Josua 6
1 Och Jericho var tillstängdt och förvaradt för Israels barns skull, så att ingen kunde komma ut eller in.
Jerikho ngawn Israel ca rhoek loh a tlaeng la a tlaeng aka voei aka bal khaw om voel pawh.
2 Men Herren sade till Josua: Si, jag hafver gifvit Jericho, med dess Konung och krigsfolk, i dina hand.
Te vaengah Joshua te BOEIPA loh, “So lah, Jerikho neh a manghai kah tatthai hlangrhalh te na kut ah kan tloeng coeng.
3 Låt alla krigsmännerna gå en gång kringom staden; och gör så i sex dagar.
Te dongah caemtloek hlang boeih loh khopuei ke hil uh lamtah khopuei te voei khat vael uh. Te tlam te hnin rhuk khuiah saii.
4 På sjunde dagen låt Presterna taga sju klangårens basuner, och gå dermed för arken; och går på den samma sjunde dagenom sju resor kringom staden, och låt Presterna blåsa i basunerna.
Te vaengah khosoih parhih loh jubilee tuki parhih te thingkawng hmai ah khawt uh saeh. Tedae a hnin rhih dongkah khopuei voei rhih vael uh vaengah tuki te khosoih rhoek loh ueng uh saeh.
5 Och då man blås i klangårshornet långsamt, så att I hören basunerna, då skall folket göra ett stort skri, och så skola stadsmurarna falla, och folket skall falla derin, hvar och en rätt framför sig.
Jubilee ki a ueng vetih tuki ol na yaak na yaak uh vaengah pilnam boeih te tamlung neh bungbung yuhui uh saeh. Te vaengah khopuei vongtung te cungku vetih pilnam te tluektluek cet uh bitni,” a ti nah.
6 Då kallade Josua, Nuns son, Presterna, och sade till dem: Bärer förbundsens ark, och låter sju Prester bära sju klangårens basuner för Herrans ark.
Te dongah Nun capa Joshua loh khosoih rhoek te a khue tih, “Paipi thingkawng te kawt uh lamtah khosoih parhih loh jubilee tuki parhih te BOEIPA kah thingkawng hmai ah kawt uh phai saeh,” a ti nah.
7 Men till folket sade han: Drager åstad, och går omkring staden, och hvilken som väpnader är, han gånge fram för Herrans ark.
Te phoeiah pilnam te, “Lan uh lamtah khopuei ke hil uh. Aka pumcum tangtae loh BOEIPA thingkawng hmai ah cet saeh,” a ti nah tih a uen.
8 Då Josua detta folkena sagt hade, togo de sju Prester sju klangårens basuner, och gingo för Herrans ark, och blåste i basunerna; och Herrans förbunds ark följde efter dem.
Joshua loh pilnam te a uen phoei van atah jubilee tuki parhih aka kawt khosoih loh BOEIPA hmai la khong uh tih tuki te a ueng uh. Te phoeiah BOEIPA kah paipi thingkawng hnuk te a vai uh.
9 Och hvilken som väpnader var, han gick för Presterna, som i basunerna blåste, och hopen följde efter arken, och blåste i basuner.
Aka pumcum tangtae ngawn tah lamhma la khong uh. Tuki aka ueng khosoih rhoek khaw thingkawng hnukah vai hamla rhutrhut cet uh tih tuki te a ueng uh.
10 Men Josua böd folkena, och sade: I skolen intet härskri göra, eller låta höra edra röst, eller något ord låta gå utaf edar mun, intill den dagen jag säger till eder: Gifver upp ett härskri; då gifver ett härskri upp.
Tedae pilnam te Joshua loh a uen tih, “Yuhui uh boeh, na ol yaak sak uh boeh. Nangmih taengah ka thui tue a pha hlan khuiah na ka dong lamloh olka puut boel saeh. Yuhui ka ti daengah ni na yuhui uh eh.
11 Så gick Herrans ark kringom staden en gång; och kommo i lägret, och blefvo der.
Te dongah BOEIPA kah thingkawng te a hil puei tih khopuei te voei khat a vael phoeiah rhaehhmuen a paan uh tih rhaehhmuen ah rhaeh uh,” a ti nah.
12 Förty Josua plägade vara bittida uppe om morgonen; och Presterna båro Herrans ark.
Joshua te mincang ah thoo bal tih BOEIPA kah thingkawng khosoih rhoek te a khuen.
13 Så båro de sju Presterna de sju klangårens basuner för Herrans ark, och gingo och blåste i basunerna; och hvilken som väpnad var, han gick för dem, och hopen följde Herrans ark, och blåste i basuner.
Te vaengah jubilee tuki parhih aka kawt khosoih parhih te BOEIPA kah thingkawng hmai ah cet cet uh tih, tuki te a ueng uh. Amih hmai kah aka cet tih aka pumcum tangtae tah BOEIPA thingkawng hnukah caeh hamla tingtun uh tih a caeh caeh doela tuki te a ueng uh.
14 På den andra dagen gingo de ock en gång om staden, och kommo i lägret igen; så gjorde de i sex dagar.
A pabae khohnin ah khaw khopuei te voei khat a hil uh bal tih rhaehhmuen la bal uh. Te tlam te hnin rhuk a saii uh.
15 Men på sjunde dagen, då morgonrodnen uppgick, voro de bittida uppe, och gingo vid samma sättet sju resor kringom staden; så att de på den samma ena dagen kommo sju resor kringom staden.
A hnin rhih dongkah mincang a pha vaengah thoo uh tih khopuei te voei rhih a tiktamnah hil a hil uh. Tekah khohnin dongah ni khopuei te voei rhih dawk a hil uh.
16 Och på sjunde resone, då Presterna blåste i basunerna, sade Josua till folket: Gifver upp ett härskri; ty Herren hafver gifvit eder staden.
A voei rhih dongah tah khosoih rhoek loh tuki te a ueng uh. Te vaengah pilnam te Joshua loh, “Khopuei he BOEIPA loh nangmih m'paek coeng dongah yuhui uh.
17 Men staden, och allt det deruti är, skall tillspillogifvas Herranom; allenast den skökan Rahab skall blifva lefvandes, och alla de som med henne äro i huse; ty hon fördolde de bådskap, som vi utsände.
Te vaengah khopuei neh a khuikah aka om boeih te BOEIPA taengah yaehtaboeih la boeih om. Tedae pumyoi Rakhab longtah puencawn rhoi te a thuh tih a tueih dongah amah neh a im kah boeih tah hing uh saeh.
18 Allenast tager eder vara för det som tillspillogifvet är, att I icke gifven eder sjelf tillspillo, om I något tagen af det som tillspillogifvet är, och gören så Israels lägre tillspillo, och låten det komma i olycko.
Tedae yaehtaboeih te tah nangmih loh ngaithuen uh. Yaehtaboeih te loh ham na yakvawt uh koinih Israel kah rhaehhmuen te yaehtaboeih la na khueh uh vetih na lawn uh ve.
19 Men allt silfver och guld, och koppars och jerns tyg, skall vara helgadt Herranom, och bevaras till Herrans skatt.
Cak neh sui khaw, rhohum hnopai neh thicung boeih tah BOEIPA kah hnocim la BOEIPA kah thakvoh khui ah kun sak saeh,” a ti nah.
20 Då gaf folket upp ett härskri, och blåste i basunerna; ty allt folket, som hörde basunernas ljud, gaf upp ett stort härskri, och murarna föllo omkull, och folket besteg staden, hvar och en rätt för sig. Så vunno de staden;
Te dongah pilnam loh a yuhui vaengah tuki te a ueng uh. Tuki ol te pilnam loh a yaak vaengah pilnam loh tamlung neh bukbuk yuhui uh. Te vaengah vongtung te a dang lamkah loh cungku. Te dongah pilnam loh khopuei khuila tluek tluek boeih kun uh tih khopuei te a buem uh.
21 Och tillspillogjorde allt det i stadenom var, med svärdsegg, både man och qvinno, ung och gammal, fä, får och åsnar.
Te vaengah khopuei khuikah huta, tongpa, camoe, patong khaw, vaito, tu neh laak khaw cunghang ha neh boeih a thup uh.
22 Och Josua sade till de två män, som hade bespejat landet: Går uti den skökones hus, och hafver qvinnona dädan hitut, med allt det hon hafver, såsom I hafven svorit henne.
Te vaengah khohmuen aka hip hlang panit taengah Joshua loh, “Pumyoi nu im la kun rhoi lamtah anih taengkah na caeng rhoi vanbangla tekah huta neh anih taengkah aka om boeih te pahoi hang khuen rhoi,” a ti nah.
23 Då gingo de unge män spejarena ditin, och hade Rahab ut med hennes fader och moder, och bröder, och allt det hon hade, och alla hennes slägt, och läto dem blifva utanför Israels lägre.
Te dongah cadong longyam rhoi te cet rhoi tih Rakhab neh a manu a napa khaw, a nganpa rhoek neh anih taengah aka om boeih khaw a huiko rhoek boeih khaw a khuen rhoi tih Israel rhaehhmuen tollong ah a khueh rhoi.
24 Men staden brände de upp med eld, och allt det deruti var; allenast silfver och guld, och koppars och jerns tyg, lade de för en skatt in uti Herrans hus.
Khopuei neh a khuikah aka om boeih te hmai neh a hoeh uh. Tedae cak neh sui khaw, rhohum hno neh thicung khaw BOEIPA im kah thakvoh dongah a khueh uh.
25 Men den skökan Rahab, med hennes faders hus, och allo thy hon hade, lät Josua lefva; och hon bodde i Israel intill denna dag; derföre att hon hade fördolt de bådskap, som Josua till att bespeja utsändt hade till Jericho.
Tedae pumyoi Rakhab neh a napa cako neh anih taengkah aka om boeih tah Jerikho hip ham Joshua kah a tueih puencawn rhoi te a thuh dongah Joshua loh a hlun tih tihnin due Israel lakli ah kho a sak.
26 På den tiden svor Josua, och sade: Förbannad vare den man för Herranom, som upprättar och bygger denna staden Jericho. När han lägger hans grund, det koste honom hans första son; och när han uppsätter hans port, det koste honom hans yngsta son.
Te vaeng tue ah Joshua loh a toemngam tih, “U khaw thoo tih Jerikho khopuei aka thoh hlang tah BOEIPA mikhmuh ah thaephoei thil la om ni. A caming neh a toong rhoi vetih a canoi nen ni thohkhaih khaw a thoh pueng eh,” a ti.
27 Och var Herren med Josua, så att han vardt namnkunnig i all land.
BOEIPA loh Joshua taengah a om van dongah kho takuem ah a mingthangnah khaw om.
