< Josua 22 >
1 Då kallade Josua till sig de Rubeniter och Gaditer, och den halfva slägtena Manasse.
Iti dayta a tiempo, inayaban ni Josue dagiti Rubenita, Gadita, ken ti kagudua a tribu ti Manases.
2 Och sade till dem: I hafven hållit allt det Mose Herrans tjenare eder budit hafver, och lydt mine röst i allt det jag hafver budit eder.
Kinunana kadakuada, “Inaramidyo amin a banag nga imbilin kadakayo ni Moises nga adipen ni Yahweh; nagtulnogkayo iti timekko iti amin nga imbilinko kadakayo.
3 I hafven icke öfvergifvit edra bröder nu i en lång tid, allt intill denna dag; och hafven blifvit vid Herrans edars Guds bud.
Saanyo a pinanawan dagiti kakabsatyo kabayatan iti aniaman kadagitoy adu nga aldaw wenno iti daytoy agdama nga aldaw. Ngem ketdi, nagbalinkayo a naannad nga agtulnog kadagiti annuroten dagiti bilbilin ni Yahweh a Diosyo.
4 Efter nu Herren edar Gud hafver låtit edra bröder komma till ro, såsom han dem sagt hade; så vänder nu om igen, och drager till edra hyddor i edars arfs land, som Mose Herrans tjenare eder gifvit hafver på hinsidon Jordan;
Ita, inted ni Yahweh a Dios ti inana kadagiti kakabsatyo a kas iti inkarina kadakuada. Agsublikayo ngarud ket mapankayo kadagiti toldayo iti daga a kukuayo nga inted ni Moises nga adipen ni Yahweh kadakayo iti ballasiw ti Jordan.
5 Allenast tager der vara uppå granneliga, att I gören efter de bud och lag, som Mose Herrans tjenare eder budit hafver; att I älsken Herran edar Gud, och vandren uppå alla hans vägar, och hållen hans bud, och hållen eder intill honom, och tjenen honom af allo hjerta, och af allo själ.
Agbalinkayo laeng a naannad a mangtungpal kadagiti bilin ken iti linteg nga imbilin kadakayo ni Moises nga adipen ni Yahweh, nga ayatenyo ni Yahweh a Diosyo, a magnakayo kadagiti amin a wagasna, a salimetmetanyo dagiti bilbilinna, ken kumpetkayo kenkuana, ken agdayawkayo kenkuana iti amin a pusoyo ken iti amin a kararuayo.”
6 Så välsignade Josua dem, och lät gå dem; och de gingo till deras hyddor.
Binendisionan ngarud ida ni Josue ken pinagawidna ida, ket nagsublida kadagiti toldada.
7 Den halfva slägtene Manasse hade Mose gifvit i Basan; den andra hälftene gaf Josua ibland deras bröder på desso sidone Jordan, vestantill. Och då han lät dem gå till deras hyddor, och hade välsignat dem,
Ita, iti kagudua a tribu ti Manases, inikkan ida ni Moises iti tawid idiay Basan, ngem iti maysa pay a kagudua, inikkan ida ni Josue iti tawid iti abay dagiti kakabsatda iti daga nga adda iti laud ti Jordan. Pinaawid ni Josue ida kadagiti toldada; binendisionanna ida
8 Sade han till dem: I kommen hem igen med stora ägodelar till edra hyddor, med ganska mycken boskap, silfver, guld, koppar, jern och kläder; så skifter nu edra fiendars rof med edra bröder.
ken kinunana kadakuada, “Agsublikayo kadagiti toldayo nga addaan iti adu a kuarta, ken addaan iti adu unay nga ayup, ken addaan iti pirak ken balitok, ken addaan iti gambang ken landok, ken addaan iti adu unay a pagan-anay. Ibingayonyo dagiti kakabsatyo iti sinamsamyo kadagiti kabusoryo.”
9 Och så vände de Rubeniter och Gaditer, och den halfva slägten Manasse, om igen, och gingo ifrån Israels barn af Silo, som i Canaans land ligger, att de skulle draga in i Gileads land till deras arfs land, det de till arfs fått hade af Herrans befallning genom Mose.
Isu a nagsubli dagiti kaputotan ni Ruben, dagiti kaputotan ni Gad, ken ti kagudua a tribu ni Manases iti pagtaenganda, pinanawanda dagiti tattao ti Israel idiay Silo nga adda iti daga ti Canaan. Pimmanawda tapno mapanda iti rehion ti Galaad, iti bukodda a daga nga isuda a mismo ti nangtagikua a kas panagtulnogda iti bilin ni Yahweh, babaen iti ima ni Moises.
10 Och då de kommo till de högar vid Jordan, som i Canaans land ligga, byggde de samme Rubeniter, Gaditer, och halfva Manasse slägt, der vid Jordan ett stort skönt altare.
Idi dimtengda idiay Jordan nga adda iti daga ti Canaan, nangipatakder dagiti Rubenita, dagiti Gadita, ken ti kagudua a tribu ti Manases iti dakkel unay ken makitkita nga altar iti abay ti Jordan.
11 Då Israels barn hörde sägas: Si, Rubens barn, Gads barn, och den halfva slägten Manasse hafva byggt ett altare emot Canaans land, vid Jordans högar, på desso sidone vid Israels barn;
Nangngeg dagiti tattao ti Israel ti maipanggep iti daytoy ket kinunada, “Kitaenyo! Nangipatakder iti altar dagiti tattao ti Ruben, Gad, ken ti kagudua a tribu ti Manases iti sangoanan ti daga ti Canaan, idiay Gelilot, iti rehion nga asideg ti Jordan, iti paset a kukua dagiti tattao ti Israel.”
12 Församlade de sig hela menigheten i Silo, att de skulle draga upp till dem, och strida med dem;
Idi nangngeg dagiti tattao ti Israel daytoy, naguummong a nagmaymaysa ti entero a taripnong dagiti tattao ti Israel idiay Silo tapno sumang-atda a mapan makigubat kadakuada.
13 Och sände till dem in uti Gileads land, Pinehas, Eleazars Prestens son;
Nangibaon ngarud dagiti tattao ti Israel kadagiti mensahero a mapan kadagiti Rubenita, kadagiti Gadita, ken iti kagudua a tribu ti Manases iti daga ti Galaad. Imbaonda met ni Finees nga anak ni Eleazar a padi,
14 Och med honom tio öfversta Förstar ibland deras fäders hus, af hvarjo Israels slägt en.
ken kaduana ti sangapulo a mangidadaulo, maysa manipud kadagiti tunggal kapuonan dagiti pamilia ti Israel, ken tunggal maysa kadakuada ket isu ti panguloen ti tunggal puli kadagiti tattao ti Israel.
15 Och när de kommo till dem i landet Gilead, talade de med dem, och sade:
Napanda kadagiti tattao ti Ruben, Gad, ken iti kagudua a tribu ti Manases, iti daga ti Galaad, ket insaoda kadakuada:
16 Så låter hela Herrans menighet säga eder: Hvi synden I så emot Israels Gud; och vänden eder i dag ifrå Herranom, dermed att I byggen eder ett altare, och fallen ifrå Herranom?
“Ibagbaga ti entero a taripnong ni Yahweh daytoy, 'Ania daytoy a panaglabsing nga inaramidyo iti Dios ti Israel, babaen iti isisinayo iti daytoy nga aldaw iti panangsurotyo kenni Yahweh babaen iti panangipatakderyo para kadagiti bagbagiyo iti altar iti daytoy nga aldaw a kas panagrebeldeyo kenni Yahweh?
17 Är oss icke nog med Peors missgerning, af hvilko vi ännu på denna dag icke renade äre; och en plåga kom i Herrans menighet?
Saan kadi nga umanay kadatayo ti basoltayo idiay Peor? Nupay kasta ket saantayo pay a dinalusan dagiti bagbagitayo manipud iti daytoy. Ta gapu iti dayta a basol ket immay ti didigra iti taripnong ni Yahweh.
18 Och I vänden eder i dag bort ifrå Herranom, och ären i dag affällige vordne ifrå Herranom; på det han i dag eller morgon skall vredgas öfver hela Israels menighet.
Masapul met kadi a suminakayo manipud iti panangsurotyo kenni Yahweh iti daytoy agdama nga aldaw? No agrebeldekayo met kenni Yahweh ita nga aldaw, makaungetto isuna iti entero a taripnong ti Israel inton bigat.
19 Tycker eder, att edart arfs land är orent, så kommer hitöfver i det land, som Herren hafver, der Herrans tabernakel är, och tager arf ibland oss; och träder icke ifrå Herranom, och ifrån oss, att I byggen eder ett altare, förutan Herrans vårs Guds altare.
No natulawan ti daga a kukuayo, rumbeng ngarud nga umakarkayo iti daga a nakaisaadan ti tabernakulo ni Yahweh ken mangalakayo kadakami iti sanikua para kadagiti bagbagiyo. Saankayo laeng nga agrebelde kenni Yahweh, wenno agrebelde kadakami babaen iti panangipatakderyo iti altar para kadagiti bagbagiyo malaksid iti altar ni Yahweh a Diostayo.
20 Förbröt icke Achan, Serahs son, sig på det spillgifna; och vreden kom öfver hela Israels menighet, och han umgalt icke sina synd allena?
Saan kadi a nalabsing ni Acan nga anak ni Zera ti pammati maipapan kadagidiay a banbanag a nailasin para iti Dios? Ken saan kadi a nagdisso ti pungtot iti amin a tattao ti Israel? Saan laeng a dayta a tao ti natay gapu iti basolna.'”
21 Då svarade Rubens barn, och Gads barn, och den halfva slägten Manasse, och sade till de höfvitsmän och Förstar af Israel:
Ket simmungbat dagiti tribu ti Ruben, Gad ken ti kagudua a tribu ti Manases kadagiti mangidadaulo kadagiti puli ti Israel:
22 Herren den starke Gud, Herren den starke Gud vet det, och Israel desslikes; är detta afträdning eller synd emot Herran, så hjelpe han oss intet i dag.
“Ti Mannakabalin a Dios, a ni Yahweh! Ti Mannakabalin a Dios, a ni Yahweh! — Ammona, ket maammoan koma a mismo ti Israel! No daytoy ket panagrebelde wenno panangsalungasing iti pammati a maibusor kenni Yahweh, saannakami nga ispalen ita nga aldaw
23 Och om vi altaret fördenskull byggt hafve, att vi vilje vända oss ifrå Herranom, offra deruppå bränneoffer och spisoffer, eller göra der tackoffer uppå, så hämnes det Herren;
gapu iti panangipatakdermi iti altar tapno suminakami iti panangsurotmi kenni Yahweh. No impatakdermi dayta nga altar tapno pagidatonan kadagiti daton a mapuoran, daton a bukbukel, wenno daton a pakikappia, ket bay-anyo a dusaennakami ni Yahweh gapu iti daytoy.
24 Och om vi icke det mycket heldre för denna sakens skull gjorde, och sade: I dag eller morgon måtte edor barn säga till vår barn: Hvad hafven I göra med Herranom Israels Gud?
Saan! Inaramidmi daytoy gapu iti buteng nga iti tiempo nga umay amangan no kunaento dagiti annakyo kadagiti annakmi, 'Ania ti bibiangyo kenni Yahweh a Dios ti Israel?
25 Herren hafver satt Jordan till ett landamäre emellan oss och eder; I Rubens och Gads barn, I hafven ingen del med Herranom; och så måtte edor barn komma vår barn ifrå Herrans fruktan.
Ta inaramid ni Yahweh a beddeng ti Jordan iti nagbaetantayo. Dakayo a tattao ti Ruben ken Gad, awan ti bibiangyo kenni Yahweh.' Iti kasta ket amangan no pasardengento dagiti annakyo dagiti annakmi nga agdayaw kenni Yahweh.
26 Derföre sade vi: Låt oss bygga ett altare, icke till något offer eller bränneoffer;
Isu a kinunami, 'Mangipatakdertayo ita iti altar, saan a gapu kadagiti daton a mapuoran wenno gapu iti aniaman a daton,
27 Utan på det att det må vara ett vittnesbörd emellan oss och eder, och våra efterkommande, att vi måge tjena Herranom för honom med vårt bränneoffer, tackoffer och annor offer; och edor barn icke behöfva i dag eller morgon säga till vår barn: I hafven ingen del med Herranom.
ngem tapno agbalin a saksi iti nagbaetantayo ken iti nagbaetan dagiti henerasion a sumaruno kadatayo, nga aramidenmi ti panagserbi kenni Yahweh iti sangoananna, babaen kadagiti datonmi a mapuoran ken kadagiti sakrifisiomi ken kadagiti datonmi a pakikappia, tapno saanto pulos nga ibaga dagiti annakyo kadagiti annakmi iti tiempo nga umay, “Awan iti bingayyo kenni Yahweh.'”
28 När de nu vordo sägande till oss, eller våra efterkommande i dag eller morgon, så kunna de säga: Ser liknelsen till Herrans altare, hvilket våre fäder gjort hafva; icke till offer eller bränneoffer, utan till ett vittnesbörd emellan oss och eder.
Isu a kinunami, 'No daytoy ti rumbengto a maibaga kadakami wenno kadagiti kaputotanmi iti tiempo nga umay, ibagaminto, “Kitaenyo! Daytoy ket kaasping ti altar ni Yahweh nga inaramid dagiti kapuonanmi, saan a gapu kadagiti daton a mapuoran, saan a gapu kadagiti sakrifisio, ngem kas saksi iti nagbaetantayo.”
29 Bort det ifrån oss, att vi skulle träda ifrå Herranom, så att vi i dag skulle vända oss ifrå Herranom, och bygga ett altare till bränneoffer, och till spisoffer, och annor offer, förutan Herrans vårs Guds altare, som står för hans tabernakel.
Adayo koma kadakami a rumbeng nga agrebeldekami kenni Yahweh ken sumina ita nga aldaw iti panangsurotmi kenkuana babaen iti panangipatakdermi iti altar para iti daton a mapuoran, para iti daton a bukbukel, wenno para iti sakrifisio, laksid iti altar ni Yahweh a Diostayo nga adda iti sangoanan ti tabernakulona.'”
30 Då nu Pinehas Presten, och de öfverste för menighetene, Israels Förstar, som med honom voro, detta hörde, täcktes dem väl Rubens barnas, Gads, och den halfva Manasse slägts ord.
Idi nangngeg ni Finees a padi ken dagiti kakaduana a mangidadaulo kadagiti tattao, a dagiti met laeng panguloen dagiti puli ti Israel, dagiti sasao nga imbaga dagiti tattao ti Ruben, Gad, ken Manases, nasayaat daytoy iti panagkitada.
31 Och Pinehas, Prestens Eleazars son, sade till Rubens, Gads, och Manasse barn: I dag förstå vi, att Herren är med oss, att I icke hafven syndat emot Herran med denna gerning; nu hafven I frälst Israels barn utu Herrans hand.
Kinuna ni Finees nga anak ni Eleazar a padi kadagiti tattao ti Ruben, Gad, ken Manases, “Ammomin ita nga aldaw nga adda ni Yahweh kadatayo gapu ta saanyo nga inaramid daytoy a panangsalungasing iti pammati a maibusor kenkuana. Ita, inispalyo dagiti tattao ti Israel manipud iti ima ni Yahweh.”
32 Så drog Pinehas, Prestens Eleazars son, och de öfverste, utu Gileads land, ifrå Rubens och Gads barn, åter in uti Canaans land, till Israels barn, och sade dem det igen.
Ket manipud iti daga ti Galaad nga ayan dagiti Rubenita ken Gadita, nagsubli da Finees nga anak ni Eleazar a padi ken dagiti mangidadaulo iti daga ti Canaan, kadagiti tattao ti Israel, ken nangyegda iti sungbat kadakuada.
33 Då behagade det Israels barnom väl, och lofvade Israels barnas Gud; och sade intet mer, att de ville draga upp emot dem till slags, till att förderfva landet, som Rubens och Gads barn uti bodde.
Nasayaat ti impadamagda iti panagkita dagiti tattao ti Israel. Nagdaydayaw dagiti tattao ti Israel ti Dios ken saandan a nagsao pay iti maipanggep iti pannakigubatda kadagiti Rubenita ken kadagiti Gadita tapno dadaelenda ti daga a pagnanaedanda.
34 Och Rubens och Gads barn kallade det altaret, att det skall vara ett vittne emellan oss, och att Herren är Gud.
Pinanaganan dagiti Rubenita ken Gadita ti altar iti “Saksi,” ta kinunada, “Saksi daytoy iti nagbaetantayo a ni Yahweh ket Dios.