Johannes 3
1 Och var en man af de Phariseer, som het Nicodemus, en öfverste ibland Judarna.
ここにパリサイ人にて名をニコデモといふ人あり、ユダヤ人の宰なり。
2 Han kom till Jesum om nattena, och sade till honom: Rabbi, vi vete att du äst kommen af Gudi för en lärare; ty ingen kan göra de tecken, som du gör, utan Gud är med honom.
夜イエスの許に來りて言ふ『ラビ、我らは汝の神より來る師なるを知る。神もし偕に在さずば、汝が行ふこれらの徴は誰もなし能はぬなり』
3 Jesus svarade, och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Utan en blifver född på nytt, kan han icke se Guds rike.
イエス答へて言ひ給ふ『まことに誠に汝に告ぐ、人あらたに生れずば、神の國を見ること能はず』
4 Då sade Nicodemus till honom: Huru kan en menniska födas, när hon är gammal? Icke kan hon på nytt gå in i sins moders lif, och födas?
ニコデモ言ふ『人はや老いぬれば、爭で生るる事を得んや、再び母の胎に入りて生るることを得んや』
5 Svarade Jesus: Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Utan en varder född af vatten och Andanom, kan han icke ingå i Guds rike.
イエス答へ給ふ『まことに誠に汝に告ぐ、人は水と靈とによりて生れずば、神の國に入ること能はず、
6 Det som är födt af kött, det är kött; och det som är födt af Andanom, det är Ande.
肉によりて生るる者は肉なり、靈によりて生るる者は靈なり。
7 Förundra icke, att jag sade dig, att I måsten födas på nytt.
なんぢら新に生るべしと我が汝に言ひしを怪しむな。
8 Vädret blås hvart det vill, och du hörer dess röst; och du vetst icke hvadan det kommer, eller hvart det fart alltså är hvar och en, som af Andanom född är.
風は己が好むところに吹く、汝その聲を聞けども、何處より來り何處へ往くを知らず。すべて靈によりて生るる者も斯くのごとし』
9 Nicodemus svarade, och sade till honom: Huru kan detta ske?
ニコデモ答へて言ふ『いかで斯かる事どものあり得べき』
10 Jesus svarade, och sade till honom: Äst du en mästare i Israel, och vetst icke detta?
イエス答へて言ひ給ふ『なんぢはイスラエルの師にして、猶かかる事どもを知らぬか。
11 Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Vi tale det vi vete, och det vi hafve sett, det vittne vi; och vårt vittnesbörd anammen I icke.
誠にまことに汝に告ぐ、我ら知ることを語り、また見しことを證す、然るに汝らその證を受けず。
12 Tron I icke, när jag säger eder om jordisk ting; huru skolen I då tro, om jag säger eder om himmelsk ting?
われ地のことを言ふに汝ら信ぜずば、天のことを言はんには爭で信ぜんや。
13 Och ingen far upp i himmelen, utan den som for neder af himmelen, menniskones Son, som är i himmelen.
天より降りし者、即ち人の子の他には、天に昇りしものなし。
14 Och såsom Moses upphöjde ormen i öknene, alltså måste ock menniskones Son varda upphöjd;
モーセ荒野にて蛇を擧げしごとく、人の子もまた必ず擧げらるべし。
15 På det att hvar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan få evinnerligit lif. (aiōnios g166)
すべて信ずる者の彼によりて永遠の生命を得ん爲なり』 (aiōnios g166)
16 Ty så älskade Gud verldena, att han utgaf sin enda Son, på det att hvar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan få evinnerligit lif. (aiōnios g166)
それ神はその獨子を賜ふほどに世を愛し給へり、すべて彼を信ずる者の亡びずして、永遠の生命を得んためなり。 (aiōnios g166)
17 Ty icke hafver Gud sändt sin Son i verldena, att han skall döma verldena; utan på det att verlden skall varda salig genom honom.
神その子を世に遣したまへるは、世を審かん爲にあらず、彼によりて世の救はれん爲なり。
18 Hvilken som tror på honom, han varder icke dömd; men hvilken som icke tror, han är redo dömd, efter det han icke trodde i Guds enda Sons Namn.
彼を信ずる者は審かれず、信ぜぬ者は既に審かれたり。神の獨子の名を信ぜざりしが故なり。
19 Men detta är domen, att Ljuset är kommet i verldena, och menniskorna älskade mer mörkret än Ljuset; ty deras gerningar voro onda.
その審判は是なり。光、世にきたりしに、人その行爲の惡しきによりて、光よりも暗黒を愛したり。
20 Ty hvar och en, som illa gör, hatar ljuset, och kommer icke till ljuset, att hans gerningar skola icke varda straffade;
すべて惡を行ふ者は光をにくみて光に來らず、その行爲の責められざらん爲なり。
21 Men den som gör sanningena, han kommer till ljuset, att hans gerningar skola varda uppenbara; ty de äro gjorda i Gudi.
眞をおこなふ者は光にきたる、その行爲の神によりて行ひたることの顯れん爲なり。
22 Derefter kom Jesus och hans Lärjungar i Judiska landet, och vistades der med dem, och döpte.
この後イエス、弟子たちとユダヤの地にゆき、其處にともに留りてバプテスマを施し給ふ。
23 Döpte ock desslikes Johannes i Enon, hardt vid Salim; ty der var mycket vatten, och de kommo, och läto döpa sig.
ヨハネもサリムに近きアイノンにてバプテスマを施しゐたり、其處に水おほくある故なり。人々つどひ來りてバプテスマを受く。
24 Ty Johannes var icke än då kastad i häktelse.
ヨハネは未だ獄に入れられざりしなり。
25 Då kom upp ett spörsmål ibland Johannis lärjungar, samt med Judarna, om reningen;
ここにヨハネの弟子たちと一人のユダヤ人との間に、潔につきて論 起りたれば、
26 Och kommo till Johannem, och sade till honom: Rabbi, den som var när dig på hinsidon Jordan, den du vittnade om, si, han döper, och alle komma till honom.
彼らヨハネの許に來りて言ふ『ラビ、視よ、汝とともにヨルダンの彼方にありし者、なんぢが證せし者、バプテスマを施し、人みなその許に往くなり』
27 Johannes svarade, och sade: Menniskan kan intet taga, utan det varder henne gifvet af himmelen.
ヨハネ答へて言ふ『人は天より與へられずば、何をも受くること能はず。
28 I ären sjelfve min vittne, att jag sade: Icke är jag Christus; utan jag är sänd för honom.
「我はキリストにあらず」唯「その前に遣されたる者なり」と我が言ひしことに就きて證する者は汝らなり。
29 Den som brudena hafver, han är brudgummen; men brudgummens vän, som står och hörer honom, han fröjdar sig af brudgummens röst; denna min fröjd är nu fullbordad.
新婦をもつ者は新郎なり、新郎の友は、立ちて新郎の聲をきくとき大に喜ぶ、この我が勸喜いま滿ちたり。
30 Honom bör växa till, och mig bör förminskas.
彼は必ず盛になり、我は衰ふべし』
31 Den som ofvanefter kommer, han är öfver alla; den af jordene är, han är af jord, och af jordene talar han; den af himmelen kommer, han är öfver alla.
上より來るものは凡ての物の上にあり、地より出づるものは地の者にして、その語ることも地の事なり。天より來るものは凡ての物の上にあり。
32 Och det han hafver sett och hört, det vittnar han; och hans vittnesbörd anammar ingen.
彼その見しところ聞きしところを證したまふに、誰もその證を受けず。
33 Den som anammar hans vittnesbörd, han hafver beseglat, att Gud är sannfärdig.
その證を受くる者は、印して神を眞なりとす。
34 Ty den Gud sändt hafver, han talar Guds ord; ty Gud gifver icke Andan efter mått.
神の遣し給ひし者は神の言をかたる、神、御靈を賜ひて量りなければなり。
35 Fadren älskar Sonen, och allt hafver han gifvit honom i händer.
父は御子を愛し、萬物をその手に委ね給へり。
