Klagovisorna 3
1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
Ine ndine munthu amene ndaona masautso ndi ndodo ya ukali wake.
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
Wandipititsa kutali ndipo wandiyendetsa mu mdima osati mʼkuwala;
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
zoonadi anandikantha ndi dzanja lake mobwerezabwereza tsiku lonse.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
Wakalambitsa khungu langa ndi mnofu wanga, ndipo waphwanya mafupa anga.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
Wandizinga ndi kundizungulira ndi zowawa ndi zolemetsa.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
Wandikhazika mu mdima ngati amene anafa kale.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
Wandimangira khoma kotero kuti sindingathawe, wandimanga ndi maunyolo.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Ngakhale pamene ndifuwula kapena kupempha chithandizo, amakana pemphero langa.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
Wanditsekera njira yanga ndi miyala yosema; ndipo wakhotetsa tinjira tanga.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
Wandidikirira ngati chimbalangondo, wandibisalira ngati mkango.
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
Wandikokera pambali ndi kundingʼambangʼamba, ndipo wandisiya wopanda thandizo.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
Wakoka uta wake ndipo walunjikitsa mivi yake pa ine.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
Walasa mtima wanga ndi mivi ya mʼphodo mwake.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
Ndinakhala choseketsa cha anthu anga onse; amandinyodola mʼnyimbo zawo tsiku lonse.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
Wandidyetsa zowawa ndipo wandimwetsa ndulu.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
Wathyola mano anga ndi miyala; wandiviviniza mʼfumbi;
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
Wandichotsera mtendere; ndayiwala kuti kupeza bwino nʼchiyani.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
Choncho ndikuti, “Ulemerero wanga wachoka ndi zonse zimene ndimayembekeza kwa Yehova.”
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
Kukumbukira masautso anga ndi kusowa pokhala, zili ngati zowawa ndi ndulu.
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
Ine ndikuzikumbukira bwino izi, ndipo moyo wanga wathedwa mʼkati mwanga.
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
Komabe ndimakumbukira zimenezi, nʼchifukwa chake ndili ndi chiyembekezo.
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
Ife sitinawonongekeretu chifukwa chikondi cha Yehova ndi chachikulu, ndi chifundo chake ndi chosatha.
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
Zimaoneka zatsopano mmawa uliwonse; kukhulupirika kwanu nʼkwakukulu.
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
Mu mtima mwanga ndimati, “Yehova ndiye zanga zonse; motero ndimamuyembekezera.”
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
Yehova ndi wabwino kwa amene amayembekezera Iye, kwa munthu amene amafunafuna Iyeyo;
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
nʼkwabwino kudikira chipulumutso cha Yehova modekha.
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
Nʼkwabwino kuti munthu asenze goli pamene ali wamngʼono.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Akhale chete pa yekha, chifukwa Yehova wamusenzetsa golilo.
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
Abise nkhope yake mʼfumbi mwina chiyembekezo nʼkukhalapobe.
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
Apereke tsaya lake kwa iye amene angamumenye, ndipo amuchititse manyazi.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
Chifukwa Ambuye satayiratu anthu nthawi zonse.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
Ngakhale amabweretsa zowawa, Iye adzawachitira chifundo, chifukwa chikondi chake ndi chosatha.
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
Pakuti sabweretsa masautso mwadala, kapena zowawa kwa ana a anthu.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
Kuphwanya ndi phazi a mʼndende onse a mʼdziko,
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
kukaniza munthu ufulu wake pamaso pa Wammwambamwamba,
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
kumana munthu chiweruzo cholungama— kodi Ambuye saona zonsezi?
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
Kodi ndani angayankhule zinthu nʼkuchitika ngati Ambuye sanavomereze?
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
Kodi zovuta ndi zabwino sizituluka mʼkamwa mwa Wammwambamwamba?
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
Kodi nʼchifukwa chiyani munthu aliyense wamoyo amadandaula akalangidwa chifukwa cha machimo ake?
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Tiyeni tisanthule ndi kuyesa njira zathu, ndipo tiyeni tibwerere kwa Yehova.
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
Tiyeni tikweze mitima yathu ndi manja athu kwa Mulungu kumwamba ndipo tinene kuti:
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
“Ife tachimwa ndi kuwukira ndipo inu simunakhululuke.
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
“Mwadzikuta ndi mkwiyo ndi kutilondola ndipo mwatitha mopanda chifundo.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
Mwadzikuta mu mtambo kotero mapemphero athu sakukufikani.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
Mwatisandutsa zinyatsi ndi zinyalala pakati pa mitundu ya anthu.
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
“Adani anthu atitsekulira pakamwa.
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
Ife tadzazidwa ndi mantha pakuti tagwa mʼdzenje, tapasuka ndi kuwonongedwa.”
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
Misozi mʼmaso mwanga ikungoti mbwembwembwe chifukwa anthu anga akuwonongedwa.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
Misozi idzatsika kosalekeza, ndipo sidzasiya,
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
mpaka Yehova ayangʼane pansi kuchokera kumwamba ndi kuona.
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
Mtima wanga ukupweteka poona zimenezi chifukwa cha akazi onse a mu mzinda.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
Akundisaka ngati mbalame, amene anali adani anga, popanda chifukwa.
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
Ayesa kundipha pondiponya mʼdzenje ndi kundiponya miyala;
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
madzi anamiza mutu wanga ndipo ndinkaganiza kuti imfa yayandikira.
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
Ndinayitana dzina lanu Inu Yehova, kuchokera mʼdzenje lozama.
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
Inu munamva kudandaula kwanga. “Mundimvere kulira kwanga kopempha thandizo.”
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
Munafika pafupi pamene ndinakuyitanani, ndipo munati, “Usaope.”
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
Inu Ambuye munandiwombola ku mlandu wanga; munapulumutsa moyo wanga.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
Yehova, mwaona zoyipa zimene andichitira. Mundiweruzire ndinu!
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
Mwaona kuzama kwa kubwezera kwawo, chiwembu chawo chonse pa ine.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
Inu Yehova mwamva kunyoza kwawo, chiwembu chawo chonse pa ine,
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
manongʼonongʼo a adani anga ondiwukira ine tsiku lonse.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Tawaonani! Kaya ali pansi kapena kuyimirira, akundinyoza mu nyimbo zawo.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
Inu Yehova, muwabwezere chowayenera, chifukwa cha zimene manja awo achita.
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
Phimbani mitima yawo, ndipo matemberero anu akhale pa iwo!
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
Muwalondole mwaukali ndipo muwawonongeretu pa dziko lapansi.
