Johannes 7
1 Derefter vistades Jesus i Galileen; ty han ville icke vistas i Judeen, derföre att Judarna foro efter att dräpa honom.
Acunkäna Jesuh Kalile hne da citki, Judahe naw hnim hlü u se Judah hne da am cit hlü.
2 Och var då hardt vid Judarnas löfhyddohögtid.
Judahea Sam Pawi cäh law se,
3 Då sade hans bröder till honom: Gack hädan, och gack in i Judeen, att dine Lärjungar må ock se din verk, som du gör.
a nae naw, “Na hnukläke naw na pawhmsah ami hmuh vaia, ahin üngkhyüh Judah hnea cita.
4 Ty ingen, som vill uppenbar vara, förhandlar något hemliga; om du det gör, så uppenbara dig för verldene.
“U naw amäta ngminga ngthang vai ngja hlü lü, anghmüa i am pawh khawi u. Hin akcanga na jah pawh üng, khawmdek avan naw ksing se,” ami ti.
5 Ty hans bröder trodde icke heller på honom.
(Amäta nae hngawh naw pi am jum u.)
6 Då sade Jesus till dem: Min tid är icke än kommen; men edar tid är alltid redo.
Jesuh naw, “Ka kcün am pha law ham; nangmia kcün cun aläa pha lawki.
7 Verlden kan icke hata eder; men mig hatar hon; ty jag bär vittne om henne, att hennes verk äro ond.
“Khawmdek naw nangmi am ning jah hneng thei, ami pawhmsah am dawki ka pyena phäh kei na hnengki ni.
8 Går I upp till denna högtidsdagen; jag vill icke ännu gå upp till denna högtiden; ty min tid är icke ännu fullbordad.
“Nangmi pawia jeng cit ua, kei ta akcün am a pha law hama phäha tuh pawia am cit hlü ham veng,” a ti.
9 Då han hade detta sagt till dem, blef han i Galileen.
Acun jah mtheh lü, Jesuh Kalile khawa ve hamki.
10 Men när hans bröder voro uppgångne, då gick ock han upp till högtiden, dock icke uppenbarliga, utan så hemliga.
A nae pawia ami jeng ceh käna, Jesuh pi khyangea käh ksinga anghmüa heng cit hngaki.
11 Då sökte Judarna efter honom i högtidene, och sade: Hvar är han?
Judah ngvaie naw pawia sui hü u lü, “Hawia veki ni?” ami ti.
12 Och mycket mummel var ibland folket om honom; ty somlige sade: Han är god; och somlige sade: Nej; men han förförer folket.
Khyang he naw Jesuha mawng ampyua sumkyemkie. Akhäk naw, “Ani ta khyang kdaw ni,” ti se, avang naw, “Am daw, khyang jah mhleiki ni,” ami ti.
13 Dock talade ingen uppenbarliga om honom, för Judarnas rädslos skull.
Acunsepi, Judah ngvaie ami jah kyüha phäh u naw angdanga am pyen u.
14 Då nu half högtiden var öfverstånden, gick Jesus upp i templet, och lärde.
Pawia nghning k’um üng, Jesuh naw Temple k’uma jeng cit lü Pamhnama ngthu jah mtheiki.
15 Och Judarna förundrade sig, och sade: Huru kan denne Skrift, efter han är icke lärd?
Judah ngvaie naw, “Hin, i pi am ngthei khawiki naw ihawkba kca ksingki ni?” ti u lü, münakie.
16 Svarade dem Jesus, och sade: Min lärdom är icke min, utan hans som mig sändt hafver,
Jesuh naw, “Ka ning jah mtheia ngthu hin kamäta ngaiha ka ning jah mthei am ni. Na tüi lawki Pamhnam üngkhyüh lawkia ngthua kyaki.
17 Hvilken som vill lyda hans vilja, han varder förnimmandes, om denna lärdom är af Gudi, eller om jag talar af mig sjelf.
“Au pi, ania ngjak hlü biloki naw ka ngthu pyen hin Pamhnama ngthu ja, kamäta ngaiha ka pyena kyaki aw, ti cun ksing khai.
18 Hvilken som talar af sig sjelf, han söker sin egen pris; men den som söker hans pris, som honom hafver sändt, han är sannfärdig, och orättfärdighet är icke i honom.
“Amäta mhnüna ngthu pyenki cun amäta dawnak, hlüngtainak vai suiki ni. Acunsepi ani tüih lawkia hlüngtainak vai suiki cun ngsungpyun lü mkhyenak ani üng am ve.
19 Gaf icke Moses eder lagen? Och likväl gör ingen af eder lagen fullt. Hvi söken I efter att döda mig?
Mosi naw Thum ning jah peki am niki aw? Mat naw pi Thum am nami läki. Ise nami na hnim khaia nami ngtängki ni?” a ti.
20 Svarade folket, och sade: Du hafver djefvulen; ho söker efter att döda dig?
Khyang he naw, “Khawyai naw a ning venak ni; u naw ning hnim hlüki ni,” ti u lü, ami msang.
21 Svarade Jesus, och sade till dem: Jag gjorde ena gerning, och der undren I alle på.
Jesuh naw, “Müncankse mat ka pawh üng avan nami müncankie.
22 Fördenskull gaf Moses eder omskärelsen; icke, att hon är af Mose, utan af fäderna; och likväl omskären I menniskona om Sabbathen.
“Ahina phäha ni Mosi naw vun mawih vaia Thum ning jah pe se (Acun cun Mosi üng tüna am kya, nami pupae üngkhyüh tüneikia kpamica üng ami na bilawh khawia kyaki), Sabbath mhnüp üng pi kpamicaa vun nami mawikie.
23 Tager nu menniskan omskärelsen om Sabbathen, på det att Mose lag icke skall varda bruten; på mig blifven I misslynte, att jag gjorde hela menniskona helbregda om Sabbathen?
“Sabbath üng pi kpamicaa vun mawih uki lü, Mosia Thum lümkankia am a kya üng, kei naw Sabbath mhnüp üng khyang ka mdaw bea phäh ka khana ise am nami jeki ni?
24 Dömer icke efter ansigtet; utan dömer en rätt dom.
“Hmai teng u lü ngthu käh mkhyah ua, ngsungpyun dawkyakia mtai ua,” a ti.
25 Då sade någre af Jerusalem: Är icke denne, den de fara efter att döda?
Jerusalem mlüha ka avang naw, “Hin hin Judah ngvaie naw hnim vaia ami büa khyang am niki aw?
26 Och si, han talar fritt, och de tala intet till honom. Veta nu vare öfverste förvisso, att han är visst Christus?
“Teng u, khyangea ksunga ngthu pyen se, i pi am ti na be u. Ani hin Mesijah ti lü ngvaie naw akcanga ksing pängki he aw?
27 Dock vi vete, hvadan denne är; men när Christus kommer, vet ingen hvadan hanar.
Mesijah a law üng, u naw pi hawia khyüh a law am ksing. Ani ta a ngtüinak law pi khyang naküt naw mi ksing,” ami ti u.
28 Då ropade Jesus i templet, lärde, och sade: Ja, I kännen mig, och I veten hvadan jag är; och jag är icke kommen af mig sjelf; utan den mig sändt hafver han är sannfärdig, den I icke kännen.
Acunakyase, Jesuh naw Temple k'uma a jah mthei üng ngpyang lü, “Kei hawia ka, kei u ti nami na ksing kcangkie aw? Kamäta ngjak hlüa ka lawki am ni. Na tüi lawki cun ngthungtak ni, ani am ksing uki.
29 Men jag känner honom; ty jag är af honom; och han sände mig.
“Kei naw ani ka ksingki. Isenitiüng, kei cun ani üngka naw ka lawki, ani naw a na tüih law ni,” a ti.
30 Då foro de efter att gripa honom; dock kom ingen sina händer vid honom; ty hans tid var icke än då kommen.
Acunüng Jesuh man vaia ami bü kyaw, akcün am pha hamkia kyase, u naw pi am hnet u.
31 Men månge af folket trodde på honom, och sade: När Christus kommer, icke varder han mer tecken görandes, än denne gjort hafver?
Khyang avang naw ta jum u lü, “Mesijah a law üng, ania pawhmsaha kthaka daw bawki, müncanksee jah pawhmsah law khai aw” ti u lü amimät ngthäkie.
32 Så hörde de Phariseer, att folket mumlade sådant om honom; och sände Phariseerna och de öfverste Presterna tjenarena ut, till att gripa honom.
Acukba, khyange cun Jesuha mawng sumkyemkie ti Pharisee naw ami ngjak üng, ktaiyü ngvaie am ngthäh u lü, man khaiea yekape ami jah tüih.
33 Då sade Jesus till dem: Jag är ännu en liten tid när eder; och så går jag bort till honom, som mig sändt hafver.
Jesuh naw, “Asängca nami hlawnga ka ve käna, na tüi lawkia veia ka cit be khai.
34 I skolen söka mig, och intet finna mig; och der jag är, dit kunnen I icke komma.
“Nangmi naw na sui u lü pi, am na hmu uki; ka venaka pi am law thei uki,” a ti.
35 Då sade Judarna emellan sig: Hvart vill denne gå, att vi skole icke finna honom? Månn han vilja gå ut ibland Hedningarna, som här och der förströdde äro, och lära Hedningarna?
Judah ngvaie amimät sumkyam u lü, “Am mi hmu ti vaia, hin hawia cit hlüki ni? Akce kcea ve hükie Krikea veia cit lü, Krike jah mthei hü hlüki aw’
36 Hvad är det för ett tal, som han sade: I skolen söka mig, och intet finna mig; och der jag är, dit kunnen I icke komma?
‘Nangmi naw na sui u lü, am nami na hmu khai; ka venaka pi am law thei uki’ a ti hin, i a ti hlünak ni,” ami ti.
37 Men på yttersta dagen i högtidene, den ock störst var, stod Jesus, och ropade, sägandes: Hvilken som törster, han komme till mig, och dricke.
Pawia akpäihnak ja akkü säihkia mhnüp üng, Jesuh ngdüiki naw, ngpyang lü, “Au pi, tui xaiki ka veia law lü aw law se.
38 Hvilken som tror på mig, såsom Skriften säger, af hans qved skola flyta lefvandes vattens strömmar.
“Au pi, kei na jumki cun Pamhnama cangcim üng a vea mäiha xünnak Tui Lawng cun ani üngkhyüh lawng law khai,” a ti.
39 Men det sade han om Andan, hvilken de få skulle, som på honom trodde; ty den Helge Ande var icke än då på färde; ty Jesus var icke ännu förklarad.
Jumeikie naw Ngmüimkhya ami yahnak vaia mawng a pyenaka kyaki. Jesuh cun hlüngtainak üng am tho be hamkia kyase, Ngmüimkhya cun jah peta am kya ham.
40 Då nu månge af folket hörde detta talet, sade de: Denne är sannerliga en Prophet.
Khyang avang naw a pyen ngja u lü, “Hin hin Sahma kcanga kya ve,” ami ti.
41 En part sade: Denne är Christus. Men somlige sade: Icke skall Christus komma af Galileen?
Avang naw, “Ani hin Mesijah ni,” ami ti. Avange naw pi, “Kalile khaw üngka naw Mesijah hmi law thei khai aw?
42 Säger icke Skriften, att Christus skall komma af Davids säd, och af den staden BethLehem, der David var?
Mesijah cun Sangpuxang Davita ksawn üngka, Davita venaka mlüh Bethlehem üng hmi law khai ti lü cangcim üng veki” ami ti.
43 Och vardt en tvedrägt ibland folket för hans skull.
Acukba Jesuha phäha khyange ngtaikie.
44 Och somlige af dem ville gripa honom; men ingen kom händer vid honom.
Avange naw ta man vai ami jum, acunsepi u naw pi am hnet dat u.
45 Då kommo tjenarena till öfversta Presterna och Phariseerna; och de sade till dem: Hvi hafven I icke haft honom hit?
Yekape ami ceh be üng, ktaiyü ngvaie ja Pharisee naw “Ise am nami lawpüi ni?” ti u se,
46 Tjenarena svarade: Aldrig hafver någor menniska så talat som denne mannen.
yekape naw, “Ania mäiha u naw ngthu am pyen khawi” ti lü ami jah msang be.
47 Svarade dem Phariseerna: Ären I icke ock förförde?
Pharisee naw, “Nangmi pi a ning jah nghmawngmhlei hnga aw?
48 Icke hafver någor af öfverstarna, eller Phariseerna, trott på honom?
“Ngvaie ja Pharisee üngka ani jumki nami ksing khawiki aw?
49 Utan detta folket, som icke vet lagen, är förbannadt.
“Mosia Thum am ksingkia khyange ta yüncenak khamei ve u,” ti lü, ami pyen.
50 Då sade till dem Nicodemus, den som kom till honom om nattena, hvilken var en af dem:
Ahlana mthana Jesuha veia lawkia Pharise üngka khyang mat Nikawdim naw,
51 Icke dömer vår lag någon mennisko, med mindre man först förhörer honom, och får veta hvad han gör?
“Amäta mpyawng ye üng a ngthu am ngja kaa, a pawhmsah am hmu kaa, mi Thum üng khyang am mi cijang khawi,” a ti.
52 Svarade de, och sade till honom: Äst du icke ock en Galilee? Ransaka, och se, att af Galileen är ingen Prophet uppkommen.
Amimi naw, “Nang pi Kalile khyanga na kya hngaki aw? Cangcim üng tenga, Kalile khaw üng sahma, u am hmi law khawi,” ti lü na hmu khai.
53 Och så gick hvar och en hem till sitt.
