Johannes 4
1 Då nu Herren förnam, att Phariseerna hade hört att Jesus gjorde flera Lärjungar, och döpte, än Johannes;
Now as soon as the Master was aware that the Pharisees had heard it said, "Jesus is gaining and baptizing more disciples than John"--
2 (Ändock Jesus döpte icke sjelf, utan hans Lärjungar; )
though Jesus Himself did not baptize them, but His disciples did--
3 Öfvergaf han Judeen, och drog åter in i Galileen.
He left Judaea and returned to Galilee.
4 Så måste han gå genom Samarien.
His road lay through Samaria,
5 Och när han kom till en stad i Samarien, som kallas Sichar, vid en bolstad, som Jacob gaf sinom son Joseph;
and so He came to Sychar, a town in Samaria near the piece of land that Jacob gave to his son Joseph.
6 Och der var Jacobs brunn. Och efter det Jesus var trötter af vägen, satte han sig så ned vid brunnen; och det var vid sjette timman.
Jacob's Well was there: and accordingly Jesus, tired out with His journey, sat down by the well to rest. It was about six o'clock in the evening.
7 Då kom en qvinna af Samarien, till att hemta vatten. Sade Jesus till henne: Gif mig dricka;
Presently there came a woman of Samaria to draw water. Jesus asked her to give Him some water;
8 Ty hans Lärjungar voro gångne in i staden, till att köpa mat.
for His disciples were gone to the town to buy provisions.
9 Då sade den Samaritiska qvinnan till honom: Huru bedes du, som äst en Jude, dricka af mig, som är en Samaritisk qvinna? Ty Judarna hafva ingen handel med de Samariter.
"How is it," replied the woman, "that a Jew like you asks me, who am a woman and a Samaritan, for water?" (For Jews have no dealings with Samaritans.)
10 Jesus svarade, och sade till henne: Förstode du Guds gåfvo, och ho den är, som säger till dig: Gif mig dricka; då beddes du af honom, och han gåfve dig lefvandes vatten.
"If you had known God's free gift," replied Jesus, "and who it is that said to you, 'Give me some water,' you would have asked Him, and He would have given you living water."
11 Sade qvinnan till honom: Herre, icke hafver du det du kan tågat med, och brunnen är djuper; hvadan hafver du då lefvandes vatten?
"Sir," she said, "you have nothing to draw with, and the well is deep; so where can you get the living water from?
12 Månn du vara mer än vår fader Jacob, som gaf oss brunnen, och drack af honom, med sin barn och sin boskap?
Are you greater than our forefather Jacob, who gave us the well, and himself drank from it, as did also his sons and his cattle?"
13 Då svarade Jesus, och sade till henne: Hvar och en som dricker af detta vattnet, han varder törstig igen;
"Every one," replied Jesus, "who drinks any of this water will be thirsty again;
15 Då sade qvinnan till honom: Herre, gif mig det vattnet, att jag icke törster, eller behöfver komma hit efter vatten.
"Sir," said the woman, "give me that water, that I may never be thirsty, nor continually come all the way here to draw from the well."
16 Sade Jesus till henne: Gack, kalla din man, och kom hit.
"Go and call your husband," said Jesus; "and come back."
17 Svarade qvinnan, och sade: Jag hafver ingen man. Sade Jesus till henne: Du sade rätt, jag hafver ingen man;
"I have no husband," she replied. "You rightly say that you have no husband," said Jesus;
18 Ty du hafver haft fem män, och den du nu hafver, är icke din man; det sade du sant.
"for you have had five husbands, and the man you have at present is not your husband. You have spoken the truth in saying that."
19 Då sade qvinnan till honom: Herre, jag ser, att du äst en Prophet.
"Sir," replied the woman, "I see that you are a Prophet.
20 Våre fäder hafva tillbedit på detta berget, och I sägen, att i Jerusalem är det rum, der man tillbedja skall.
Our forefathers worshipped on this mountain, but you Jews say that the place where people must worship is in Jerusalem."
21 Jesus sade till henne: Qvinna, tro mig; den tid kommer, att hvarken på detta berget, eller i Jerusalem, skolen I tillbedja Fadren.
"Believe me," said Jesus, "the time is coming when you will worship the Father neither on this mountain nor in Jerusalem.
22 I veten icke hvad I tillbedjen; men vi vete hvad vi tillbedje; ty saligheten är af Judomen.
You worship One of whom you know nothing. We worship One whom we know; for salvation comes from the Jews.
23 Men den tid kommer, och är nu allaredo, att rätte tillbedjare skola tillbedja Fadren i Andanom och sanningen; ty Fadren vill ock sådana hafva, som honom tillbedja skola.
But a time is coming--nay, has already come--when the true worshippers will worship the Father with true spiritual worship; for indeed the Father desires such worshippers.
24 Gud är en Ande; och de honom tillbedja, skola tillbedja honom i Andanom, och i sanningen.
God is Spirit; and those who worship Him must bring Him true spiritual worship."
25 Då sade qvinnan till honom: Jag vet, att Messias skall komma, som kallas Christus; när han kommer, varder han oss all ting undervisandes.
"I know," replied the woman, "that Messiah is coming--'the Christ,' as He is called. When He has come, He will tell us everything."
26 Sade Jesus till henne: Jag är den samme, som talar med dig.
"I am He," said Jesus--"I who am now talking to you."
27 Och i det samma kommo hans Lärjungar, och undrade derpå, att han talade med qvinnone; dock sade ingen: Hvad frågar du, eller hvad talar du med henne?
Just then His disciples came, and were surprised to find Him talking with a woman. Yet not one of them asked Him, "What is your wish?" or "Why are you talking with her?"
28 Då lät qvinnan stå sina kruko, och gick in i staden, och sade till det folket:
The woman however, leaving her pitcher, went away to the town, and called the people.
29 Kommer, och ser en man, som mig hafver sagt allt det jag hafver gjort. Månn han icke vara Christus?
"Come," she said, "and see a man who has told me everything I have ever done. Can this be the Christ, do you think?"
30 Då gingo de af staden, och kommo till honom.
They left the town and set out to go to Him.
31 Deremellan bådo Lärjungarna honom, sägande: Rabbi, ät.
Meanwhile the disciples were urging Jesus. "Rabbi," they said, "eat something."
32 Sade han till dem: Jag hafver mat att äta, der I intet af veten.
"I have food to eat," He replied, "of which you do not know."
33 Då sade Lärjungarna emellan sig: Månn någor hafver burit honom äta?
So the disciples began questioning one another. "Can it be," they said, "that some one has brought Him something to eat?"
34 Sade Jesus till dem: Min mat är det, att jag gör hans vilja, som mig sändt hafver, och fullbordar hans verk.
"My food," said Jesus, "is to be obedient to Him who sent me, and fully to accomplish His work.
35 Sägen I icke, fyra månader äro ännu, och skördatimmen kommer? Si, jag säger eder: Lyfter upp edor ögon, och beser markena; ty hon begynner hvitna till skörd.
Do you not say, 'It wants four months yet to the harvest'? But look round, I tell you, and observe these plains-- they are already ripe for the sickle.
36 Och den der uppskär, han tager lön, och församlar frukt till evinnerligit lif; på det att både den som sår, och den som uppskär, skola tillsamman glädjas. (aiōnios g166)
The reaper gets pay and gathers in a crop in preparation for the Life of the Ages, that so the sower and the reapers may rejoice together. (aiōnios g166)
37 Ty här är det ordet sant, att en annar är den som sår, och en annar som uppskär.
For it is in this that you see the real meaning of the saying, 'The sower is one person, and the reaper is another.'
38 Jag sände eder ut att uppskära, det I hafven intet arbetat; andre hafva arbetat, och I ären ingångne i deras arbete.
I sent you to reap a harvest which is not the result of your own labours. Others have laboured, and you are getting benefit from their labours."
39 Och månge Samariter af den staden trodde på honom, för qvinnones tals skull, som vittnade, att han hade sagt henne allt det hon hade gjort.
Of the Samaritan population of that town a good many believed in Him because of the woman's statement when she declared, "He has told me all that I have ever done."
40 När nu de Samariter kommo till honom, bådo de honom att han ville blifva när dem; och han blef der i två dagar.
When however the Samaritans came to Him, they asked Him on all sides to stay with them; and He stayed there two days.
41 Och mycket flere trodde för hans ords skull;
Then a far larger number of people believed because of His own words,
42 Och sade till qvinnona: Nu tro vi icke för ditt tals skull; ty vi hafve sjelfve hört, och vete, att han är visst Christus, verldenes Frälsare.
and they said to the woman, "We no longer believe in Him simply because of your statements; for we have now heard for ourselves, and we know that this man really is the Saviour of the world."
43 Men två dagar derefter gick han dädan, och drog in i Galileen.
After the two days He departed, and went into Galilee;
44 Ty Jesus vittnade sjelf, att en Prophet varder intet afhållen i sitt fädernesland.
though Jesus Himself declared that a Prophet has no honour in his own country.
45 Och när han kom i Galileen, undfingo de Galileer honom, efter de all ting sett hade, som han gjort hade i Jerusalem, på högtidsdagen; ty de hade ock varit till högtidsdagen.
When however He reached Galilee, the Galilaeans welcomed Him eagerly, having been eye-witnesses of all that He had done in Jerusalem at the Festival; for they also had been to the Festival.
46 Så kom åter Jesus i Cana i Galileen, der han hade gjort vin af vatten. Och der var en Konungsman, hvilkens son låg sjuk i Capernaum.
So He came once more to Cana in Galilee, where He had made the water into wine. Now there was a certain officer of the King's court whose son was ill at Capernaum.
47 När han hörde, att Jesus var kommen af Judeen till Galileen, gick han till honom, och bad honom, att han ville komma ned, och göra hans son helbregda; ty han låg för döden.
Having heard that Jesus had come from Judaea to Galilee, he came to Him and begged Him to go down and cure his son; for he was at the point of death.
48 Då sade Jesus till honom: Utan I sen tecken och under, tron I icke.
"Unless you and others see miracles and marvels," said Jesus, "nothing will induce you to believe."
49 Konungsmannen sade till honom: Herre, kom ned, förr än min son dör.
"Sir," pleaded the officer, "come down before my child dies."
50 Sade Jesus till honom: Gack, din son lefver. Då trodde mannen ordena, som Jesus sade till honom, och gick.
"You may return home," replied Jesus; "your son has recovered." He believed the words of Jesus, and started back home;
51 Och i det han gick ned, mötte honom hans tjenare, och bebådade honom, sägande: Din son lefver.
and he was already on his way down when his servants met him and told him that his son was alive and well.
52 Då besporde han med dem, hvad stund det var vordet bättre med honom. Och de sade till honom: I går, på sjunde timman, öfvergaf skälfvan honom.
So he inquired of them at what hour he had shown improvement. "Yesterday, about seven o'clock," they replied, "the fever left him."
53 Då förstod fadren, att det var den timmen, i hvilkom Jesus hade sagt till honom: Din son lefver. Och han trodde, och allt hans hus.
Then the father recollected that that was the time at which Jesus had said to him, "Your son has recovered," and he and his whole household became believers.
54 Detta är nu det andra tecknet, som Jesus gjorde, när han kom af Judeen i Galileen.
This is the second miracle that Jesus performed, after coming from Judaea into Galilee.
