< Domarboken 7 >

1 Då stod JerubBaal, det är Gideon, bittida upp, och allt folket, som med honom var, och lägrade sig vid den brunnen Harod, så att han hade de Midianiters här norrut, bakföre det berget More i dalenom.
Pea naʻe tuʻu hengihengi hake ʻa Selupeali, ʻaia ko Kitione, mo e kakai kotoa pē naʻe ʻiate ia, ʻonau ʻapitanga fakataha ʻi he veʻe vai ʻo Haloti: pea naʻe ʻi he potu tokelau ʻae tau lahi ʻoe kakai Mitiane, ʻo ofi ki he tafungofunga ʻo Mole, ʻi he teleʻa.
2 Och Herren sade till Gideon: Folket, som med dig är, är allt för mycket. Om jag gåfve Midian i deras händer, måtte Israels barn berömma sig emot mig, och säga: Min hand hafver frälst mig.
Pea naʻe pehē ʻe Sihova kia Kitione, “Ko e kakai ʻoku ʻiate koe kuo tokolahi fau, ke tuku ki honau nima ʻae kakai Mitiane, telia naʻa vikiviki ai ʻa ʻIsileli kiate au, ʻo pehē, Ko hoku nima pē ʻoʻoku kuo ne fakamoʻui au.
3 Så låt nu utropa för folkets öron, och säga: Den som rädder är och förfärad, han vände om, och skynde sig af berget Gilead. Då vände folket tillbaka, tu och tjugu tusend, så att icke utan tiotusend blefvo qvara.
Pea ko eni, ke ke ʻalu, pea kalanga ʻi he telinga ʻoe kakai, ʻo pehē, ‘Ko ia fulipē ʻoku vaivai mo manavahē, ke foki ia ʻo ʻalu vave mei he moʻunga ko Kiliati.’” Pea naʻe foki ʻo ʻalu ʻae toko ua mano mo e toko ua afe ʻoe kakai; pea naʻe toe ʻae toko mano.
4 Och Herren sade till Gideon: Detta folket är ännu för mycket; haf dem neder till vattnet, der vill jag pröfva dig dem; och om hvilken jag säger dig, att han skall draga med dig, han skall draga med dig; och om hvilken jag säger, att han icke skall draga med dig, han skall icke draga.
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Kitione, “ʻOku kei tokolahi fau ʻae kakai: ke ke ʻomi ʻakinautolu ki he vai, pea te u ʻahiʻahiʻi ʻakinautolu ʻi ai maʻau: pea ʻe pehē, ko ia ʻoku ou pehē ai kiate koe, Ko eni ia ʻe ʻalu mo koe, ko ia ia te mo ō: pea ko ia fulipē ʻoku ou pehē ai kiate koe, Ko eni ia ʻe ʻikai ʻalu mo koe, ko ia ia ʻe ʻikai te mo ō.”
5 Och han hade folket neder till vattnet. Och Herren sade till Gideon: Hvilken som läppjar vattnet med sine tungo, såsom en hund läppjar, honom ställ afsides; desslikes dem som på sin knä nederfalla till att dricka.
Ko ia ne ʻave ʻae kakai ki he vai pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Kitione, “Ko ia fulipē ʻoku ʻemo ʻae vai ʻaki hono ʻelelo, ʻo hangē ko e ʻemo ʻae kulī, te ke tuku kehe ia: pea ʻe pehē mo ia fulipē ʻoku punou ʻo tūʻulutui ki hono tui ke inu.”
6 Då var deras tal, som med munnen läppjat hade utu handene, trehundrade män; allt det andra folket hade fallit på knä och druckit.
Pea ko hono lau ʻokinautolu naʻe ʻemo, ʻo ʻai honau nima ki honau ngutu, ko e kau tangata ʻe toko tolungeau: ka ko hono toe ʻoe kakai kotoa pē naʻe punou hifo ki honau tui ke inu ʻae vai.
7 Och Herren sade till Gideon: Med de trehundrade män, som läppjat hafva, vill jag frälsa eder, och gifva de Midianiter i dina händer; men det andra folket låt alltsammans gå hem till sitt.
Pea naʻe pehē ʻe Sihova kia Kitione, “ʻI he kau tangata ʻe toko tolungeau ʻaia naʻe ʻemo te u fakamoʻui ʻakimoutolu, pea te u tukuange ʻae kakai Mitiane ki ho nima: pea tuku ʻae kakai kehe kotoa pē kenau ʻalu taki taha ki hono potu.”
8 Och de togo spisning för folket med sig, och sina basuner; men de andra Israeliter lät han alla gå hvar och en i sina hyddo; men han stärkte sig med de trehundrade män; och de Midianiters här låg nedanför honom i dalenom.
Ko ia naʻe toʻo ai ʻe he kakai ʻae meʻakai ʻi honau nima, mo ʻenau meʻalea: pea ne fekau hono toe ʻo ʻIsileli ʻae tangata taki taha ki hono fale fehikitaki, kae taʻofi ʻae kau tangata ʻe toko tolungeau ko ia: pea naʻe ʻi lalo ʻiate ia ʻae tau lahi ʻo Mitiane ʻi he teleʻa.
9 Och Herren sade till honom i samma natt: Statt upp, och gack neder till lägret; ty jag hafver gifvit dem i dina händer.
Pea naʻe hoko ʻo pehē ʻi he pō ko ia, naʻe folofola ʻa Sihova kiate ia, “Tuʻu hake, pea ke ʻalu hifo ki [honau ]matatau; he kuo u tukuange ia ki ho nima.
10 Om du fruktar dig att gå ditneder, så låt din dräng Pura gå ned med dig till lägret;
Pea kapau ʻoku ke manavahē ke ʻalu hifo, mo ō mo Fiula ko ho tauhi ki he tau lahi:
11 Att du må få höra hvad de tala; sedan skall du med magt draga neder till lägret. Så gick Gideon med sin dräng Pura neder till det rummet på lägret, der vakten var.
Pea ke fanongo ki he meʻa ʻoku nau lau: pea hili ia ʻe mālohi ho nima ke ke ʻalu hifo ai ki he tau.” Pea naʻe ʻalu hifo ia mo Fiula ko hono tauhi ki he potu ʻituʻa ʻi he kau tangata toʻo mahafutau naʻe ʻi he tau.
12 Men de Midianiter och de Amalekiter, och alle österländningarna, hade lägrat sig i dalenom, såsom en hop gräshoppor; och deras cameler stodo icke till att räkna, så månge voro de, såsom sanden på hafsens strand.
Pea naʻe mafola atu ʻi he teleʻa ʻae kakai Mitiane, mo e kakai ʻAmaleki, mo e fānau kotoa pē ʻoe potu hahake ʻo hangē ko e fanga heʻe hono toko lahi: pea ko ʻenau fanga kāmeli naʻe taʻefaʻalaua, ʻo hangē ko hono lahi ʻoe ʻoneʻone ʻi he matātahi.
13 Då nu Gideon kom, si, då förtäljde en för dem andra en dröm, och sade: Mig tyckte, att ett bjuggbröd, på glöd bakadt, välte sig intill de Midianiters lägre, och då det kom till tjället, slog det det, och kastade det neder, och vände upp ned uppå thy, så att tjället låg.
Pea ʻi he hoko ki ai ʻa Kitione, vakai, naʻe ʻi ai ʻae tangata naʻe fakahā ʻene misi ki hono tokoua, ʻo ne pehē, “Vakai, ne u misi ʻae misi, pea vakai, naʻe tō mai ha foʻi mā paʻale ki he tau lahi ʻo Mitiane, pea naʻe lave ia ki ha fale fehikitaki, pea holo ai, ʻo fulihi, pea naʻe holo ki lalo ʻae fale.”
14 Då svarade den andre: Det är icke annat än Gideons svärd, Joas sons, den Israelitens; Gud hafver gifvit de Midianiter i hans händer med hela hären.
Pea naʻe lea hono tokoua, ʻo pehē, “ʻOku ʻikai ha meʻa kehe eni, ka ko e heletā ʻa Kitione ko e foha ʻo Soasi, ko e tangata ʻIsileli: he kuo tuku ki hono nima ʻe he ʻOtua ʻa Mitiane, mo e tau kotoa pē.”
15 Då Gideon nu hörde förtäljas sådana dröm, och hans utläggning, tillbad han, och kom igen i Israels här, och sade: Upp, ty Herren hafver gifvit de Midianiters här uti edra händer.
Pea ʻi he fanongo ʻa Kitione ki he fakahā ʻae misi, mo hono ʻuhinga ʻo ia, pea pehē, naʻe hū ia, pea toe liu atu ki he tau ʻa ʻIsileli, ʻo ne pehē, “Tuʻu hake he kuo tuku ʻe Sihova ki homou nima ʻae tau lahi ʻo Mitiane.”
16 Och han skifte de trehundrade män i tre delar, och fick hvarjom och enom en basun i sina hand, och tomma krukor, och lampor deruti;
Pea naʻa ne vahe tolu ʻae kau tangata ʻe tolungeau ki he vāhenga kongakau ʻe tolu, ʻo ne ʻai ʻae meʻalea ʻi he nima ʻoe tangata kotoa pē, mo e ngeʻesi ipu, mo e maama ʻi he loto ipu.
17 Och sade till dem: Ser på mig, och görer ock så; si, när jag kommer intill hären, såsom jag gör, så görer ock med.
Pea naʻe pehē ʻe ia kiate kinautolu, “Sio mai kiate au, pea faʻifaʻitaki mai: pea vakai, ʻo kau ka hoko ki he potu ʻituʻa ʻoe ʻapitanga, pea ʻe pehē, ko ia te u fai ʻeau, ʻe pehē pe hoʻomou fai.
18 Såsom jag blås i basunen, och alle de som med mig äro, så skolen ock I blåsa i basunen omkring hela hären, och säga: Herren och Gideon.
‌ʻO kau ka ifi ʻeau ʻae meʻalea, ʻeau mo kinautolu kotoa pē ʻoku ʻiate au, mou ifi meʻalea ʻakimoutolu foki ʻi he potu kotoa pē ʻoe ʻapitanga kotoa pē, ʻo lea pehē, ‘[Ko e heletā ]ʻa Sihova, pea mo Kitione.’”
19 Så kom Gideon, och hundrade män med honom, till det yttersta på hären, till första väktarena, som der skickade voro och väckte dem upp, och blåste med basunerna, och slogo sönder krukorna i sina händer.
Ko ia naʻe hoko ʻa Kitione mo e kau tangata ʻe toko teau naʻe ʻiate ia, ki he tuʻa ʻapitanga ʻi he kamataʻanga ʻoe lakanga leʻo tuʻuapō: pea kuo nau toki fakanofo ʻae kau leʻo pea naʻa nau ifi ʻae ngaahi meʻalea, pea maumau ʻae ngaahi ipu naʻe ʻi honau nima.
20 Och så blåste då alle tre hoparna med basunerna, och slogo sönder krukorna; men lamporna höllo de i deras venstra hand, och basunen i deras högra hand, och blåste och ropade: Herrans och Gideons svärd.
Pea naʻe ifi meʻalea ʻe he kongakau ʻe tolu, pea maumau ʻenau ngaahi ipu, kae puke ʻae ngaahi maama ʻi honau nima, mo e meʻalea honau nima toʻomataʻu ke ifi ʻaki: pea naʻa nau kalanga, “Ko e heletā ʻa Sihova, pea mo Kitione.”
21 Och hvar och en stod på sitt rum, omkring hären. Då begynte hela hären att löpa, ropa och fly.
Pea naʻa nau tuʻu ʻae tangata taki taha ʻi hono potu ʻo takatakai ʻi he ʻapitanga: pea naʻe feleleʻi ʻae tau kotoa pē, pea tangi, mo hola.
22 Och som de trehundrade män blåste i basunerna, gjorde Herren så, att hvars och ens svärd i hela härenom var emot den andra; och hären flydde allt intill BethSittaZereratha, allt intill gränsona åt den slättene Mehola vid Tabbath.
Pea naʻe ifi ʻaki ʻae meʻalea ʻe he toko tolungeau, pea naʻe fai ʻe Sihova ke ʻai ʻe he tangata kotoa pē ʻene heletā ki hono tokoua ʻi he tau kotoa pē: pea naʻe hola ʻae tau ki Pete-Sita ʻi Selelati, pea ki he potu ʻo ʻEpeli-Mihola, ʻo aʻu ki Tapati.
23 Och de Israels män af Naphthali, af Asser, och af hela Manasse, skriade, och jagade efter de Midianiter.
Pea naʻe fakataha ʻae kau tangata ʻo ʻIsileli mei Nafitali, pea mei ʻAseli, pea mei Manase kotoa pē, ʻonau tuli ki he kakai Mitiane.
24 Och Gideon sände bådskap på hela berget Ephraim, och lät säga dem: Kommer neder emot de Midianiter, och kommer förr än de till vattnet, intill BethBara och Jordan. Så ropade alle de som af Ephraim voro, och kommo förr än de till vattnet, intill BethBara och Jordan.
Pea naʻe fekau ʻe Kitione ʻae kau talafekau ki he ngaahi potu kotoa pē ʻoe moʻunga ko ʻIfalemi, ʻo pehē, “Mou ʻalu hifo ʻo tauʻi ʻae kakai Mitiane pea muʻomuʻa atu ke maʻu ʻiate kinautolu ʻae ngaahi vai ʻo aʻu ki Petepala mo Sioatani.”
25 Och de fingo fatt på två de Midianiters Förstar, Oreb och Seeb; och dråpo Oreb på det hälleberget Oreb, och Seeb i Seebs press; och jagade de Midianiter; och båro Orebs och Seebs hufvud till Gideon öfver Jordan.
Pea naʻa nau fakapōpula ʻae houʻeiki ʻe toko ua ʻoe kakai Mitiane, ko Olepi mo Siipi; pea nau tāmateʻi ʻa Olepi ʻi he fungamaka ko Olepi, pea nau tāmateʻi ʻa Siipi ʻi he tataʻoʻanga uaine ʻo Siipi, ʻonau tuli ʻa Mitiane, pea naʻa nau ʻomi ʻae ʻulu ʻo Olepi mo Siipi kia Kitione, ʻi he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani.

< Domarboken 7 >