Johannes 8
1 Då gick Jesus ut på Oljoberget.
Iesus autem perrexit in montem Oliveti
2 Och om morgonen bittida kom han åter i templet, och allt folket kom till honom; och han satte sig, och lärde dem.
et diluculo iterum venit in templum et omnis populus venit ad eum et sedens docebat eos
3 Då hade de Skriftlärde och Phariseer till honom ena qvinno, som var beslagen med hor; och när de hade ledt henne fram,
adducunt autem scribae et Pharisaei mulierem in adulterio deprehensam et statuerunt eam in medio
4 Sade de till honom: Mästar, denna qvinnan är beslagen med hor.
et dixerunt ei magister haec mulier modo deprehensa est in adulterio
5 Och Mose hafver budit oss i lagen, att sådana skola stenas; men hvad säger du?
in lege autem Moses mandavit nobis huiusmodi lapidare tu ergo quid dicis
6 Detta sade de, till att försöka honom, att de kunde anklaga honom. Då böjde Jesus sig ned, och skref med fingret på jordena.
haec autem dicebant temptantes eum ut possent accusare eum Iesus autem inclinans se deorsum digito scribebat in terra
7 När de nu så stodo fast på sin frågo, reste han sig upp, och sade till dem: Hvilken af eder utan synd är, han kaste första stenen på henne;
cum autem perseverarent interrogantes eum erexit se et dixit eis qui sine peccato est vestrum primus in illam lapidem mittat
8 Och böjde sig åter ned, och skref på jordena.
et iterum se inclinans scribebat in terra
9 När de detta hörde, och voro i samvetet öfvertygade, gingo de ut, hvar efter annan, begynnande på de äldsta intill de sista; och Jesus blef allena, och qvinnan der ståndandes.
audientes autem unus post unum exiebant incipientes a senioribus et remansit solus et mulier in medio stans
10 När Jesus reste sig upp, och såg ingen, utan qvinnona, sade han till henne: Qvinna, hvar äro dine åklagare? Hafver ingen dömt dig?
erigens autem se Iesus dixit ei mulier ubi sunt nemo te condemnavit
11 Sade hon: Herre, ingen; sade Jesus: Icke heller dömer jag dig. Gack bort, och synda icke härefter.
quae dixit nemo Domine dixit autem Iesus nec ego te condemnabo vade et amplius iam noli peccare
12 Åter talade Jesus till dem, sägandes: Jag är verldenes Ljus; den mig följer, han skall icke vandra i mörkret, utan han skall få lifsens ljus.
iterum ergo locutus est eis Iesus dicens ego sum lux mundi qui sequitur me non ambulabit in tenebris sed habebit lucem vitae
13 Då sade Phariseerna till honom: Du vittnar om dig sjelf; ditt vittnesbörd är icke sant.
dixerunt ergo ei Pharisaei tu de te ipso testimonium perhibes testimonium tuum non est verum
14 Svarade Jesus, och sade till dem: Om jag än vittnar om mig sjelf, så är mitt vittnesbörd sant; ty jag vet hvadan jag kommen är, och hvart jag går; men I veten icke hvadan jag kommer, och hvart jag går.
respondit Iesus et dixit eis et si ego testimonium perhibeo de me ipso verum est testimonium meum quia scio unde veni et quo vado vos autem nescitis unde venio aut quo vado
15 I dömen efter köttet; jag dömer ingen.
vos secundum carnem iudicatis ego non iudico quemquam
16 Och om jag än dömde, är min dom rätt; ty jag är icke allena; utan jag och Fadren, som mig sändt hafver.
et si iudico ego iudicium meum verum est quia solus non sum sed ego et qui me misit Pater
17 Är ock så skrifvet i edor lag, att tvegge menniskors vittnesbörd är sant.
et in lege vestra scriptum est quia duorum hominum testimonium verum est
18 Jag är den som bär vittnesbörd om mig sjelf; bär ock Fadren, som mig sändt hafver, vittnesbörd om mig.
ego sum qui testimonium perhibeo de me ipso et testimonium perhibet de me qui misit me Pater
19 Då sade de till honom: Hvar är din Fader? Jesus svarade: I kännen hvarken mig eller min Fader. Om I känden mig, då känden I ock min Fader.
dicebant ergo ei ubi est Pater tuus respondit Iesus neque me scitis neque Patrem meum si me sciretis forsitan et Patrem meum sciretis
20 Dessa ord talade Jesus vid offerkistona, lärandes i templet; och ingen tog fatt på honom, ty hans tid var icke ännu kommen.
haec verba locutus est in gazofilacio docens in templo et nemo adprehendit eum quia necdum venerat hora eius
21 Då sade åter Jesus till dem: Jag går bort, och I skolen söka mig, och skolen dö uti edra synder. Dit jag går, kunnen I icke komma.
dixit ergo iterum eis Iesus ego vado et quaeretis me et in peccato vestro moriemini quo ego vado vos non potestis venire
22 Då sade Judarna: Månn han då vilja dräpa sig sjelf, medan han säger: Dit jag går, kunnen I icke komma?
dicebant ergo Iudaei numquid interficiet semet ipsum quia dicit quo ego vado vos non potestis venire
23 Och han sade till dem: I ären nedanefter, och jag är ofvanefter; I ären af desso verldene, jag är icke af desso verldene.
et dicebat eis vos de deorsum estis ego de supernis sum vos de mundo hoc estis ego non sum de hoc mundo
24 Så hafver jag nu sagt eder, att I skolen dö i edra synder; ty om I icke tron, att det är jag, skolen I dö i edra synder.
dixi ergo vobis quia moriemini in peccatis vestris si enim non credideritis quia ego sum moriemini in peccato vestro
25 Då sade de till honom: Ho äst du? Och Jesus sade till dem: Aldraförst jag, som talar med eder.
dicebant ergo ei tu quis es dixit eis Iesus principium quia et loquor vobis
26 Jag hafver mycket, som jag måtte tala, och döma om eder; men den mig sändt hafver, är sannfärdig, och det jag hafver hört af honom, det talar jag i verldene.
multa habeo de vobis loqui et iudicare sed qui misit me verax est et ego quae audivi ab eo haec loquor in mundo
27 Men de förstodo icke, att han talade till dem om Fadren.
et non cognoverunt quia Patrem eis dicebat
28 Då sade Jesus till dem: När I hafven upphöjt menniskones Son, då skolen I förstå att det är jag, och att jag gör intet af mig sjelf; utan hvad Fadren hafver lärt mig, det talar jag.
dixit ergo eis Iesus cum exaltaveritis Filium hominis tunc cognoscetis quia ego sum et a me ipso facio nihil sed sicut docuit me Pater haec loquor
29 Och den mig sändt hafver, är med mig. Fadren låter mig icke blifva allena; ty jag gör alltid det honom täckt är.
et qui me misit mecum est non reliquit me solum quia ego quae placita sunt ei facio semper
30 När han detta talade, trodde månge på honom.
haec illo loquente multi crediderunt in eum
31 Då sade Jesus till de Judar, som trodde på honom: Om I blifven vid min ord, så ären I mine rätte Lärjungar;
dicebat ergo Iesus ad eos qui crediderunt ei Iudaeos si vos manseritis in sermone meo vere discipuli mei eritis
32 Och I skolen förstå sanningen; och sanningen skall göra eder fri.
et cognoscetis veritatem et veritas liberabit vos
33 De svarade honom: Vi äre Abrahams säd, och hafve aldrig någors trälar varit; huru säger då du: I skolen varda fri?
responderunt ei semen Abrahae sumus et nemini servivimus umquam quomodo tu dicis liberi eritis
34 Svarade dem Jesus: Sannerliga, sannerliga säger jag eder, att hvar och en, som syndena gör, han är syndenes träl.
respondit eis Iesus amen amen dico vobis quia omnis qui facit peccatum servus est peccati
servus autem non manet in domo in aeternum filius manet in aeternum (aiōn g165)
36 Om Sonen gör eder fri, så ären I rättsliga fri.
si ergo Filius vos liberaverit vere liberi eritis
37 Jag vet, att I ären Abrahams säd: men I faren efter att döda mig; ty mitt tal hafver intet rum i eder.
scio quia filii Abrahae estis sed quaeritis me interficere quia sermo meus non capit in vobis
38 Jag talar det jag hafver sett när minom Fader; och I gören det I hafven sett när edar fader.
ego quod vidi apud Patrem loquor et vos quae vidistis apud patrem vestrum facitis
39 Svarade de, och sade till honom: Abraham är vår fader. Sade Jesus till dem: Voren I Abrahams barn, då gjorden I Abrahams gerningar.
responderunt et dixerunt ei pater noster Abraham est dicit eis Iesus si filii Abrahae estis opera Abrahae facite
40 Nu faren I efter att döda mig, som är den man, den eder hafver sagt sanningena, hvilka jag hört hafver af Gudi; det gjorde icke Abraham.
nunc autem quaeritis me interficere hominem qui veritatem vobis locutus sum quam audivi a Deo hoc Abraham non fecit
41 I gören edars faders gerningar. Då sade de till honom: Vi äre icke oägta födde; vi hafve en Fader, nämliga Gud.
vos facitis opera patris vestri dixerunt itaque ei nos ex fornicatione non sumus nati unum patrem habemus Deum
42 Jesus sade till dem: Vore Gud edar Fader, så älskaden I ju mig; ty af Gudi är jag utgången och kommen; ty jag är icke heller kommen af mig sjelf; men han hafver mig sändt.
dixit ergo eis Iesus si Deus pater vester esset diligeretis utique me ego enim ex Deo processi et veni neque enim a me ipso veni sed ille me misit
43 Hvi kännen I icke mitt tal? Ty I kunnen icke höra mitt tal.
quare loquellam meam non cognoscitis quia non potestis audire sermonem meum
44 I ären af den fadren djefvulen, och edars faders begär viljen I efterfölja; han hafver varit en mandråpare af begynnelsen, och blef icke ståndandes i sanningene; ty sanningen är icke i honom. När han talar lögnena, talar han af sitt eget; ty han är lögnaktig, och dess fader.
vos ex patre diabolo estis et desideria patris vestri vultis facere ille homicida erat ab initio et in veritate non stetit quia non est veritas in eo cum loquitur mendacium ex propriis loquitur quia mendax est et pater eius
45 Men efter det jag säger eder sanningena, tron I mig intet.
ego autem quia veritatem dico non creditis mihi
46 Hvilken af eder straffar mig för synd? Säger jag nu eder sanningena, hvi tron I mig icke?
quis ex vobis arguit me de peccato si veritatem dico quare vos non creditis mihi
47 Den der af Gudi är, han hörer Guds ord; derföre hören I icke, att I icke ären af Gudi.
qui est ex Deo verba Dei audit propterea vos non auditis quia ex Deo non estis
48 Då svarade Judarna, och sade till honom: Säge vi icke rätt, att du äst en Samarit, och hafver djefvulen?
responderunt igitur Iudaei et dixerunt ei nonne bene dicimus nos quia Samaritanus es tu et daemonium habes
49 Jesus svarade: Jag hafver icke djefvulen; men jag prisar min Fader, och I hafven försmädat mig.
respondit Iesus ego daemonium non habeo sed honorifico Patrem meum et vos inhonoratis me
50 Jag söker icke efter min pris; den är väl till, som derefter söker, och dömer.
ego autem non quaero gloriam meam est qui quaerit et iudicat
51 Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som gömmer mitt tal, han skall icke se döden till evig tid. (aiōn g165)
amen amen dico vobis si quis sermonem meum servaverit mortem non videbit in aeternum (aiōn g165)
52 Då sade Judarna till honom: Nu hafve vi förstått, att du hafver djefvulen. Abraham är döder, och Propheterna, och du säger: Hvilken som gömmer min ord, han skall icke smaka döden evinnerliga. (aiōn g165)
dixerunt ergo Iudaei nunc cognovimus quia daemonium habes Abraham mortuus est et prophetae et tu dicis si quis sermonem meum servaverit non gustabit mortem in aeternum (aiōn g165)
53 Äst du mer än vår fader Abraham, som döder är? Propheterna äro ock döde; hvem gör du dig sjelfvan?
numquid tu maior es patre nostro Abraham qui mortuus est et prophetae mortui sunt quem te ipsum facis
54 Jesus svarade: Är det så, att jag prisar mig sjelf, så är min pris intet; min Fader är den som mig prisar, hvilken I sägen vara eder Gud.
respondit Iesus si ego glorifico me ipsum gloria mea nihil est est Pater meus qui glorificat me quem vos dicitis quia Deus noster est
55 Och I kännen honom dock intet; men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, vorde jag en ljugare, lika som I; men jag känner honom, och håller hans tal.
et non cognovistis eum ego autem novi eum et si dixero quia non scio eum ero similis vobis mendax sed scio eum et sermonem eius servo
56 Abraham edar fader fröjdades, att han skulle få se min dag; han såg honom, och vardt glad.
Abraham pater vester exultavit ut videret diem meum et vidit et gavisus est
57 Då sade Judarna till honom: Femtio år hafver du icke ännu, och Abraham hafver du sett!
dixerunt ergo Iudaei ad eum quinquaginta annos nondum habes et Abraham vidisti
58 Jesus sade till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Förr än Abraham var född, är jag.
dixit eis Iesus amen amen dico vobis antequam Abraham fieret ego sum
59 Då togo de upp stenar, till att kasta honom. Men Jesus gömde sig undan; och gick ut af templet.
tulerunt ergo lapides ut iacerent in eum Iesus autem abscondit se et exivit de templo
