Josua 1

1 Efter Mose, Herrans tjenares död, sade Herren till Josua, Nuns son, Mose tjenare:

Kane Musa jatich Jehova Nyasaye osetho, Jehova Nyasaye nowachone Joshua wuod Nun, jakony Musa niya,

2 Min tjenare Mose är död; så gör dig nu redo och drag öfver denna Jordan, du och allt detta folket, in uti det land, som jag dem, nämliga Israels barnom, gifvit hafver.

Musa jatichna osetho. Omiyo sani, in kod jogi duto, ikreuru mondo ungʼad Aora Jordan e piny makoro achiegni miyo jo-Israel.

3 Allt rum, der edart fotbjelle på trädandes varder, hafver jag gifvit eder, såsom jag Mose sagt hafver;

Kamoro amora ma tiendu nonyon anamiu, kaka nasingora ni Musa.

4 Ifrån öknene och denna Libanon, intill den stora älfvena Phrath, hela Hetheers land, intill det stora hafvet vesterut, skola edor landamäre vara.

Gwengʼi nochakre e kuonde motwo nyaka Lebanon, kendo koa e aora maduongʼ, ma en Yufrate; piny mar jo-Hiti duto; nyaka chop e Nam Mediterania mantiere yo podho chiengʼ.

5 Ingen skall stå emot dig i dina lifsdagar; såsom jag hafver varit med Mose, så skall jag ock vara med dig; jag skall icke öfvergifva eller förgäta dig.

Onge ngʼama noloyi e ndalo duto mar ngimani. Kaka ne an kod Musa, bende e kaka abiro bedo kodi; ok anaweyi kata jwangʼi.

6 Var tröst och frimodig; ty du skall utskifta desso folkena landet, som jag deras fäder svorit hafver, att jag dem det gifva skulle.

“Bed motegno kendo gi chir; nikech ibiro telone jogi nyaka e piny mar girkeni mane akwongʼora ni kweregi ni namigi.

7 Var nu tröst och ganska frimodig, att du håller och gör all ting efter lagen, som Mose min tjenare dig budit hafver; vik icke derifrån, antingen på högra sidon eller den venstra, på det att du må handla visliga i allt det du göra skall.

Bed motegno kendo gi chir mogundho. Bed motangʼ mondo iluor chike duto mane jatichna Musa omiyi; kik ilokri korachwich kata koracham kiweyo chikegi, mano nomi ibed gi hawi kamoro amora midhiye.

8 Och låt denna lagbokena icke komma utu dinom mun; utan haf dina tankar deruti dag och natt, på det att du skall hålla och göra all ting derefter, som deruti skrifvet står; så skall dig lyckas i allt det du gör, och du skall kunna handla visliga.

Kik iwe Kitabu mar Chikni oa e dhogi; par wechene matut odiechiengʼ kod otieno, mondo mi ibed motangʼ kitimo gik moko duto mondik e iye. Mano biro miyo ibedo gi hawi e gimoro amora mitimo.

9 Si, jag hafver budit dig, att du skall vara tröst, och vid godt mod; grufva dig för ingen ting, och frukta intet; ty Herren din Gud är med dig i allt det du företager.

Par kaka asechiki. Bed motegno kendo gi chir. Kik iluor kendo kik chunyi nyosre; nikech an Jehova Nyasaye ma Nyasachi abiro bedo kodi kamoro amora midhiye.”

10 Då böd Josua höfvitsmännerna öfver folket, och sade:

Omiyo Joshua nochiwo chik ni jotend Israel niya,

11 Går igenom lägret, och bjuder folkena, och säger: Bereder eder spisning; ty efter tre dagar skolen I gå öfver denna Jordanen, att I mågen inkomma till att intaga landet, som Herren edar Gud eder gifva skall.

“Dhiuru e kambi kendo unyis ji ni, ‘Ikuru gigeu mag lweny. Ndalo adek koa kawuono ubiro kalo aora Jordan gikae mondo udhi kendo ukaw mwandu mar piny ma Jehova Nyasaye ma Nyasachu miyou kaka maru owuon.’”

12 Och sade Josua till de Rubeniter, Gaditer, och till de halfva slägtena Manasse:

To joka Reuben, gi joka Gad kod nus mar dhood joka Manase, Joshua nowachonegi niya,

13 Tänker uppå det ord, som Mose Herrans tjenare eder böd, och sade: Herren edar Gud hafver låtit eder komma till ro, och gifvit eder detta landet.

“Paruru chike mane Musa jatich mar Jehova Nyasaye nomiyou, kowacho ni: ‘Jehova Nyasaye ma Nyasachu miyou kar yweyo kendo osechiwonu pinyni.’

14 Edra hustrur, barn och boskap låter blifva i landena, som Mose eder gifvit hafver, på denna sidone Jordan; men I skolen gå för edra bröder väpnade, alle de som väraktige män äro, och hjelpa dem;

Mondeu, nyithindu kod kweth mag jambu nyalo dak e piny mane Musa omiyou yo ka wuok chiengʼ mar aora Jordan, makmana jou makedo duto, moikore gi gige lweny, nyaka uidh loka kutelo e nyim oweteu ma jo-Israel. Konyuru oweteu,

15 Intilldess Herren låter ock edra bröder komma till ro, så väl som eder, att de ock måga intaga det land, som Herren edar Gud dem gifva skall. Sedan skolen I vända om igen till edart land, att I det besitten, som Mose Herrans tjenare eder gifvit hafver, på denna sidone Jordan österut.

nyaka Jehova Nyasaye migi yweyo, mana kaka osetimoni, kendo nyaka gin bende gikaw mwandu mar piny ma Jehova Nyasaye ma Nyasachu dhi miyogi. Bangʼ mano, unyalo dok kendo udagie pinyu owuon, mane Musa, jatich Jehova Nyasaye nomiyou bath aora Jordan ma yo wuok chiengʼ.”

16 Och de svarade Josua, och sade: Allt det du oss budit hafver, det vilje vi göra, och hvart du sänder oss, dit vilje vi gå.

Eka negidwoko Joshua niya, “Gimoro amora misechikowa wabiro timo, kendo kamoro amora mi iorowae wabiro dhiyoe.

17 Såsom vi hafve varit Mose lydige, så vilje vi ock vara dig lydige; allenast vare Herren din Gud med dig, såsom han var med Mose.

Mana kaka ne waluoro Musa, bende e kaka wabiro luoroi. Mad Jehova Nyasaye ma Nyasachu bed kodi kaka nobedo gi Musa.

18 Hvilken som din mun emotstår, och icke lyder din ord i allt det du bjuder oss, han skall dö; allenast var du tröst, och vid godt mod.

Ngʼato angʼata modagi winjo wachni kendo ok oluoro wecheni bende ok odewo chike mimiyogi, ibiro negi. Bed mana motegno kendo jachir!”