Klagovisorna 3
1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
Akulah orang yang telah merasakan sengsara, karena tertimpa kemarahan Allah.
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
Makin jauh aku diseret-Nya ke dalam tempat yang gelap gulita.
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
Aku dipukuli berkali-kali, tanpa belas kasihan sepanjang hari.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
Ia membuat badanku luka parah, dan tulang-tulangku patah.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
Ia meliputi aku dengan duka dan derita.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
Aku dipaksa-Nya tinggal dalam kegelapan seperti orang yang mati di zaman yang silam.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
Dengan belenggu yang kuat diikat-Nya aku, sehingga tak ada jalan keluar bagiku.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Aku menjerit minta pertolongan, tapi Allah tak mau mendengarkan.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
Ia mengalang-alangi jalanku dengan tembok-tembok batu.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
Seperti beruang Ia menunggu, seperti singa Ia menghadang aku.
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
Dikejar-Nya aku sampai menyimpang dari jalan, lalu aku dicabik-cabik dan ditinggalkan.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
Ia merentangkan busur-Nya, dan menjadikan aku sasaran anak panah-Nya.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
Anak panah-Nya menembus tubuhku sampai menusuk jantungku.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
Sepanjang hari aku ditertawakan semua orang, dan dijadikan bahan sindiran.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
Hanya kepahitan yang diberikan-Nya kepadaku untuk makanan dan minumanku.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
Mukaku digosokkan-Nya pada tanah, gigiku dibenturkan-Nya pada batu sampai patah.
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
Telah lama aku tak merasa sejahtera; sudah lupa aku bagaimana perasaan bahagia.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
Aku tak lagi mempunyai kemasyhuran, lenyaplah harapanku pada TUHAN.
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
Memikirkan pengembaraan dan kemalanganku bagaikan makan racun yang pahit.
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
Terus-menerus hal itu kupikirkan, sehingga batinku tertekan.
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
Meskipun begitu harapanku bangkit kembali, ketika aku mengingat hal ini:
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
Kasih TUHAN kekal abadi, rahmat-Nya tak pernah habis,
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
selalu baru setiap pagi sungguh, TUHAN setia sekali!
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
TUHAN adalah hartaku satu-satunya. Karena itu, aku berharap kepada-Nya.
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
TUHAN baik kepada orang yang berharap kepada-Nya, dan kepada orang yang mencari Dia.
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
Jadi, baiklah kita menunggu dengan tenang sampai TUHAN datang memberi pertolongan;
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
baiklah kita belajar menjadi tabah pada waktu masih muda.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Pada waktu TUHAN memberi penderitaan, hendaklah kita duduk sendirian dengan diam.
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
Biarlah kita merendahkan diri dan menyerah, karena mungkin harapan masih ada.
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
Sekalipun ditampar dan dinista, hendaklah semuanya itu kita terima.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
Sebab, TUHAN tidak akan menolak kita untuk selama-lamanya.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
Setelah Ia memberikan penderitaan Ia pun berbelaskasihan, karena Ia tetap mengasihi kita dengan kasih yang tak ada batasnya.
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
Ia tidak dengan rela hati membiarkan kita menderita dan sedih.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
Kalau jiwa kita tertekan di dalam tahanan,
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
kalau kita kehilangan hak yang diberikan TUHAN,
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
karena keadilan diputarbalikkan, pastilah TUHAN mengetahuinya dan memperhatikan.
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
Jika TUHAN tidak menghendaki sesuatu, pasti manusia tidak dapat berbuat apa-apa untuk itu.
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
Baik dan jahat dijalankan hanya atas perintah TUHAN.
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
Mengapa orang harus berkeluh-kesah jika ia dihukum karena dosa-dosanya?
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Baiklah kita menyelidiki hidup kita, dan kembali kepada TUHAN Allah di surga. Marilah kita membuka hati dan berdoa,
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
"Kami berdosa dan memberontak kepada-Mu, ya TUHAN, dan Engkau tak memberi pengampunan.
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
Kami Kaukejar dan Kaubunuh, belas kasihan-Mu tersembunyi dalam amarah-Mu.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
Murka-Mu seperti awan yang tebal sekali sehingga tak dapat ditembus oleh doa-doa kami.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
Kami telah Kaujadikan seperti sampah di mata seluruh dunia.
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
Kami dihina semua musuh kami dan ditertawakan;
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
kami ditimpa kecelakaan dan kehancuran, serta hidup dalam bahaya dan ketakutan.
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
Air mataku mengalir seperti sungai karena bangsaku telah hancur.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
Aku akan menangis tanpa berhenti,
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
sampai Engkau, ya TUHAN di surga, memperhatikan kami.
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
Hatiku menjadi sedih melihat nasib wanita-wanita di kota kami.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
Seperti burung, aku dikejar musuh yang tanpa alasan membenci aku.
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
Ke dalam sumur yang kering mereka membuang aku hidup-hidup lalu menimbuni aku dengan batu.
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
Air naik sampai ke kepalaku, dan aku berpikir, --'Habislah riwayatku!'
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
Ya TUHAN, aku berseru kepada-Mu, dari dasar sumur yang dalam itu.
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
Aku mohon dengan sangat janganlah menutupi telinga-Mu terhadap permintaanku agar Kau menolong aku. Maka doaku Kaudengar, dan Kaudatang mendekat; Kau berkata, 'Jangan gentar.'
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
Kaudatang memperjuangkan perkaraku, ya TUHAN, nyawaku telah Kauselamatkan.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
Engkau melihat kejahatan yang dilakukan terhadapku, rencana jahat musuh yang membenci aku. Karena itu, ya TUHAN, belalah perkaraku.
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
Engkau, TUHAN, mendengar aku dihina; Engkau tahu semua rencana mereka.
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
Mereka membicarakan aku sepanjang hari. Untuk mencelakakan aku, mereka membuat rencana keji.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Dari pagi sampai malam, aku dijadikan bahan tertawaan.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
Hukumlah mereka setimpal perbuatan mereka, ya TUHAN.
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
Kutukilah mereka, dan biarlah mereka tinggal dalam keputusasaan.
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
Kejarlah dan binasakanlah mereka semua sampai mereka tersapu habis dari dunia."
