3 Mosebok 18

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: Jag är Herren edar Gud.

3 I skolen icke göra efter som görs i Egypti land, der I bott hafven; och icke efter som görs i Canaans land, der jag dig införa skall; I skolen icke heller hålla eder vid deras sätt;

4 Utan efter mina rätter skolen I göra, och mina stadgar skolen I hålla, att I vandren derutinnan; ty jag är Herren edar Gud.

5 Derföre skolen I hålla mina stadgar, och mina rätter; ty hvilken menniska dem gör, han skall derigenom lefva; ty jag är Herren.

6 Ingen skall gå in till sina nästa blodsfränko, till att blotta hennes blygd; ty jag är Herren.

7 Du skall dins faders och dine moders blygd icke blotta; hon är din moder, derföre skall du icke blotta hennes blygd.

8 Du skall icke blotta dins faders hustrus blygd; ty det är dins faders blygd.

9 Du skall icke blotta dine systers blygd, den dins faders, eller dine moders dotter är, hemma eller ute född.

10 Du skall icke blotta dine sonadotters, eller dine dotterdotters blygd; ty det är din blygd.

11 Du skall icke blotta dins faders hustrus dotters blygd, den dinom fader född är, och din syster är.

12 Du skall icke blotta dins faders systers blygd; ty det är dins faders nästa blodsfränka.

13 Du skall icke blotta dine moders systers blygd; ty hon är dine moders nästa blodsfränka.

14 Du skall icke blotta dins faderbroders blygd, så att du tager hans hustru; ty hon är din svägerska.

15 Du skall icke blotta dine sonahustrus blygd; ty hon är dins sons hustru, derföre skall du icke blotta hennes blygd.

16 Du skall icke blotta dins broders hustrus blygd; ty hon är dins broders blygd.

17 Du skall icke blotta dine hustrus, samt med hennes dotters blygd; ej heller taga hennes sons dotter, eller dotterdotter, till att blotta hennes blygd; ty hon är hennes nästa blodsfränka; och det är en last.

18 Du skall ock icke taga dine hustrus syster, till att blotta hennes blygd, henne emot, medan hon ännu lefver.

19 Du skall icke gå in till qvinnona, så länge hon hafver sina sjuko i sine orenhet, till att blotta hennes blygd.

20 Du skall ock icke ligga när dins nästas hustru, till att beblanda dig med henne, dermed du orenar dig på henne.

21 Du skall ock icke gifva af dine säd, att det skall uppbrännas för Molech, att du icke ohelgar dins Guds Namn; ty jag är Herren.

22 Du skall icke ligga när dränger, såsom när ena qvinno; ty det är en styggelse.

23 Du skall ock icke ligga när något djur, att du dermed orenar dig; och ingen qvinna skall skaffa hafva med något djur; ty det är en styggelse.

24 I skolen uti intet af detta orena eder; förty uti allt detta hafva Hedningarna orenat sig, hvilka jag skall här utdrifva för eder.

25 Och landet är derigenom orenadt; och jag skall söka deras missgerningar på dem, så att landet skall utspy sina inbyggare.

26 Derföre håller mina stadgar och rätter, och görer intet af denna styggelsen, antingen inländske eller utländske ibland eder;

27 Ty all sådana styggelse hafva landsens folk gjort, som för eder voro, och hafva orenat landet;

28 På det att landet ock icke utspyr eder, då I det orenen, lika som det hafver utspytt Hedningarna, som för eder voro.

29 Förty de som göra denna styggelsen, deras själar skola utrotade varda utu deras folk.

30 Derföre håller mina stadgar, att I icke gören efter de styggeliga seder, som för eder voro, att I icke dermed orenade varden; ty jag är Herren edar Gud.