< Klagovisorna 1 >

1 Huru ligger den staden så öde, som full med folk var? Han är likasom en enka; den som en Förstinna ibland Hedningarna, och en Drottning i landen var, hon måste nu tjena.
Jerusalemi kumapina kora vahe'mo'a tusiza hu'nea kumamo'agi, atreno vuno eno higeno, menina vahera omanitfa hie. Kora ama mopafima me'nea kumatmimpina zmagatereno agri agimo'a anagame mareneria kuma me'neane. Hianagi menina mago kento a'mo hiaza huno tusi'a knazampi mani'ne. Kora kini ne'mofo mofa kna huno mani'neno, ne'onse kumatmina rama'a kegava hu'neanagi, menina mago kazokazo akna hie.
2 Hon gråter om nattena, så att tårarna löpa neder på kindbenen; ingen är ibland alla hennes vänner, som hugsvalar henne; alle hennes näste förakta henne, och äro hennes fiender vordne.
Jerusalemi kumamo'a mago a'mo nehiaza huno kenagera tusi zavikrafa hu'ne. Ana nehigeno avunumo'a tusiza huno ameregentega erami erami hu'ne. Kora tusi vahe ronea huzmante'neno savrira huno vano hu'neanagi, magomo'e huno eno eme azeri vavaose'ne. Ana nehigeno maka rone'amo'za komoru hunte'za, agri ha' vaheke mani'naze.
3 Juda är fången i elände och svår träldom han bor ibland Hedningar, och finner ingen ro; alle hans förföljare fara illa med honom.
Hagi Juda vahera ha' vahezmimo'za eme zamavare'za vu'za mopazmirega ome kina huzmante'neza, kazokazo eri'za zamiza zamazeri haviza hu'naze. Ana hazage'za Juda vahe'mo'za ru vahepi umani emani hu'neza, magore hu'za mani fru osu'naze. Ana nehu'za tusi knazampima mani'nageno'a, ha' vahe'mo'za zamarotago hu'za ome zamazeri havizantfa hu'naze.
4 Vägarna till Zion ligga öde, efter ingen kommer till högtiden; alle hans portar stå öde, hans Prester sucka, hans jungfrur se ömkeliga ut, och han är bedröfvad.
Hagi Saioni kumategama vu'nea kantamimo'za tusi zavi krafa hu'naze. Na'ankure knama huhamparinte'nezama knane knanema ne'zama kre'zama nene'za mono'ma huterema nehaza knarera mago vahe'mo'e hunora ome'nea zanku anara hu'naze. Jerusalemi ran kumamofo kuma kafaramimpina vahe'mo'a marerino atiramino osigeno, pristi vahe'mo'za tusi karagi ru'naze. Ana nehazage'za Jerusalemi kumapi mofa'nemo'za zavi netazageno, Jerusalemi kumamo'a tusi'a atazampi mani'ne.
5 Hans ovänner sväfva allt i höjdene, hans fiendom går väl; ty Herren hafver gjort honom full med jämmer, för hans stora synders skull, och hans barn äro i fängelse bortdrefne för fiendanom.
Jerusalemi kuma'ma ha'ma eme huntaza vahe'mo'za ana kumara kegava hazageno zamagri eri'za vahe mani'ne. Ana nehu'za agri ha' vahe'mo'za Jerusalemi kumapina knare hu'za mani fru hu'za mani'naze. Jerusalemi kumapi vahe'mo'za tusi kumi hu'nazagu huno, Ra Anumzamo'a knazana atregeno eno eme zamazeri haviza hu'ne. Ana hazageno ha' vahezmimo'za mofavre nagazmia zamavare zamavugate'za vu'za afete moparega kina ome huzmante'naze.
6 All fägring är borto för dottrene Zion; hennes Förstar äro lika som vädrar, de der ingen bet finna, och gå vanmägtige för plågsrenom.
Jerusalemi kumamofona knare avasase zama'amo'a atreno vu'ne. Kva vahe'amo'za dia afu'mo trazanku hakeno vano hiaza hu'naze. Ha' vahe'zamimo'za zamarotgo hazage'za fre'za nevazageno hankave zamia omane'neanagi, fre vava hu'za vu'naze.
7 Jerusalem kommer ihåg i denna tid, huru elände och öfvergifven han är, och huru mycket godt han af ålder haft hafver, medan allt hans folk nederligger för fiendanom, och ingen är som hjelper; hans fiender se sina lust uppå honom, och bespotta hans Sabbather.
Anama hige'za afete moparegama umani emanima hu'nezama knazama eneri'za, marerisa fenozama ante'naza zankura zamagesa antahi atrazageno vu'ne. Hagi ha' vahe'mo'zama zamavare'zama nevazageno'a, mago vahemo'e hunora zamagura ovazi'ne. Ana nehazage'za ha' vahezmimo'za hazenke zama zamagrite'ma fore hiazama nege'za zamagizare'naze.
8 Jerusalem hafver syndat, derföre måste han vara lika som en oren qvinna. Alle de som ärade honom, de försmå honom nu, efter de se hans skam; men han suckar, och faller neder till markena.
Jerusalemi kumamo'a tusi'a kumi huno mago himnage zankna hu'ne. E'ina agafare ana rankumo'a agrua osu'ne. Kora ana kumamo'a knare zantfa hunege'za vahe'mo'za kenazanagi, menina havizantfa hie. Jerusalemi kumamo'a asunku nehuno franekie.
9 Hans orenlighet låder vid hans klädefållar; han hade icke trott att honom på sistone så gå skulle; han är ju allt för grufveliga nederstött, och hafver dertill ingen, som tröster honom. Ack Herre! se uppå mitt elände; ty fienden högmodas fast.
Jerusalemi kumamo'a mago akana hu'neankino, agru'ma osu'nea avu'avazamo'a frara okino amate kena'arera me'ne. Hianagi agrite'ma henkama fore'ma hania zankura agesa ontahi'ne. Hagi Jerusalemi kumamo'ma havizantfama higeno'a, mago vahemo'e hunora asunkura huonte'ne. Ana higeno amanage huno hu'ne. Ra Anumzamoka nagri knazana ko. Na'ankure ha' vahenimo'za zmavufga ra nehaze.
10 Fienden hafver kommit sina hand vid alla hans klenodier; ty han måste se deruppå, att Hedningarna gingo in uti hans helgedom, om hvilka du budit hafver, att de icke skulle komma uti dina församling.
Jerusalemi kumamo'a mago akna hu'neankino, ha' vahe'mo'za eza rohu emere'za marerisa feno zantamima'a eri vagare'naze. Ra Anumzamo'a huno, ru moparegati vahe'mo'za Nagri Mono nompina umareoriho huno asevazi zmante'neanagi mani'neno negege'za ru moparegati vahe'mo'za Mono nompina umareri'naze.
11 Allt hans folk suckar och går om bröd, sin klenodier gåfvo de för mat, på det de skulle vederqvicka själena. Ack Herre! se dock till, och skåda huru föraktelig jag vorden är.
Jerusalemi kumapima mani'naza vahe'mo'za karagi neru'za ne'zama nesaza zankura tusiza hu'za hake'naze. Ana nehu'za ne'zama nene'za ofri kasefa'ma hu'za manisnagura, knare'nare feno zazamia vahe nezami'zage'za, nona'a ete ne'za zami'naze. Hagi Jerusalemi kumamo'a mago akna hu'neankino amanage huno hu'ne. Ra Anumzamoka nagrira nazeri haviza nehazanki, nago huno hu'ne.
12 Eder allom säger jag, som gån här framom: Skåder dock och ser till, om någor värk kan vara sådana som min värk, den mig så uppäter; ty Herren hafver gjort mig full med jämmer, på sine grymma vredes dag.
Jerusalemi kumamo'a kantegama enevaza vahekura kezatino, amama nagrite'ma fore'ma nehia knazana amnezane huta nehazafi? Kesga huta keganti kegama hiho, nagrama enerua knazana mago'a enerizageno, Ra Anumzamo'a arimpa ahenanteno nazeri haviza nehifi? Ra Anumzamo Agra'a nazeri havizana nehie.
13 Han hafver sändt en eld af höjdene uti min ben, och låtit honom der mägtig vara; han hafver utsatt ett nät för mina fötter, och stött mig tillbaka; han hafver gjort mig till ett öde, så att jag sörja måste hela dagen.
Ra Anumzamo'a onagamuti teve nefa atregeno eramino zaferinani'afi teno ufre'ne. Ana nehuno krifureti nagiafina nazeri antrako huno nazeri rukrahe hu'ne. Ana higeno zaferina omneamne higeno, maka zupa navu evuevu nehige'na nagraku mani'noe.
14 Mina svåra synder hafva uppvaknat genom hans straff, och alla tillsammans kommit mig uppå halsen, så att all min kraft mig förgås; Herren hafver så farit med mig, att jag icke mer uppkomma kan.
Ra Anumzamo'a karenamare zafama hiaza huno kumini'a magopi erinteteno Agra'a azanteti nanankempi anaki antrako hunte'ne. Ana kumimofo knazamo higeno hankaveni'a omne'ne. Ana nehuno Ra Anumzamo'a nagrira ha' vahe'nimokizmi zamazampi navre antege'za, eme nazeri haviza nehazage'na hankaveti'na hara huzmantega osu'noe.
15 Herren hafver nedertrampat alla mina starka, som jag hade; han hafver låtit utropa öfver mig en högtid, till att förderfva mina unga män; Herren hafver låtit jungfruna, dottrena Juda, trampa en press.
Hankavenentake sondia vaheni'a Ra Anumzamo'a amefi hunezamino, Agrama huhampri'nea kna fatgore ha' vahera zamatrege'za e'za nehazaveramina eme zamahe vagare'naze. Juda mopamo'a mago vene omase'nea mofakna hu'neankino, vahe'mo'zama zamagareti wainima regatiti'ma nehazaza huno Ra Anumzamo'a rehapatitre'ne.
16 Derföre gråter jag så, och båda min ögon flyta med vatten; ty hugsvalaren, som mina själ vederqvicka skulle, är långt bort ifrå mig. Min barn äro borto; ty fienden hafver öfverhandena fått.
E'inahu zama fore'ma hiazamo hige'na, tusi zavi netogeno navunumo'a tinkna huno eneramigeno, mago vahe'mo'a tavao'nirera mani'neno nazeri navavaneseno, nazeri hankavea oti'ne. Na'ankure ha' vahenimo'za hara hunagaterazageno, mofavre nagani'a zamazeri so'ea osige'za tusi'a knazampi mani'naze.
17 Zion räcker sina händer ut, och der är dock ingen, som honom tröster; ty Herren hafver budit allt omkring Jacob hans fiendom, att Jerusalem skall emellan dem vara lika som en oren qvinna.
Saioni kumamo'a mago mofakna hu'neankino, vahe'mo'zama eme azama hanagura azana rusute'neanagi, mago vahe'mo'a eno asunkura hunenteno azeri hankavea oti'ne. Ra Anumzamo'a Jekopu nagakura huama huno, Tavaoma'arema nemaniza vahe'mo'za oti'za ha' vahe'a fore hugahaze huno hu'neankino, ha' vahe'mo'zama Jerusalemi kuma'ma kazana, agru osu zankna hu'nege'za ke'naze.
18 Herren är rättfärdig, ty jag hafver varit hans mun ohörsam; hörer, all folk, och ser min värk; mina jungfrur och ynglingar äro gångne uti fängelse.
Jerusalemi kumamo'a huno, Ra Anumzamo'ma nagri'ma hunantea avu'avazamo'a fatgo hu'ne. Na'ankure amage antoma huno hunantea nanekea namefi humi'noe. Ana hu'negu maka vahe'mota tamagesa anteta nentahita, nagrama erua knazante tamavua anteta keho. Ha' vahenimo'za e'za vene omase mofane nagani'ane, nehazave naga'nianena eme zamavare'za vu'za, afete moparega ome kina huzmante'naze.
19 Jag kallade på mina vänner, men de hafva bedragit mig; mine Prester och äldste i stadenom äro försmäktade; ty de gå om bröd, på det de skola vederqvicka sina själ.
Zamagranema savri'ma hu'na vanoma nehua venenemo'za eme naza hanazegu'ma kema huana, havige hu'za renavatga hu'naze. Pristi vahenimo'zane, ugagota kva vahenimo'za ne'zanku fri'za hute'za, ne'zama nesaza zanku hake'za vano hazanagi, onke'za ran kumapi fri'naze.
20 Ack Herre! se dock huru bedröfvad jag är, att det gör mig ondt i allt mitt lif; mitt hjerta dänger i minom kropp, ty jag är uppfylld med stor bitterhet; ute hafver svärdet, och inne i husena döden gjort mig till en enko.
Ra Anumzamoka ko, rama'a knaza e'neri'na havizantfa nehue. Narimpamo'a nevamagigeno, tumonimo'a rutane'ne. Na'ankure kagri kea ontahi'noe. Kumamofo ne'onse kantamimpine, nompinena bainati kazinteti nagri vahera zamahe fri'naze.
21 Man hörer väl, att jag suckar, och hafver dock ingen tröstare; alle mine fiender höra mina olycko, och glädja sig, det gör du; så låt då den dagen komma, som du utropat hafver, att dem skall gå lika som mig.
Nagrama karagi'ma ruana maka vahe'mo'za antahi vagare'naze. Ana hu'neanagi mago vahemo'e hunora eno asunkura hunenanteno, nazeri hanavea oti'ne. Ra Anumzamoka'ma atrankeno eno nazeri havizama hia knazamofo agenkea ha' vahenimo'za nentahi'za, tusi muse hu'naze. Hagi Ra Anumzamoka'ma zamazeri haviza hugahue hunka'ma huvempama hu'nana kante antenka, ame hunka zamazeri haviza huo hu'za zamagra hu'naze.
22 Låt alla deras ondsko komma inför dig, och gör med dem, såsom du med mig, för alla mina missgerningars skull, gjort hafver; ty mitt suckande är stort, och mitt hjerta är bedröfvadt.
Hagi zamagrama hu'naza kefo avu'ava zana negenka, nagrama hu'noa kumi'nire'ma nazeri haviza hankenoma tumonimo'ma natama negrige'na karagi'ma ru'noaza hunka zamagri'enena zamazeri haviza huo.

< Klagovisorna 1 >