rätt på Försonedagen.
Alaila e hookani ai oe i ka pu Iubile, i ka la umi o ka malama ahiku, i ka la kalahala, e hookani ai oukou i ka pu ma ko oukou aina a puni.
10 Och I skolen helga det femtionde året, och skolen kalla det ett friår i landena, allom dem som bo derinne; ty det är edart klangår. Så skall hvar och en när eder komma till sina ägor igen, och till sina slägt.
A e hoano oukou i ke kanalima o ka makahiki, a e hai aku i ke kuu wale ana a puni ka aina, i ka poe a pau e noho ana ilaila; e lilo ia i Iubile ia oukou, a e hoi oukou kela kanaka keia kanaka i kona aina iho, a e hoi oukou kela kanaka keia kanaka i kona ohana iho.
11 Ty det femtionde året är edart klangår. I skolen intet så, ej heller uppskära det af sig sjelfvo växt är, ej heller afhemta i vingårdenom det utan arbete växt är.
He Iubile auanei ia makahiki kanalima ia oukou. Mai lulu hua oukou, aole hoi e okioki i ka mea ulu wale ia makahiki, aole hoi e ohi i ko ke kumuwaina paipai ole ia.
12 Förty klangåret skall vara heligt ibland eder. Men I skolen äta allt det som marken bär.
No ka mea, he Iubile ia, e hoano auanei ia ia oukou; mailoko mai o ka mahinaai, e ai ai oukou i kona hua.
13 Det är klangåret, i hvilko hvar man skall komma till sitt igen.
I ka makahiki o ua Iubile nei, e hoi ai oukou kela kanaka keia kanaka i kona aina iho.
14 Om du något säljer dinom nästa, eller något köper af honom, skall ingen besnika sin broder;
Ina e kuai lilo aku oe i kekahi mea i kou hoalauna, a ina kuai lilo mai oe i kekahi mea mai ka lima mai o kou hoalauna, mai noho oukou a hooluhi hewa kekahi i kekahi.
15 Men efter klangårens tal skall du köpa det af honom, och hvad åren sedan draga kunna, derefter skall han sälja dig det.
E like me ka helu o na makahiki mahope ae o ka Iubile, e kuai lilo mai me kou hoalauna, a e like me ka helu o na makahiki o na hua, a kuai lilo aku oia ia oe.
16 Efter som åren äro mång till, så skall du låta risa köpet, och efter som de äro få till, skall du låta köpet falla; ty han skall sälja dig det efter som det draga kan.
Mamuli o ka nui o na makahiki e hoonui ai oe i ke kumu kuai o ia mea; a mamuli o ka uuku o na makahiki, e houuku ai i kona kumu kuai; no ka mea, ma ka helu o na makahiki hua, e kuai lilo aku ai oia ia oe.
17 Så besnike nu ingen sin nästa, utan frukta din Gud; ty Jag är Herren edar Gud.
Nolaila, mai hooluhihewa kekahi i kekahi, aka e weliweli oe i kou Akua: owau no Iehova ko oukou Akua.
18 Derföre görer efter mina stadgar, och håller mina rätter, att I dem gören, på det I mågen tryggeliga bo i landena;
No ka mea, e hana oukou ma ka'u kauoha, a e malama hoi i ko'u mau kanawai, a e hana ma ia mau mea; a e noho no oukou ma ka aina me ka maluhia.
19 Ty landet skall gifva eder sina frukt, att I skolen hafva nog till att äta, och bo tryggeliga derinne.
A e hoohua mai ka aina i kona mau hua, a e ai oukou a maona, a e noho maluhia oukou ilaila.
20 Och om du vorde sägandes: Hvad skole vi äta på sjunde årena; ty vi så intet, och församle ingen årsväxten?
A ina olelo oukou, He aha la ka kakou mea e ai ai, i ka hiku o ka makahiki? aia hoi, aole kakou e luluhua, aole hoi e houluulu i ko kakou mau hua;
21 Så vill jag bjuda min välsignelse i sjette årena öfver eder, så att det skall göra eder treåra växt.
Alaila e kauoha ai au i ka'u hoomaikai ana mai una o oukou i ke ono o ka makahiki, a e hoohua mai ia i ka hua no na makahiki ekolu;
22 Det I sån på de åttonde årena, och af den gamla årsväxten, der äter af intill nionde året, så att I äten af det gamla, intilldess åter ny årsväxt kommer.
A i ka walu o ka makahiki e lulu hua ai oukou, a e ai no i ka hua kahiko, a hiki i ka iwa o ka makahiki; a komo mai na hua ona, e ai no oukou i ka mea kahiko.
23 Derföre skolen I icke sälja landet evinnerliga; ty landet är mitt, och I ären främmande och gäster före mig.
Aole e kuai lilo mau ia aku ka aina; no ka mea, no'u no ka aina, no ka mea hoi, he poe malihini oukou, e noho malihini ana me au nei.
24 Och I skolen i allt edart land låta landet till lösen.
A ma ka aina a pau o oukou, e haawi aku oukou e kuai hou ia ka aina.
25 Om din broder varder fattig, och säljer dig sina ägor, och hans näste skyldman kommer till honom, och vill lösat, så skall han lösa det hans broder sålt hafver.
Ina i ilihune ae kou hoahanau, a ua kuai lilo aku i kauwahi o kona aina, a hele mai kekahi o kona poe hoahanau, e kuai hou, alaila e kuai lilo mai oia i ka mea a kona hoahanau i kuai lilo aku.
26 Om någor vore, som ingen lösare hafver, och kan med sine hand så mycket åstadkomma, att han löser en del;
A ina aole o ke kanaka mea nana e kuai lilo hou mai, a e hiki ia ia iho ke kuai lilo hou mai;
27 Då skall man räkna åratalet sedan han såldet, och hvad igenstår, gifve honom, som köpt hafver, att han må komma till sina ägor igen.
Alaila e helu oia i na makahiki o kona lilo ana i ke kuaiia, a hoihoi aku i ke koena i ke kanaka ia ia ka aina ana i kuai lilo aku ai; i hoi ai oia i kona aina iho.
28 Om hans hand icke kan finna så mycket, att han kan få någon del igen, så skall det, som han sålt hafver, vara i köparens händer intill klangåret; då skall det vara ute, och han komme till sina ägor igen.
Aka ina e hiki ole ia ia ke hoihoi aku ia mea, alaila ka mea i kuai lilo aku e waiho no ia iloko o ka lima o ka mea kuai lilo mai ia mea, a hiki i ka makahiki Iubile; ae hemo ia i ka Iubile, a hoi oia i kona aina iho.
29 Ho som säljer bort ett boningahus innan stadsmuren, han hafver ett helt års frist till att lösa det igen; det skall vara tiden, innan hvilken han det lösa må.
A ina e kuai lilo aku kekahi kanaka i ka hale noho maloko o ke kulanakauhale paa i ka pa, alaila e hiki ia ia ke kuai lilo hou mai maloko o ia makahiki okoa, mahope iho o ke kuai lilo ana'ku. Ia makahiki a puni e pono ia ia ke kuai lilo hou mai.
30 Om han icke löser det förra än hela året ute är, så skall köparen behålla det evinnerliga, och hans efterkommande; och skall icke löst utgå i klangårena.
A ina i ole e kuai lilo mai ia iloko o ka wa e puni ai ka makahiki, alaila ka hale iloko o ke kulanakauhale paa i ka pa, e hoomau loa ia i ka mea nana i kuai lilo mai, i kona mau hanauna; aole ia e hemo i ka labile.
31 Men är det ett hus i sådana by, der ingen mur om är, det skall man räkna lika med markene i landena; och skall varda löst, och i klangårena fritt utgå.
Aka o na hale ma na kauhale aole i puni i ka pa, e heluia lakou e like me na mahinaai o ka aina; e hiki no ia lakou ke kuai lilo hou ia mai, a e hemo no i ka lubile.
32 De Leviters städer, och husen i städerna, der deras ägor inne äro, måga alltid löste varda.
Aka o na kulanakauhale o ka Levi a me na hale o lakou, e hiki no i na pua a Levi ke kuai lilo hou mai i kela manawa keia manawa,
33 Den som något löser ifrå de Leviter, den skall gå derifrån i klangårena; vare sig hus eller stad, som han besutit hafver; förty husen uti de Leviters städer äro deras ägor ibland Israels barn.
Ina e kuai lilo mai kekahi i ko na pua a Levi, alaila ka hale i kuai lilo ia aku, a me ke kulanakauhale ona, e hemo no ia i ka lubile; no ka mea, o na hale o na kulanakauhale o ka poe pua a Levi, o ko lakou waiwai no ia iwaena o na mamo a Iseraela.
34 Men markena för deras städer skall man icke sälja; förty det är deras egendom evinnerliga.
Aka o ka mahinaai e pili ana i ko lakou kulanakauhale, aole ia i kuai lilo ia'ku: no ka mea, o ko lakou waiwai mau no ia.
35 Om din broder varder fattig, och afsigkommer när dig, så skall du taga honom till dig, såsom en främling eller husman, att han må lefva när dig.
A ina na lilo kou hoahanau i ilihune, a ua nawaliwali ae la kona lima, alaila e kokua oe ia ia; ina hoi he malihini, a he mea noho malihini, i ola pu ia me oe.
36 Och du skall icke taga ocker af honom, eller vinning; utan skall frukta din Gud, att din broder må lefva bredevid dig.
Mai lawe oe i ka uku kuala ona, aole hoi i ka mahuahua ana: aka e weliweli oe i kou Akua, i hiki i kou hoahanau ke ola pu me oe.
37 Ty du skall icke få honom dina penningar på ocker, och icke utfå din spis på fördel.
Aole oe e haawi lilo ole ae i kau moni, no ka uku kuala, aole hoi e haawi i kau ai ia ia no ka hoonui ia.
38 Ty jag är Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle gifva eder det landet Canaan, och vara edar Gud.
Owau no o Iehova o ko oukou Akua, ka mea i lawe mai ia oukou mai ka aina mai o Aigupita, e haawi ia oukou i ka aina o Kanaana, i Akua au no oukou.
39 Om din broder varder fattig när dig, och säljer sig dig, så skall du icke låta honom göra trälars arbete;
A ina i ilihune ae kou hoahanau, e noho kokoke ana me oe, a kuai lilo ia'ku ia nou, aole oe e hoohana ia ia nou me he kauwa paa la:
40 Utan han skall vara när dig, såsom en dagakarl och en husman, och tjena dig intill klangåret.
Aka me he paaua la, a, me he mea noho malihini la, e noho ai oia me oe, a e hookauwa oia nau a hiki i ka makahiki Iubile.
41 Då skall han gå lös ut ifrå dig, och hans barn med honom; och skall komma till sitt slägte igen, och till sina fäders ägor.
Alaila e hele aku oia, mai ou aku la, oia pu me kana mau keiki me ia, a e hoi aku no i kana ohana, a i ka aina o kona mau makua.
42 Förty de äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver; ty skall man icke sälja dem efter trälars sätt.
No ka mea, he mau kauwa na'u lakou, a'u i lawe mai nei mai ka aina mai o Aignpita; aole lakou e kuai lilo ia aku me he mau kauwa paa la.
43 Och skall du icke med stränghet råda öfver dem, utan frukta din Gud.
Aole oe e hoohaku maluna ona me ke oolea, aka e weliweli oe i kou Akua.
44 Men vill du hafva trälar och trälinnor, så skall du köpa dem af Hedningarna, som omkring eder äro;
O kau mau kauwa kaue paa, a me kau mau kauwa wahine paa, i lilo ia oe, no na lahuikanaka e puni ana ia oe lakou; no lakou mai e kuai oukou i mau kauwakane paa, a i mau kauwawahine paa.
45 Af husmän, som främlingar ibland eder äro, och af deras afkommandom, som de när eder uti edro lande föda, dem skolen I hafva till egna;
A no na keiki a na malihini e noho malihini ana iwaena o oukou, no lakou e kuai ai oukou, a no ko lakou mau ohana me oukou, i loaa ia lakou ma ko oukou aina; a e lilo lakou i waiwai nau.
46 Och skolen äga dem, och edor barn efter eder till en evig ägo; dem skolen I låta vara trälar. Men öfver edra bröder, Israels barn, skall ingen öfver den andra råda med stränghet.
A e lawe hoi oukou ia lakou i waiwai na ka oukou mau keiki mahope o oukou, e ili iho i waiwai ua lakou; aet lilo lakou i kauwa mau na oukou; aka, maluna o ko oukou mau hoahanau, na mamo a Iseraela, aole e hoohaku kekahi maluna o kekahi mo ke oolea.
47 Om en främling eller en husman växer till när dig, och din broder varder fattig när honom, och säljer sig enom främling, eller husmanne när dig, eller någrom af sine slägt;
A ina e waiwai nui ae ka mea noho, a o ka malihini me oe, a e ilihune ae kou hoahanau e noho kokoke ana me ia, a kuai lilo aku oia ia ia iho i ka malihini, a i ka mea noho ma ou la, a i ka pua paha o ka ohana a ka malihini;
48 Så skall han rätt hafva, sedan han såld är, att varda löst igen; och någor af hans bröder må lösa honom;
Mahope o kona kuai lilo ia'ku, e hiki ke kuai lilo hou ia mai. E hiki i kekahi o kona mau hoahanau ke kuai lilo hou mai.
49 Eller hans faderbroder, eller faderbroders son, eller eljest någor hans när skyldman i hans slägte; eller om hans egen hand kan så mycket åstadkomma, så skall han lösa sig;
E pono i ka hoahanau o kona makuakane, a me ke keiki a ka hoahanau o kona makuakane, ke kuai lilo hou mai, a e hiki i kekahi o kona io iho, no kona ohana iho, ke kuai lilo hou mai ia ia; a ina e hiki i kona lima iho, he pono no ke kuai hou mai oia ia ia iho.
50 Och skall räkna med sin köpare ifrå det året, då han sålde sig, intill klangåret. Och penningarna skola räknade varda efter åratalet, sedan han såldes; och skall hans lön med inräknas för hela tiden.
A e kuka pu oia me ka mea nana ia i kuai lilo mai, mai ka makahiki mai i kuai lilo ia'ku ai oia ia ia, a hiki i ka makahiki Iubile, a o ke kumu kuai ona e hoolikeia ia me ka helu o na makahiki, e like me ka wa o ka paaua, pela no ia ia.
51 Om ännu mång år äro intill klangåret, så skall han derefter desto mer gifva för lösnen, efter som han köpt är.
Ina he nui ua makahiki i koe, e like me ia e haawi ai oia i ke kumu kuai, e kuai lilo hou mai, mailoko mai o ka moni i kuai lilo ia mai ai oia.
52 Äro få år qvar intill klangåret, så skall han ock derefter igengifva till sin lösning;
A ina he uuku na makahiki i koe a hiki i ka makahiki lubile, alaila e helu pu me ia, a e like me na makahiki, e haawi hou ai oia ia ia i ke kumu kuai, e kuai lilo hou ia mai ai oia.
53 Och skall räkna sin lön med honom år från år. Och du skall icke låta råda öfver honom med stränghet för din ögon.
Me he paaua la i hoolimalimaia ma ka makahiki e noho ai oia me ia; aole nae e hoohaku maluna ona me ko oolea mamua o kou mau maka.
54 Om han icke löser sig i denna måtto, så skall han i klangåret lös utgå, och hans barn med honom.
A ina i ole e kuai lilo hou ia mai, ma ia mau mea, alaila e hele aku no ia i ka makahiki Iubile, oia pu me kana mau keiki me ia.
55 Förty Israels barn äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver. Jag är Herren edar Gud.
No ka mea, ia'u nei, he poe kauwa na mamo a Iseraela: o ka'u mau kauwa lakou, a'u i lawe mai nei mai ka aina mai o Aigupita: owau no Iehova ko oukou Akua.
