< Domarboken 12 >

1 Och de af Ephraim skriade, och gingo norrut, och sade till Jephthah: Hvi drogst du i strid emot Ammons barn, och kallade icke oss, att vi hade mått dragit med dig? Vi vilje uppbränna ditt hus med dig i elde.
Pea naʻe fakakātoa fakataha ʻakinautolu ʻe he kau tangata ʻo ʻIfalemi, ʻonau ʻalu atu ki he potu tokelau, ʻonau pehē kia Sefita, “Ko e hā naʻa ke ʻalu ai ki he fānau ʻa ʻAmoni ke tau, ka naʻe ʻikai te ke ui kimautolu ke tau ō mo koe? Te mau tutu ho fale ʻi ʻolunga ʻiate koe.”
2 Jephthah sade till dem: Jag och mitt folk hade en stor sak med Ammons barn; och jag kallade på eder, men I hulpen mig intet utu deras händer.
Pea naʻe pehē ʻe Sefita kiate kinautolu, “Ko au mo hoku kakai naʻa mau fekeʻikeʻi lahi mo e fānau ʻa ʻAmoni; pea ʻi heʻeku ui ʻakimoutolu naʻe ʻikai te mou fakamoʻui au mei honau nima.
3 Då jag nu såg, att ingen frälsare på färde var, satte jag mina själ i mina hand, och drog åstad emot Ammons barn, och Herren gaf dem i mina hand. Hvi kommen I nu hitupp till mig, till att strida emot mig?
Pea ʻi heʻeku mamata naʻe ʻikai te mou fakamoʻui au, naʻaku ʻai ʻeku moʻui ki hoku nima, pea u ʻalu atu ʻo tuʻu hake ki he fānau ʻa ʻAmoni, pea naʻe tuku mai ʻakinautolu ʻe Sihova ki hoku nima: ko ia ko e hā kuo mou haʻu ai he ʻaho ni, ke tau kiate au?”
4 Och Jephthah församlade alla män i Gilead, och stridde emot Ephraim; och de män i Gilead slogo Ephraim, derföre, att de sade: Ären I dock, I Gileaditer, ibland Ephraim och Manasse, såsom de der af Ephraim beskyddas måste?
Pea naʻe tānaki fakataha ʻe Sefita ʻae kau tangata kotoa pē ʻo Kiliati, pea naʻa ne tauʻi ʻa ʻIfalemi: pea naʻe teʻia ʻe he kau tangata ʻo Kiliati ʻa ʻIfalemi, ko e meʻa ʻi heʻenau pehē, “Ko e kau hola mei ʻIfalemi ʻakimoutolu ʻae kau Kiliati, pea mei he kakai Manase.”
5 Och de Gileaditer togo in Jordans färjostad för Ephraim. När de nu sade: Vi äre ock de beskyddade af Ephraim, låt mig fara öfver; så sade de män af Gilead till honom: Äst du en Ephrait? När han nu svarade nej,
Pea tomuʻa maʻu ʻae ngaahi aʻaʻanga ʻo Sioatani ʻe he kakai Kiliati ʻi he kakai ʻIfalemi: pea naʻe pehē, ʻi he lau ʻe he kau ʻIfalemi ko ia kuo hao, ʻo pehē, Tuku au ke u ʻalu ki he kauvai; naʻe pehē ʻe he kau tangata ʻo Kiliati ki ai, “Ko e tangata ʻIfalemi koe?” Kapau naʻa ne pehē, “ʻIkai:”
6 Så bådo de honom säga Schibboleth; så sade han Sibboleth, och kunde icke rätt säga det ut. Så togo de honom fatt, och dråpo honom vid färjostaden åt Jordan; så att på den tiden föllo af Ephraim tu och fyratio tusend.
Naʻa nau pehē kiate ia, “Ke ke pehē mai Sihipoleti:’ Ka naʻa ne pehē, Sipoleti: he naʻe ʻikai te ne faʻa lea ʻaki ia ke totonu: Pea naʻa nau ʻave ia, ʻo tāmateʻi ia ʻi he aʻaʻanga ʻo Sioatani: pea naʻe tō ai ʻi he kuonga ko ia ʻae kau tangata ʻIfalemi ʻe toko ua mano mo e toko ua afe.
7 Och Jephthah dömde Israel i sex år. Och Jephthah den Gileaditen blef död, och vardt begrafven i de städer i Gilead.
Pea naʻe fakamaau ʻa ʻIsileli ʻe Sefita ʻi he taʻu ʻe ono. Pea naʻe toki pekia ʻa Sefita ko e tangata Kiliati, pea naʻe tanu ia ʻi he kolo ʻe taha ʻi Kiliati.
8 Efter dessom dömde Ibzan af BethLehem Israel.
Pea naʻe hoko mo ia ʻa Ipisani mei Petelihema ʻi he fakamaauʻi ʻa ʻIsileli.
9 Han hade tretio söner, och tretio döttrar gifte han ut, och tretio döttrar tog han utanefter till sina söner; och dömde Israel i sju år;
Pea naʻe toko tolungofulu hono ngaahi foha mo toko tolungofulu hono ʻofefine ʻaia naʻa ne fekau atu ki he mamaʻo, ʻo ne ʻomi ʻae ngaahi ʻofefine ʻe toko tolungofulu mei he mamaʻo ki hono ngaahi foha. Pea naʻa ne fakamaauʻi ʻa ʻIsileli ʻi he taʻu ʻe fitu.
10 Och blef död, och blef begrafven i BethLehem.
Pea naʻe toki pekia ai ʻa Ipisani, pea naʻe tanu ia ʻi Petelihema.
11 Efter dessom dömde Israel Elon, en Sebulonit, och dömde Israel i tio år;
Pea naʻe hoko mo ia ʻa ʻEloni, ko e tangata Sepuloni, ʻo ne fakamaauʻi ʻa ʻIsileli; pea ne fakamaau ʻe ia ʻa ʻIsileli ʻi he taʻu ʻe hongofulu.
12 Och blef död, och vardt begrafven i Ajalon, uti Sebulons land.
Pea naʻe pekia ʻa ʻEloni ko e tangata Sepuloni, pea naʻe tanu ia ʻi ʻAsaloni ʻi he fonua ʻo Sepuloni.
13 Efter dessom dömde Israel Abdon, Hillels son, en Pirgathonit.
Pea naʻe hoko mo ia, ʻae fakamaauʻi ʻa ʻIsileli ʻe ʻApitoni ko e foha ʻo Ileli ko e tangata ʻo Pilatoni.
14 Han hade fyratio söner, och tretio sonasöner, som på sjutio åsnafålar redo. Han dömde Israel i åtta år;
Pea naʻe toko fāngofulu hono foha, pea toko tolungofulu hono ʻilamutu, naʻe faʻa heka ʻi he ʻasi mui ʻe fitungofulu: pea naʻe fakamaau ʻe ia ʻa ʻIsileli ʻi he taʻu ʻe valu.
15 Och blef död, och vardt begrafven i Pirgathon uti Ephraims lande, på de Amalekiters berg.
Pea naʻe pekia ʻa ʻApitoni ko e foha ʻo Ileli, ko e tangata Pilatoni, pea naʻe fai ia ʻi Pilatoni ʻi he fonua ʻo ʻIfalemi, ʻi he moʻunga ʻoe kau ʻAmaleki.

< Domarboken 12 >