Klagovisorna 3
1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
I [, the one who am writing this, ] am a man who has been afflicted/punished [MTY] by Yahweh because he was angry.
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
[It was as though] he caused me to walk in a very dark place without any light [at all].
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
He has punished [IDM] me many times, all day, [every] day.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
He has caused my skin and my flesh to become old. He has broken my bones.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
He has surrounded me [DOU] with bitterness and suffering.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
[It is as though] he has buried me in a dark place like [SIM] [the graves of] those who have been dead for a long time.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
[It is as though] [MET] he has built a wall around me, and fastened/tied me with heavy chains, and I cannot escape.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Although I call out and cry out for him to help me, he does not pay attention to my prayers.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
[It is as though] he has blocked my path with a [high] stone [wall] and has caused my path to become crooked.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
He has waited to attack me like [SIM] a bear or a lion hides and waits [to attack other animals].
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
[It is as though] he has dragged me off the path and (mauled me/torn me into pieces), and left me without help.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
[It is as though] [MET] he bent his bow and caused me to become the target [at which he shot] his arrows.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
[It is as though] he shot his arrows deep into my body.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
All my relatives laugh at me; all day, [every] day they sing songs that make fun of me.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
He has filled me with (bitterness/great suffering), [like] [MET] someone who drinks a very bitter liquid suffers.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
[It is as though] he has caused me to chew gravel that broke my teeth, and he has trampled me in the dirt.
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
Things no longer go well for me; I no longer remember being prosperous.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
I [continued to] say [to myself], “I no longer expect to live much longer; I no longer confidently expect [to receive good things] from Yahweh!”
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
When I think about my suffering and my wandering [away from home], [it is like drinking] a very bitter [DOU] liquid.
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
I will never forget this time when I feel very depressed/discouraged [IDM].
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
However, I confidently expect [Yahweh to do good things for me again] when I think about this:
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
Yahweh never stops faithfully loving [us], and he never stops being kind to us.
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
[He is the one whom we can] always trust/lean on. Every morning he is merciful [to us again].
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
[So] I say to myself, “Yahweh is all that I need; so I will confidently wait for him [to do good things for me].”
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
Yahweh is good to [all] those who depend on him, to those who seek his [help].
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
[So] it is good for us to wait quietly for Yahweh to save/rescue [us].
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
And it is good for us to [patiently] endure [suffering] while we are young.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Those [who seek his help] should sit by themselves, silently, [knowing that] it is Yahweh who has allowed/caused them to suffer.
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
They should lie in the dirt, with their faces on the ground, [because] they can still hope [that Yahweh will help them].
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
If someone strikes us on one cheek, we should turn the other cheek toward that person [in order that he may strike it, too], and accept/endure it when we are insulted.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
Yahweh does not abandon [us his people] forever.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
Sometimes he causes us to suffer, but sometimes he is kind [to us] because he continually and faithfully loves [us].
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
And he is not happy about causing human beings to suffer or to be sad.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
If people (mistreat all the prisoners/crush all the prisoners under their feet)
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
or if they rebel against God by refusing to give to people the things that it is right for them [to receive],
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
or if they cause judges to decide matters unjustly, (does Yahweh not see all those things?/Yahweh certainly sees all those things!) [RHQ]
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
No one can [RHQ] command something to happen [and then cause it to happen] if Yahweh has not already decided that it should happen.
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
God in heaven [MTY] is [RHQ] the one who causes disasters to happen, and he [also] causes good things to happen.
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
[So] it is certainly not [RHQ] right for us, who are only humans, to complain when he punishes us for the sins that we have committed.
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Instead, we should (examine/think carefully about) our behavior; we should turn back to Yahweh.
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
We should pray [IDM] sincerely and lift up our arms toward God in heaven, [and say, ]
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
“We have sinned and rebelled [against you], and you have not forgiven [us].
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
You have surrounded us with your anger and pursued us; you have slaughtered [us] without pitying us.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
You have hidden yourself in a cloud, with the result that you do not hear [us] when we pray.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
You have caused [the people of other] nations to consider us to be only garbage [DOU].
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
All our enemies have insulted us.
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
We are constantly afraid [DOU], [because] we have experienced disasters and ruin [DOU].”
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
I cry a lot because my people have been destroyed.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
My tears continually flow; they will not stop
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
until Yahweh looks down from heaven and sees [us].
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
I am very grieved because of [what has happened to] the women of my city.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
Those who are my enemies hunted for me like [SIM] [people hunt for] a bird [to kill it] [even though] there was no reason [for them to do that].
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
They threw me into a pit to kill me, and they threw stones on top of me.
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
The water [in the pit] rose above my head, and I said [to myself], “I am about to die/drown!”
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
But from the bottom of the pit I cried out to you [MTY], “Yahweh, [help me]!”
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
I pleaded with you, “Do not refuse to heed [MTY] me while I cry out to you!”
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
Then you answered me and said, “Do not be afraid!”
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
Yahweh, you defended me; you did not allow me to die.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
[Now], Yahweh, you have seen the evil things that my enemies have done to me, [so] decide my case [and show that I am right]!
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
You know the evil things that they have planned to do to me.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
Yahweh, you have heard them insult [me] and what they have planned to do to me.
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
Every day they whisper and mutter things about me, all day long.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Look at them! Whether they are standing or sitting they make fun of me with the songs that they sing.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
Yahweh, cause them to suffer in return for their causing [me] to suffer!
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
Curse them [IDM] [for] their being very stubborn [IDM].
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
Because you are angry with them, pursue them and get rid of them, [until none of them remain] on the earth.
