< Klagovisorna 3 >

1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
Yimi umuntu olubonileyo usizi ngenxa yoswazi lokuthukuthela kukaThixo.
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
Ungixotshile, wangiphumputhekisa emnyameni hatshi ekukhanyeni;
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
ngempela usengiphakamisele isandla sakhe, waphindaphinda ilanga lonke.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
Usenze ijwabu lami laluphala, wangephula amathambo.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
Ungihanqile wangihonqolozela ngosizi langobunzima.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
Ungenze ngahlala emnyameni njengalabo abafa kudala.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
Ungihonqolozele ngenqaba ukuze ngingaphunyuki; ungibophe nko ngamaketane.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Kuthi lanxa ngimemeza loba ngidinga usizo, awuvalele phandle umkhuleko wami.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
Uvale indlela yami ngamatshe; waphambukisa izindlela zami.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
Njengebhele licathamile, njengesilwane sicatshile,
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
wangihudulela eceleni kwendlela, wangifohloza, wangitshiya ngingelamsizi.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
Wadonsa idandili lakhe, ngaba yikudla kwemitshoko yakhe.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
Wangiciba enhliziyweni ngemitshoko evela emxhakeni wakhe.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
Ngaba yinhlekisa ebantwini bakithi bonke; sengitshona ngiyingoma eyinhlekisa kubo.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
Ungigqibe ngemithi ebabayo, wanginathisa inyongo.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
Ungihlafunise ukhethe ngamazinyo; wangigiqa ebhuqwini.
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
Ngincitshiwe ukuthula; angisakwazi ingabe iyini impumelelo.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
Ngakho ngithi, “Sebuphelile ubucwazicwazi bami, lakho konke engangikulindele kuThixo.”
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
Ngikhumbula ukuhlupheka lokuntula kwami, ubumunyu lenyongo.
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
Konke ngikukhumbula kamhlophe, umoya wami wephukile.
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
Kodwa ngikhumbula lokhu ngibe lethemba:
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
Ngenxa yothando olukhulu lukaThixo kasibhujiswanga, ngoba isihawu sakhe kasipheli.
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
Siba sitsha ukusa kwamalanga; kukhulu ukuthembeka kwakho.
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
Ngiyazitshela ngithi, “UThixo uyisabelo sami; ngakho ngizalindela yena.”
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
UThixo ulungile kulowo omethembayo, kulowo omdingayo;
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
kuhle ukulinda ngokuthula, ukulindela insindiso kaThixo.
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
Kuhle ukuthi umuntu alithwale ijogwe ngesikhathi esesemutsha.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Kahlale yedwa ngokuthula, ngoba uThixo ulibeke phezu kwakhe.
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
Kembele ubuso bakhe ethulini, mhlawumbe ithemba lizakuba khona.
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
Kaphe isihlathi sakhe kulowo ofuna ukumhlankala, agcwale ihlazo.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
Ngoba uThixo kabalahli abantu kuze kube nini lanini.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
Loba engaletha ubuhlungu, uzatshengisa uzwelo, lukhulu kakhulu uthando lwakhe olungapheliyo.
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
Ngoba kehliseli ukuhlupheka losizi ebantwini ngokuthanda.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
Ukuhlifiza ngezinyawo zonke izibotshwa elizweni,
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
ukuncitsha umuntu amalungelo akhe phambi koPhezukonke,
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
ukungahluleli kuhle, kambe uThixo uyabe engaziboni izinto ezinjalo na?
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
Ngubani ongatsho ulutho lwenzakale nxa lungavunyelwanga nguThixo na?
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
Akuveli emlonyeni woPhezukonke ukuthi kuyehla inhlupheko lezinto ezinhle na?
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
Pho kungani umuntu ophilayo esola nxa ejeziselwa izono zakhe na?
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Kasilingeni njalo sihlole izindlela zethu, sibuyele kuThixo.
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
Asiphakamiseleni inhliziyo lezandla zethu kuNkulunkulu ezulwini sithi:
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
“Sonile sahlamuka, njalo kawusithethelelanga.
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
Uzigubuzele ngolaka waxhumana lathi; ubhubhisile ungelazwelo.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
Uzisibekele ngeyezi ukuze kungafinyeleli mkhuleko kuwe.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
Usenze saba ngamanyala lengcekeza phakathi kwezizwe.
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
Izitha zethu zonke zivule imilomo yazo zezwakala zisihoza.
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
Sesihlukuluzwe yikuthuthumela lokukhilikithela, ukudilika lokubhidlika.”
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
Imifula yezinyembezi iyajuluka emehlweni ami ngoba abantu bakithi babhujisiwe.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
Amehlo ami azajuluka kokuphela, engelakuphumula,
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
UThixo aze akhangele phansi esezulwini, angibone.
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
Engikubonayo kuthelela usizi emphefumulweni wami ngenxa yabesifazane bonke bomuzi wakithi.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
Labo ababa yizitha zami kungelasizatho, bangizingela njengenyoni.
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
Bazama ukuquma impilo yami emgodini bangijikijela ngamatshe;
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
amanzi asibekela ikhanda lami, ngabona ukuthi okwami sekuphelile.
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
Ngalimemezela ibizo lakho, Oh Thixo, ngisekujuleni komgodi.
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
Wezwa ukuncenga kwami: “Ungavali indlebe zakho nxa ngikhalela ukwenyulwa.”
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
Wasondela lapho ngikumemeza, wathi kimi, “Ungesabi.”
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
Oh Thixo, wasamukela isikhalazo sami; wahlenga ukuphila kwami.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
Ububonile Thixo, ububi obenziwe kimi. Ngisekela kulobubunzima!
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
Usubonile ukujula kokusonga kwabo, lamacebo abo wonke ngami.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
Awu Thixo, uzwile inhlamba zabo, wonke amacebo abo ngami,
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
ukunyenyeza lokungunguna kwabo ngami ukusa kwamalanga.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Ake ubabone! Bahlezi kumbe bajamile, bayangihleka ngezingoma zabo.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
Awu Thixo, akubaphindisele ngokubafaneleyo, ngalokho okwenziwe yizandla zabo.
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
Basibekele ngelembu ezinhliziyweni zabo, isiqalekiso sakho sehlele phezu kwabo!
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
Xhumana labo ngolaka, ubabhubhise ngaphansi kwamazulu kaThixo.

< Klagovisorna 3 >