Josua 9

1 Då nu detta hördes intill alla de Konungar, som voro på den sidon Jordan, på bergom och i dalom, och i alla stora hafsens hamner, och när dem som voro invid Libanons berg, nämliga de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer och Jebuseer;

Hanki Jodani timofo kantu zage fre kaziga agonaregama nemaniza kini vahe'ma, agonamofo asoparega nemaniza kini vahe'ma, agupofima nemaniza kini vahe'ma, Mediterenia ra hagerimofo ankinaregati vuno anagamu noti kaziga Lebanoni mopare nemaniza kini vahe'ma, Hiti vahe'ma Amori vahe'ma, Kenani vahe'ma, Peresi vahe'ma, Hivi vahe'ma Jebusi kini vahe'mo'zama antahi'zama Josua'ma Jeriko vahe'ene Ai kumate vahe'ma ha'ma huzamagaterea agenkema nentahi'za,

2 Samkade de sig tillhopa endrägteliga, att de skulle strida emot Josua, och emot Israel.

ana maka'mo'za eri mago hu'za Josuane Israeli vahera ha' huzmante'naku hu'naze.

3 Men Gibeons inbyggare, då de hörde hvad Josua gjort hade med Jericho och Aj,

Hianagi Gibioni vahe'mo'za Josuama Jerikone Ai rankuma'enema zamazeri havizama hu'nea zamofo agenkema nentahi'za,

4 Upptänkte de en list, gingo till och sände bådskap åstad, och togo gamla säcker på sina åsnar, och gamla slitna vinläglar,

mago'a vene'ne nagara huzmantage'za haviza hu'za afete moparegati Israeli vahete naneke eri'za e' vahekna hu'za e'naze. Ana vahe'mo'za atafareno tagatoma hu'nea meme akrute waini tintafempi rehati rehati hu'za waini tina afineri'za, atafama re'nea kuzamia donki afumofo agumpi nente'za,

5 Och gamla lappade skor på sina fötter, och drogo gamla och rifna kläder uppå; och allt det bröd, som de togo med sig, var hårdt och mögladt;

tagoto hu'nea zamaga ano rehati rehati hu'za nentani'za, atafare'nea kukena nentani'za, hagege huno tontore'nea breti eri'za vu'naze.

6 Och gingo till Josua i lägret vid Gilgal, och sade till honom, och till hela Israel: Vi äre komne fjerran af annor land; så görer nu ett förbund med oss.

Anante kuma'ma eme ante'za Gilgalima mani'nazare Josuante e'za, agri'ene Israeli vahera amanage hu'za eme zmasami'naze, tagra afete moparegati e'nonku tamagrane mago tarimpa huta manisuna zamofo kea huvempa huranteho.

7 Då sade hela Israel till de Heveer: Kan hända, att du bor här ibland oss, huru kunne vi då göra förbund med dig?

Hianagi Israeli vahe'mo'za ana Hivi vahe'mokizmia amanage hu'za zamasami'naze, Na'a agafare tamagranena tarimpa fru huta manisunku, huvempa huramantegahune? Na'ankure tamagra afeti vahera omani'negahaze.

8 De sade till Josua: Vi äre dine tjenare. Josua sade till dem: Ho ären I; eller hvadan kommen I?

Hianagi Hivi vahe'mo'za Josuana asami'za, kagri eri'za vahe mani'none hazageno, Josua'a zamantahigeno, tamagra izagata, igati e'naze?

9 De sade: Dine tjenare äro ganska fjerran komne af annor land, för Herrans dins Guds Namns skull; ty vi hafve hört hans rykte, och allt det han i Egypten gjort hafver;

Hige'za Josuana kenona'a hunte'za, kagri eri'za vahe'mota afete mopareti e'none. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamofo hihamu'amofo agi agenkemo'ma marerigeno, ana maka zama Isipi vahete'ma tro'ma nehuno,

10 Och allt det han de två Amoreers Konungar på hinsidon Jordan gjort hafver, Sihon, Konungenom i Hesbon, och Og, Konungenom i Basan, som bodde i Astaroth.

tare Amori kini ne'ene Jodani timofo kantu kaziga nemania kini nete'ma tro'ma hu'nea zane, Hesboni kini ne' Sihoninte tro hu'nea zane, Basani kini ne' Ogi'ma Astoroti nemania nete'ma tro'ma hu'nea zamofo agenkea antahi'none.

11 Derföre sade våre äldste; och alle vårt lands inbyggare: Tager spisning med eder på resona, och går åstad emot dem, och säger till dem: Vi äre edre tjenare; så görer nu ett förbund med oss.

Hagi kva vaheti'mozane mopatifi'ma ana maka nemaniza vahe'mo'za hurante'za, mago'a ne'zama erinetama vanaza ne'zana tro hu'neta, nevuta ana vahe'ma ome nezamagenutma amanage huta zamasamiho hu'naze, tagra tamagri eri'za vahe mani'nonanki, trimpa fru huta manisunku tamagra huvempa kea huranteho.

12 Detta vårt bröd, som vi togo med oss till spisning utu vår hus, var ännu färskt, då vi åstad forom till eder; men nu, si, det är hårdt och mögladt.

Amama erita e'nona bretiramina keho, kantega ne-eta nesunazane huta kumati'ma atreta ne-eta ana zupa amuho hu'negeta erita e'none. Hianagi menina keho, hago hagege huno ankra kruhe'ne.

13 Och dessa vinläglarna fyllde vi nya; och si, de äro slitne; och denna vår kläder och skor äro gamla vordna för denna ganska långa resonas skull.

Hanki mememofo akruteti tromahu tintafena keho, kasefa me'negeta waini tina afirita e'nonane. Hianagi menina keho, hago ampamu hu'ne. Ana nehigeno kukenane taga anonema antani'nona zamo'enena za'za kama e'nona zamo higeno tagatotagatu hu'ne.

14 Då togo höfvitsmännerna af deras spisning, och frågade intet Herrans mun.

Anante Israeli vahe'mo'za ana nezantamina eri'za ke'nazanagi, Ra Anumzamofona antahige'za knare antahi'zana e'ori'naze.

15 Och Josua gjorde frid med dem, och ingick ett förbund med dem, att de skulle blifva lefvande; och de öfverste för menighetene svoro dem.

Hanki Josua'a ana vahera zamazeri fru nehuno, ozamahe zamatresage'za zamagranema mago zamarimpa hu'za manisaza zanku huvempa hunezmantege'za, Israeli kva vahe'mo'zanena hu'za amama huhagerafuna huvempa kea eri otregahune hu'naze.

16 Men efter tre dagar, sedan de hade gjort förbundet med dem, kom för dem, att de voro hardt när dem, och skulle bo ibland dem.

Ana huvempa kema Israeli vahe'mo'za huzamantetageno'a tagufa zagegna evutege'za, henkama antahi'zana afeteti vahera zamagra ome'nazanki, tva'ozamire nemaniza vahe e'naze.

17 Ty då Israels barn drogo framåt, kommo de tredje dagen till deras städer, hvilke så voro nämnde: Gibeon, Cephira, Beeroth och KiriathJearim.

Hige'za Israeli vahe'mo'za oti'za tagufa zagegnafi kana vu'za ana vahe'mokizmi kumatmintera uhanati'naze. Ana ran kumatmina, Gibionima, Kefirama, Birotima, Kiriati Jearimi kumapinti vahere.

18 Och de slogo dem intet, ty de öfverste för menighetene hade svorit vid Herran Israels Gud; och hela menigheten knorrade emot de öfversta.

Hianagi Israeli vahe'mo'za hara huozamante'naze. Na'ankure Israeli kva vahe'mo'za, Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamofo avufi mago zamarimpa hu'za manisaza zamofo kema huvempama hu'naza kegu antahi'za ozamahe'naze. Ana hazage'za maka Israeli vahe'mo'za kva vahe'zamigura mago zamarimpa huozamante'za ke hakare hu'naze.

19 Då sade alle de öfverste för hela menighetene: Vi hafve svorit dem vid Herran Israels Gud; derföre kunne vi intet komma vid dem.

Hianagi mika Israeli kva vahe'mo'za amanage hu'za zamasami'naze, Mago tarimpama huta manigahune huta huvempa kea, Ra Anumzana Israeli vahe'mota Anumzamofo avufi huvempa hu'nonanki menina zamagritera mago'zana osugahune.

20 Men det vilje vi göra dem; låtom dem lefva, att en vrede icke kommer öfver oss för edens skull, den vi dem gjort hafvom.

Hanki tagra amanahu huzmantegahune, ozamahe zamatresunke'za manigahaze. Na'ankure tagrama huvempa huzmante'nona kema eri atresunana Anumzamo'a tazeri haviza hugahie.

21 Och de öfverste sade till dem: Låtom dem lefva, att de måga vara vedahuggare och vattudragare för hela menighetene, såsom öfverstarna dem sagt hafva.

Hianagi kva vahe'mo'za Israeli vahera mago'ene zamasami'za amanage hu'naze, Zamatrenke'za mani'ne'za Israeli vahera tevene tine kato huzami vahe maniho. Hagi kva vahe'mo'zama huvempama huzmante'naza kante ante'za ozamahe zamatrage'za mani'naze.

22 Då kallade dem Josua, och talade med dem, och sade: Hvi hafven I bedragit oss, och sagt: I ären ganska långt ifrån oss; ändock I bon ibland oss?

Anante Josua'a Gibioni vahera kehige'za azageno amanage huno zamasami'ne, tamagra na'ante tagrira reravatga hutma, tvaontirema nemaniza naga'mota, afete kotegati e'none hutma hu'naze?

23 Derföre skolen I vara förbannade, så att af eder icke skall återvända trälar, som ved hugga, och vatten draga, till mins Guds hus.

Tamagra havige hu'nagu Anumzamo'a tamazeri haviza hugahie. Ana hanigetma maka zupa nagri Anumzamofo mono nompi kazokzo eri'za vahe mani'neta, tinteve hurami vava hugahaze.

24 De svarade Josua, och sade: Det hafver varit sagdt dina tjenare, att Herren din Gud hafver budit sinom tjenare Mose, att han skall gifva eder detta hela landet, och förgöra för eder alla landsens inbyggare; då fruktade vi om våra själar för eder storliga, och gjorde detta.

Hanki Gibioni vahe'mo'za amanage hu'za Josuana asami'naze, tagrama antahunama Ra Anumzana tamagri Anumzamo eri'za ne'a Mosesena asami'no, ama ana mopa miko zamigahuanki ana mopafima ufresutma anampima mani'naza vahera maka zamahe vagareho huno hu'negu, tamagrikura tusi koro nehuta ana havigea hu'none.

25 Men nu, si, vi äre i dina händer; hvad dig tycker godt och rätt vara att göra med oss, det gör.

Ana hu'nonanagi menina kagri kzampi mani'nonku, nazano hurante'naku'ma hanana zana amne huranto.

26 Och han gjorde dem så, och friade dem ifrån Israels barnas hand, att de icke slogo dem ihjäl.

Hanki Josua'a Gibioni vahera zamaza hige'za, Israeli naga'mo'za ozamahe zamatre'naze.

27 Så gjorde Josua dem på samma dagen till vedahuggare och vattudragare för menighetene, och till Herrans altare, allt intill denna dag, på det rum som han utväljandes vorde.

Hianagi Josua'a ana Gibioni vahera huzmanteno menintetima agafama hanazana, Israeli vahe'mokizmi tintevema katoma huzmi vahe nemanita, inantego Israeli vahe'ma vanaregama Ra Anumzamo'ma huhamprino amare monora hihoma hanire'ene tintevea huzamigahaze. Hige'za Gibioni vahe'mo'za ana zamavu'zamavara meninena hu'za neaze. (2 Sam 21).