3 Mosebok 18

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

Och HERREN talade till Mose och sade:

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: Jag är Herren edar Gud.

Tala till Israels barn och säg till dem: Jag är HERREN, eder Gud.

3 I skolen icke göra efter som görs i Egypti land, der I bott hafven; och icke efter som görs i Canaans land, der jag dig införa skall; I skolen icke heller hålla eder vid deras sätt;

I skolen icke göra såsom man gör i Egyptens land, där I haven bott. Ej heller skolen I göra såsom man gör i Kanaans land, dit jag vill föra eder; I skolen icke vandra efter deras stadgar.

4 Utan efter mina rätter skolen I göra, och mina stadgar skolen I hålla, att I vandren derutinnan; ty jag är Herren edar Gud.

Efter mina rätter skolen I göra och mina stadgar skolen I hålla, och skolen vandra efter dem. Jag är HERREN, eder Gud.

5 Derföre skolen I hålla mina stadgar, och mina rätter; ty hvilken menniska dem gör, han skall derigenom lefva; ty jag är Herren.

Ja, I skolen hålla mina stadgar och rätter, ty den människa som gör efter dem skall leva genom dem. Jag är HERREN.

6 Ingen skall gå in till sina nästa blodsfränko, till att blotta hennes blygd; ty jag är Herren.

Ingen bland eder skall komma vid någon kvinna som år hans nära blodsförvant och blotta hennes blygd. Jag är HERREN.

7 Du skall dins faders och dine moders blygd icke blotta; hon är din moder, derföre skall du icke blotta hennes blygd.

Du skall icke blotta din faders blygd genom att blotta din moders blygd; hon är din moder, du skall icke blotta hennes blygd.

8 Du skall icke blotta dins faders hustrus blygd; ty det är dins faders blygd.

Du skall icke blotta någon annan kvinnas blygd, som är din faders hustru, ty det är din faders blygd.

9 Du skall icke blotta dine systers blygd, den dins faders, eller dine moders dotter är, hemma eller ute född.

Du skall icke blotta din systers blygd, evad hon är din faders dotter eller din moders dotter, evad hon är född hemma eller född ute.

10 Du skall icke blotta dine sonadotters, eller dine dotterdotters blygd; ty det är din blygd.

Du skall icke blotta din sondotters eller din dotterdotters blygd, ty det är din egen blygd.

11 Du skall icke blotta dins faders hustrus dotters blygd, den dinom fader född är, och din syster är.

Du skall icke blotta din faders hustrus dotters blygd, ty hon är av din faders släkt, hon är din syster.

12 Du skall icke blotta dins faders systers blygd; ty det är dins faders nästa blodsfränka.

Du skall icke blotta din faders systers blygd; hon är din faders nära blodsförvant.

13 Du skall icke blotta dine moders systers blygd; ty hon är dine moders nästa blodsfränka.

Du skall icke blotta din moders systers blygd, ty hon är din moders nära blodsförvant.

14 Du skall icke blotta dins faderbroders blygd, så att du tager hans hustru; ty hon är din svägerska.

Du skall icke blotta din faders broders blygd: vid hans hustru skall du icke komma; hon är din faders syster.

15 Du skall icke blotta dine sonahustrus blygd; ty hon är dins sons hustru, derföre skall du icke blotta hennes blygd.

Du skall icke blotta din svärdotters blygd; hon är din sons hustru, hennes blygd skall du icke blotta.

16 Du skall icke blotta dins broders hustrus blygd; ty hon är dins broders blygd.

Du skall icke blotta din broders hustrus blygd, ty det är din broders blygd.

17 Du skall icke blotta dine hustrus, samt med hennes dotters blygd; ej heller taga hennes sons dotter, eller dotterdotter, till att blotta hennes blygd; ty hon är hennes nästa blodsfränka; och det är en last.

Du skall icke blotta en kvinnas blygd och tillika hennes dotters; du skall icke heller taga till hustru hennes sondotter eller dotterdotter och blotta dennas blygd, de äro ju nära blodsförvanter; sådant vore en skändlighet.

18 Du skall ock icke taga dine hustrus syster, till att blotta hennes blygd, henne emot, medan hon ännu lefver.

Och du skall icke till hustru taga en kvinna jämte hennes syster, så att du uppväcker fiendskap mellan dem, i det att du blottar den enas blygd och tillika den andras, medan den förra lever.

19 Du skall icke gå in till qvinnona, så länge hon hafver sina sjuko i sine orenhet, till att blotta hennes blygd.

Du skall icke komma vid en kvinna och blotta hennes blygd, när hon är oren under sin månadsrening.

20 Du skall ock icke ligga när dins nästas hustru, till att beblanda dig med henne, dermed du orenar dig på henne.

Med din nästas hustru skall du icke beblanda dig, så att du genom henne bliver oren.

21 Du skall ock icke gifva af dine säd, att det skall uppbrännas för Molech, att du icke ohelgar dins Guds Namn; ty jag är Herren.

Du skall icke giva någon av dina avkomlingar till offer åt Molok; du skall icke ohelga din Guds namn. Jag är HERREN.

22 Du skall icke ligga när dränger, såsom när ena qvinno; ty det är en styggelse.

Du skall icke ligga hos en man såsom man ligger hos en kvinna; det är en styggelse.

23 Du skall ock icke ligga när något djur, att du dermed orenar dig; och ingen qvinna skall skaffa hafva med något djur; ty det är en styggelse.

Du skall icke beblanda där med något djur, så att du genom detta bliver oren. Och ingen kvinna skall hava att skaffa med något djur, så att hon beblandar sig därmed; det är en vederstygglighet.

24 I skolen uti intet af detta orena eder; förty uti allt detta hafva Hedningarna orenat sig, hvilka jag skall här utdrifva för eder.

I skolen icke orena eder med något av allt detta, ty med allt sådant hava de hedningar orenat sig, som jag fördriver för eder.

25 Och landet är derigenom orenadt; och jag skall söka deras missgerningar på dem, så att landet skall utspy sina inbyggare.

Därigenom har landet blivit orenat, och jag har på det hemsökt dess missgärning, så att landet har utspytt sina inbyggare.

26 Derföre håller mina stadgar och rätter, och görer intet af denna styggelsen, antingen inländske eller utländske ibland eder;

Så hållen då I mina stadgar och rätter, och ingen av eder, evad han är inföding eller en främling som bor ibland eder, må göra någon av alla dessa styggelser.

27 Ty all sådana styggelse hafva landsens folk gjort, som för eder voro, och hafva orenat landet;

Ty alla dessa styggelser hava landets inbyggare, som hava varit där före eder, bedrivit, så att landet har blivit orenat.

28 På det att landet ock icke utspyr eder, då I det orenen, lika som det hafver utspytt Hedningarna, som för eder voro.

Gören intet sådant, på det att landet icke må utspy eder, om I så orenen det, likasom det utspyr det folk som har bott där före eder.

29 Förty de som göra denna styggelsen, deras själar skola utrotade varda utu deras folk.

Ty var och en som gör någon av alla dessa styggelser skall utrotas ur sitt folk, ja, var och en som gör sådant.

30 Derföre håller mina stadgar, att I icke gören efter de styggeliga seder, som för eder voro, att I icke dermed orenade varden; ty jag är Herren edar Gud.

Iakttagen därför vad jag har bjudit eder iakttaga, så att I icke gören efter någon av de styggeliga stadgar som man har följt före eder, och så orenen eder genom dem. Jag är HERREN, eder Gud.