Klagovisorna 3
1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
I am the man that has seen affliction by the rod of his wrath.
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
He has led me and caused me to walk in darkness, and not in light.
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
Surely against me he turns his hand again and again all the day.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
My flesh and my skin he has made old; he has broken my bones.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
He has built against me, and surrounded me with bitterness and hardship.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
He has made me to dwell in dark places, like those that have been long dead.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
He has walled me in, so I can't escape; he has made my chains heavy.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Yes, when I cry, and call for help, he shuts out my prayer.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
He has walled up my ways with cut stone; he has made my paths crooked.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
He is to me as a bear lying in wait, as a lion in hiding.
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
He has obstructed my path, and torn me in pieces; he has made me desolate.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
He has bent his bow, and set me as a mark for the arrow.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
He has caused the arrows of his quiver to pierce my inward parts.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
I have become a laughingstock to all peoples, and their song all the day.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
He has filled me with bitterness, he has given me in full measure wormwood.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
He has also broken my teeth with gravel; he has pressed me down in the dust.
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
You have removed my soul far away from peace; I have forgotten what prosperity is.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
And I said, "My strength and my hope has perished from YHWH."
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
Remember my affliction and my misery, the wormwood and the gall.
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
My soul considers them, and is depressed.
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
But this I call to my mind; therefore I have hope:
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
YHWH's faithful love does not cease; his compassion does not fail.
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
They are new every morning; great is your faithfulness.
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
"YHWH is my portion," says my soul, "therefore I will hope in him."
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
YHWH is good to those who wait for him, to the soul that seeks him.
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
It is good that a man should hope and quietly wait for the salvation of YHWH.
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
It is good for a man that he bear the yoke while he is young.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Let him sit alone and keep silence when he is disciplining him.
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
Let him put his mouth to the dust, there may yet be hope.
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
Let him give his cheek to him who strikes him; let him be filled with insults.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
For YHWH will not reject forever.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
For though he may cause grief, yet he will have compassion according to the abundance of his loving kindness.
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
For he is not predisposed to bring affliction or suffering to human beings.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
To crush under foot all the prisoners of the earth;
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
to deprive a man of justice before the face of the Most High,
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
to subvert a man in his cause, YHWH does not approve.
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
Who can speak a thing and have it come to pass, unless YHWH has commanded it?
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
Doesn't both calamity and good come out of the mouth of the Most High?
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
Why does a living man complain, a man for the punishment of his sins?
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Let us examine and search our ways, and return to YHWH.
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
Let us lift up our heart with our hands to God in the heavens.
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
We have transgressed and have rebelled, and you have not forgiven.
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
You have covered yourself with anger and pursued us; you killed without sparing.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
You have covered yourself with a cloud, so that no prayer can pass through.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
You have made us rubbish and refuse in the midst of the peoples.
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
All our enemies have opened their mouth wide against us.
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
Fear and the pit have come on us, devastation and destruction.
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
Streams of tears run down from my eyes because of the destruction of the daughter of my people.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
My tears flow and do not cease, without respite,
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
until YHWH looks down and sees from heaven.
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
My eyes bring my soul grief, because of all the daughters of my city.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
They have chased me relentlessly like a bird, those who are my enemies without cause.
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
They have cut off my life in a pit, and have cast a stone on me.
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
Waters flowed over my head; I said, 'I am finished.'
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
I called on your name, YHWH, out of the depths of the pit.
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
You heard my voice; do not hide your ear at my sighs, to my cry.
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
You drew near in the day that I called on you; you said, "Do not be afraid."
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
YHWH, you have taken up the case for my soul; you have redeemed my life.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
You have seen, YHWH, the wrong done to me; judge my case.
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
You have seen all their vengeance and all their plots against me.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
You have heard their insults, YHWH, and all their plots against me.
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
The lips of those that rose up against me, and their plots against me all day long.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Look their sitting down, and their rising up; I am their mocking song.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
You will render to them what they deserve, YHWH, according to the work of their hands.
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
You will give them hardness of heart as your curse to them.
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
You will pursue them in anger, and destroy them from under the heavens of YHWH.
