< 3 Mosebok 11 >

1 Och Herren talade med Mose och Aaron, och sade till dem:
Og Herren tala atter til Moses og Aron, og sagde med deim:
2 Taler med Israels barn, och säger: Dessa äro de djur, som I äta skolen, ibland all djur på jordene.
«Tala til Israels-folket og seg: «Høyr no kva det er for nokre de må eta av alle dei firføtte dyri som liver på jordi:
3 Allt det som ibland djuren tveklöfvadt är, och idislar, det skolen I äta.
Alle dyr som hev klauver og jortar, deim kann de eta.
4 Men det som idislar, och är klöfvadt, dock icke tveklöfvadt, såsom camelen, det är eder orent, och I skolen icke ätat.
Det er berre desse de ikkje må eta av deim som jortar og av dei som hev klauver: kamelen, for han jortar, men hev ikkje klauver; han skal vera urein for dykk,
5 Cuniler idisla väl, men de äro icke tveklöfvade; derföre äro de orene.
og bergtassen, for han og jortar, men hev ingi klauver; han skal vera urein for dykk,
6 Haren idislar ock, men han är icke tveklöfvad; derföre är han eder oren.
og haren, for um han jortar, so hev han ikkje klauver han heller; han skal vera urein for dykk,
7 Och svinet är väl klöfvadt, men det idislar icke; derföre är det eder orent.
og svinet, for det hev klauver, men det jortar ikkje; det skal vera ureint for dykk.
8 Af desses kött skolen I icke äta, och icke komma vid deras as; ty de äro eder oren.
Kjøtet deira må de ikkje eta, og er dei daude, so må de ikkje røyva deim; dei skal vera ureine for dykk.
9 Detta skolen I äta ibland det som i vattnena är: allt det som spol och fjäll hafver i floder, i hafvena, och i bäckom, det skolen I äta.
Høyr so kva de må eta av det som er i vatnet: Alt som er i vatnet, i havet og i elvarne, og hev uggar og reist, kann de eta.
10 Men allt det som icke hafver spol och fjäll i hafvena och i bäckom, ibland allt det som röres i vattnen, och allt det som lefver i vattne, det skall vara eder en vederstyggelse;
Men slikt som ikkje hev uggar og reist av alt det som finst i hav eller å, av alt det som yrer i vatnet, alle kvikjende som held til der, det skal vera ein styggedom for dykk.
11 Att I icke äten af dess kött, och skyr vid deras as;
Ein styggedom skal dei vera for dykk; kjøtet deira må de ikkje eta, og er dei daude, so skal de styggjast ved kropparne deira.
12 Ty allt det som icke hafver spol och fjäll i vattnena, der skolen I sky veder.
Alt i vatnet som ikkje hev uggar og reist, skal vera ein styggedom for dykk.
13 Och detta skolen I sky veder ibland foglarna, att I icke äten dem: örnen, höken, falken,
Høyr no og kva det er for fuglar de skal hava stygg til og ikkje må eta, av di dei er ufysne: Ørnen og gribben og sjøørnen
14 Gamen, gladona, och det af deras art är,
og glenta og heile falkeætti
15 Och alle korpar med deras art,
og alle fuglar av ramneætti
16 Strutsfoglen, ugglona, göken, sparfhöken med sine art,
og strussen og gauken og måsen og alle haukeslag
17 Stenugglona, svanen, ufven,
og kattula og kavfuglen og stunulven
18 Flädermusena, rördrommen,
og kveldknarren og pelikanen og etslegribben
19 Storken, hägren, skrikona med sine art, vidhöfden och svalona.
og storken og heidloi med alle andre fuglar av same ætti, og herfuglen og skinnvengja.
20 Och allt det sig rörer ibland foglarna, och går på fyra fötter, det skall vara eder en vederstyggelse.
Alt krek som hev vengjer og krabbar på marki, skal vera ein styggedom for dykk:
21 Dock detta skolen I äta af foglom, det sig rörer och går på fyra fötter, hvilkas knä stå tillbaka, der det med hoppar på jordene;
Av alt sovore krek må de ikkje eta anna enn det som ovanfor bakføterne hev leggjer til å hoppa på marki med.
22 Deraf mån I äta, såsom är Arbe med sin art, och Saleam med sin art, och Hargol med sin art, och Hagab med sin art.
Av det kann de eta dei slagi som dei kallar fljugaren og slukaren og springaren og sprettaren.
23 Allt det eljest hafver fyra fötter ibland foglarna, det skall vara eder en vederstyggelse;
Men alt anna krek som hev vengjer og krabbar på marki, skal vera ein styggedom for dykk.
24 Och I skolen räkna dem oren. Den som kommer vid deras as, han skall vara oren allt intill aftonen.
No skal eg segja dykk kva det er for dyr de vert ureine av - den som kjem nær kroppen deira etter dei er daude, han er urein alt til kvelds,
25 Och den som någorsderas as bär, han skall två sin kläder, och skall blifva oren allt intill aftonen.
og den som hev bore på slik ein daud kropp, lyt två klædi sine, og er urein alt til kvelds -:
26 Derföre, allt det djur, som klöfvadt är, och icke tveklöfvadt, och idislar icke, det skall vara eder orent; den som kommer dervid, han blifver oren.
Alle dyr som hev høver, og ikkje klauver, og som ikkje jortar, skal vera ureine for dykk; den som kjem nær deim, vert urein.
27 Och allt det som går på händer ibland djuren, som gå på fyra fötter, det skall vara eder orent; den som kommer vid deras as, han skall vara oren allt intill aftonen.
Og alle firføtte dyr som gjeng på labbar, skal vera ureine for dykk; den som kjem nær deim når dei er daude, han er urein alt til kvelds,
28 Och den som deras as bär, han skall två sin kläder, och vara oren allt intill aftonen; ty allt sådant är eder orent.
og den som hev bore på slikt eit daudt dyr, lyt två klædi sine, og er urein alt til kvelds. Ureine skal dei vera for dykk.
29 Desse skola ock vara eder oren ibland de djur, som krypa på jordene: lekatten, musen, paddan, hvart efter sitt slag,
Av alle smådyr som røyver seg på jordi er det fyrst og fremst desse som skal vera ureine for dykk: Røysekatten og musi og alle fjorføtleslag,
30 Igelkotten, molken, ödlan, stellion, mullvaden;
og bustyvelen og vonden og padda og snigelen og litkvervingen.
31 De äro eder oren ibland allt det som kryper; den som kommer vid deras as, han skall vara oren intill aftonen.
Deim skal de halda for dei ureinaste av alle smådyr; den som kjem nær deim når dei er daude, er urein alt til kvelds.
32 Och allt det som ett sådant dödt as på faller, det varder orent; vare sig allahanda träkäril, eller kläder, eller skinn, eller säck, och all sådana redskap, der man något med gör, skall man låta i vatten, och det blifver orent intill aftonen; så varder det rent.
Og alt det som dei dyri dett ned på når dei daudar, vert ureint, både trekoppar og klæde og skinn og sekkjer og kva det elles er som vert nytta i huset; det skal leggjast i vatn, og er ureint alt til kvelds; sidan er det reint.
33 Allahanda lerkäril, om ett sådant as deruti faller, varder allt orent, som deruti är, och skall sönderslås.
Dett eit av dyri ned i ein leirkopp, so vert alt det som er i koppen ureint, og han skal slåast sund.
34 All mat, som man äter, om det vattnet kommer deruti, den är oren; och all dryck, som man dricker af allahanda sådana kärile, är oren.
All mat som folk et, og som vert tillaga med vatn, og alt drikka som folk drikk, vert ureint, kva kjerald det er i.
35 Och allt det som ett sådant as på faller, det blifver orent, vare sig ugn eller kettlar, det skall man slå sönder; ty det är orent, och skall vara eder orent.
Alt det som slik ein daud kropp dett ned i, vert ureint; er det ein bakaromn eller ei eisa, so skal dei rivast ned; dei er ureine, og skal vera ureine for dykk.
36 Dock brunnar, källor och dammar äro rene; den som kommer vid deras as, han är oren.
Berre kjeldor og brunnar som det renn vatn åt, er like reine; men den som tek i den daude kroppen som ligg der, vert urein.
37 Och om ett sådant as fölle på säd, som man sått hafver, så är hon dock ren.
Dett dyret ned i korn som skal vera til såfrø, so er kornet like reint,
38 Men gjuter man vatten på sädena, och sedan fölle sådant as deruppå, så vorde hon eder oren.
men hev dei havt vatn på det, og det so dett slikt eit daudt dyr ned i, so skal kornet vera ureint for dykk.
39 Om ett djur dör, det I äta mågen, den som kommer vid det aset, den är oren intill aftonen.
Daudar noko av dei dyri som skal vera til føda for dykk, so er den som kjem nær skrotten deira urein alt til kvelds,
40 Den som äter af sådant as, han skall två sin kläder och skall blifva oren intill aftonen; så ock den som bär ett sådant as, han skall två sin kläder, och blifva oren intill aftonen.
den som hev ete av kjøtet deira, lyt två klædi sine, og er urein alt til kvelds, og den som hev bore på den daude skrotten, lyt og två klædi sine og er urein alt til kvelds.
41 Det som kräker på jordene, skall vara eder en vederstyggelse, och man skall icke ätat.
Alt kreket som krelar på marki, er ein styggedom, og må ikkje etast.
42 Och allt det som går på bukenom, och allt det som går på fyra eller flere fötter, af allo thy som kräker på jordene, det skolen I icke äta; ty det skall vara eder en vederstyggelse.
Korkje det som skrid på buken, eller det som gjeng på fire eller fleire føter, må de eta; for det er ufyse.
43 Görer edra själar icke till styggelse, och besmitter eder icke deruppå, så att I blifven orene.
Gjer dykk ikkje sjølve ufysne med noko av det krelande kreket, og sulka dykk ikkje med det, so de vert ureine!
44 Ty jag är Herren edar Gud; derföre skolen I helga eder, att I blifven helige, ty jag är helig; och I skolen icke orena edra själar på något kräkande djur, som på jordene kräker.
Eg, Herren, er dykkar Gud, og de skal helga dykk og vera heilage; for eg er heilag; de skal ikkje sulka dykk sjølve med noko av det kreket som krabbar på marki.
45 Ty jag är Herren, som hafver fört eder utur Egypti land, att jag skall vara edar Gud; derföre skolen I vara helige, ty jag är helig.
Kom i hug: Eg er Herren, som førde dykk ut or Egyptarlandet og vil vera dykkar Gud, og de skal vera heilage; for eg er heilag.
46 Detta är lagen öfver djur, och foglar, och allahanda kräkande djur i vattnena, och allahanda djur, som kräka på jordene;
Dette er lovi um dyri og fuglarne og alt det livande som leikar i vatnet, og alle dei kvikjende som yrer på jordi,
47 Att I skolen veta åtskilnad på hvad orent och rent är, och hvad djur man äta, och hvad man icke äta skall.
so de kann skilja det reine frå det ureine, og dei dyri som kann etast frå deim, som ikkje må etast.»»

< 3 Mosebok 11 >