< Johannes 19 >

1 Då tog Pilatus Jesum, och hudflängde honom.
Hagi anante Paeroti'a huzmantege'za Jisasina sefu ami'naze.
2 Och krigsknektarna vredo samman ena krono af törne, och satte på hans hufvud, och hängde ett purpurkläde på honom;
Anante sondia vahe'mo'za ave'ave nofite kini vahe'mokizmi fetorikna huza tro hute'za, Jisasi anunte antani nente'za, koranke kukena hunte'naze.
3 Och sade: Hel, Judarnas Konung! Och gåfvo honom kindpustar.
Zamagra Agrite ete'vute nehu'za, Husga hunte'za ankaza nente'za, Keho, ama Jiu vahe'mokizmi kinia! Nehu'za avugosafi mago'ene ruhapa hapa hu'za ahe'naze.
4 Då gick åter Pilatus ut, och sade till dem: Si, jag hafver honom ut till eder, att I förstå skolen, att jag finner ingen sak med honom.
Mago'ene Paeroti'a ete atiramino, Jiu kva vaheku amanage huno zamasmi'ne, Keho, ama ne'ma nagrama avare'na tmagrite'ma neoana, antahisazana mago keaga Agri'ma hunte'zana omne'ne.
5 Då gick Jesus ut, och bar ena törnekrono, och ett purpurkläde. Och han sade till dem: Si menniskan.
Anante Jisasina ave'ave nofite fetori'ene, koranke kukena antani antetageno, atiramino e'ne. Paeroti'a anage hu'ne, Keho, ama Nera!
6 När de öfverste Presterna och tjenarena sågo honom, ropade de, och sade: Korsfäst, korsfäst. Pilatus sade till dem: Tager I honom, och korsfäster; ty jag finner ingen sak med honom.
Vugote'naza pristi vahe'ene, mono no kegava nehaza vahe'mo'za (gad) Agri'ma nege'za amanage hu'za kezati'naze, Aheta hantiho, aheta hantiho! Hazageno Paeroti'a zamasmi'ne, Tamagratmi avretma rugeka zafare ome aheho, na'ankure nagra mago hazenke'a omne'nege'na negoe, huno zamasmi'ne.
7 Judarna svarade honom: Vi hafve lag, och efter vår lag skall han dö; ty han hafver gjort sig sjelf till Guds Son.
Hige'za Jiu kva vahe'mo'za ke nona'a amanage hu'naze, Tagrira kasegetia me'ne, hagi ana kase kemofo amage' anteno Agra frigahie. Na'ankure Agra Anumzamofo Ne'mofavre mani'noe huno hu'ne.
8 Då Pilatus hörde det talet, fruktade han ännu mer;
Hazageno ana kema Paeroti'a nentahino'a, tusiza huno agra mago'ene amanogura hu'ne.
9 Och gick åter in i Rådhuset, och sade till Jesum: Hvadan äst du? Jesus svarade honom intet.
Eteno Paeroti'a kuma'afi ufreno, Jisasinku anage hu'ne, Kagra igati e'nane? Hianagi Jisasi'a magore huno agri kenona'a osu'ne.
10 Då sade Pilatus till honom: Talar du intet med mig? Vetst du icke, att jag hafver magt att korsfästa dig, och hafver magt att släppa dig?
Ke osigeno, Paeroti'a anage huno asmi'ne, Kema hunami'zankura nahigeno kave nosie? Kagra ontahi'nano, Kagri'ma katufe katre hanavene, rugeka zafare kahena hanti hanavema nagrama eri'noana?
11 Jesus svarade: Du hade ingen magt öfver mig, vore hon dig icke gifven ofvanefter; fördenskull hafver han större synd, som mig hafver dig; öfverantvardat.
Higeno Jisasi'a ke nona'a asmi'ne, Kagra Anumzamoma hanavema onkamiasina, Nagri'ma kegava hunantega hanavea e'orintesine, hagi monafinkati ne'mo hanigenka anara hugahane. Na'ankure navareno kazampima eme ante'nemo'a, kagrira kagatereno tusi'a kumi hu'ne.
12 Och ifrå den tiden sökte Pilatus efter att gifva honom lös; men Judarna ropade, och sade: Gifver du honom lös, så äst du icke Kejsarens vän; ty den som sig gör till Konung, han är emot Kejsaren.
Higeno anankema antahiteno'a Paeroti'a aza huno katufe atrenaku tusiza huno agesa antahi'ne. Hianagi Jiu kva vahe'mo'za kezati'za, Kagrama ama ne'ma katufe atresunka, kagra Sisa knampa omani'nane! Mago'mo kini manigahue hanimo'a, Sisana ha' rentegahie.
13 När Pilatus hörde det talet, hade han Jesum ut, och satte sig på domstolen, på det rum, som kallas Lithostrotos; på Ebreisko Gabbatha.
Hazageno Paeroti'a ana kema haza nentahino, Jisasina avare fegi'a atreno naneke fgagohu trate umani'ne, ana kumamofo agi'a, Havereti simeni hunte'naza kumare nehaze, hagi Hibru/Arami kefina, Gabate hu'za nehaze.
14 Och det var Påskatillredelsedag, vid sjette timman; och han sade till Judarna: Si, edar Konung.
Hagi Jiu vahe'mo'za kinafinti zamare'nea knagu antahimiza nenaza (Pasova) ne'za retro tra hunaku nehazageno, zagemo'a feru asegeno Paeroti'a Jiu vaheku huno, Keho, ama tamagri Kinia!
15 Då ropade de: Tag bort, korsfäst honom. Pilatus sade till dem: Skall jag korsfästa edar Konung? Svarade öfverste Presterna: Vi hafve ingen Konung, utan Kejsaren.
Anagema hige'za kezanke hu'za, Avretma viho, avretma viho, Agrira ahetma hantiho! Nehazageno Paeroti'a zamantahige'ne, Nagra, tamagri Kinia ahena hantisuo? Hige'za pristi vahe'mo'za ke nona'a hu'za, tagri kinia magora omani'neanki, Sisa agrake mani'ne.
16 Då öfverantvardade han honom dem, att han skulle korsfästas. Då togo de Jesum, och ledde honom bort.
Anagema hazageno Paeroti'a Jisasina ahe'zama keka zafare hantihogu zamige'za Jisasina azeri'naze.
17 Och han bar sitt kors, och gick ut på det rum, som kallas hufvudskallaplatsen; på Ebreisko Golgatha.
Anante Jisasi'a keka zafa'a erino, vahe anu zaferine nehazare, Hibru kefina Golgote nehazare erino vu'ne.
18 Der korsfäste de honom, och två andra med honom, hvar på sina sido; och Jesum midt uti.
E'i anante Jisasina nehe'za, tare netrena ruga raga asopare znahe'za rugeka zafare nehanti'za, Agrira amu'nompi hanti'naze.
19 Då skref Pilatus en öfverskrift, och satte på korset. Och var så skrifvet: Jesus af Nazareth, Judarnas Konung.
Paeroti'a mago avona kreno, ana keka zafare hanti'ne. Anage huno kre'ne, JISASI'A NAZARETI NERE, JIU VAHE'MOKIZMI KINIE.
20 Denna öfverskriftena läste månge af Judarna; ty rummet, der Jesus var korsfäst, var hardt vid staden; och det var skrifvet på Ebreisko, och Grekisko, och Latin.
Huno krente'nege'za hakare Jiu vahe'mo'za hampri'za ke'naze. Na'ankure Jisasima ahe'za hanti'naza mopa, rankuma tva'onte me'ne, ana kema krente'neana Hibru kefine, Latini kefine, Griki kefima huno ana avona krentene.
21 Då sade Judarnas öfverste Prester till Pilatum: Skrif icke, Judarnas Konung; utan, att han hafver sagt: Jag är Judarnas Konung.
Anante Jiu vahe'mokizmi vugota pristi vahe'mo'za Paerotina asami'za, Jiu vahe'mokizmi Kinie hunka onkrenka, hagi Agra'a huno, Nagra Jiu vahe'mokizmi Kinie huno hu'ne hunka kro hu'za asmi'naze.
22 Pilatus svarade: Hvad jag hafver skrifvit, det hafver jag skrifvit.
Hagi Paeroti'a ke nonazmire zamasmino, Inankna keo nagrama krente'noana hago krente'noe.
23 Då nu krigsknektarna hade korsfäst Jesum, togo de hans kläder, och gjorde fyra delar, en del hvarjom krigsknekt, och kjortelen med; men kjortelen var icke sömmad, utan virkad, ifrån öfverst och allt igenom,
Anante sondia vahe'mo'za, Jisasina rugeka zafare ahe'za hantite'za, amegati kukena'a eri refko hu'za 4'a kevu ante'naze, mago'mo mago kevu eritere hu'are, avate kukena'ama hati'nazana eri mago hu'za anagamuti hati'za fenkamu urami'naze.
24 Då sade de emellan sig: Skärom honom icke sönder, utan kastom lott om honom, hvem han skall tillhöra; att Skriften skulle varda fullkomnad, som säger: De hafva bytt min kläder emellan sig, och kastat lott på min kjortel. Och detta gjorde krigsknektarna.
Hige'za sondia vahe'mo'za ke hugantu hugma hu'za, erisagnera osinkero, hagi satu zokago reta kesune, aza erisifi, e'i ana kemo Anumzamofo avon tafe'mo hu'nea ke eriama hu'ne, Zamagra amega kena'ni'a amu'no zamifi fagago hu'za eri'naze, zamagra nagri kenarera, taisi zokago re'naze. (Sam-Zga 22:18) Anama kre'naza kante anteza sondi'a vahe'mo'za ana kemofo eri knare hu'naze.
25 Då stodo vid Jesu kors hans moder, och hans moders syster, Maria, Cleophe hustru, och Maria Magdalena.
Hianagi Jisasi ahe'za hanti'naza keka zafamofo agafafina, Agri nereraki, nererana nenunknaki, Klopasi nenaro Mariaki, Magdala kumateti Mariaki hu'za oti'naze.
26 Och när Jesus fick se modrena, och Lärjungan, den han älskade, der när ståndande, sade han till sina moder: Qvinna, si, din son.
Nerera'ene, amage' nentegeno avesi nentea disaipoli ne' ene anante oti'nakeno Jisasi'ma neznageno'a, Agra nereranku huno, A'moka ko, ama'ne kagri ne'mofavrea!
27 Sedan sade han till Lärjungan: Si, din moder. Och ifrå den tiden tog Lärjungen henne till sig.
Anante amage' nentea disaipoli neku hu'ne, Ko, kagri negrera'a ama'ne! Ana knareti agafa huno amage' nentea disaipoli ne'mo ana ara avreno noma'are vu'ne.
28 Sedan, efter Jesus visste att nu allting voro fullkomnad, att Skriften skulle fullbordas, sade han: Mig törster.
Hagi anama huteno'a, Jisasima antahino keno hiama maka'zamo hago vagaregeno, Anumzamofo avontafemo hu'nea kea eriknare hunaku, Tinku navenesie, huno hu'ne. (Sam-Zga 69:21)
29 Då stod der ett käril, fullt med ättiko; och de uppfyllde en svamp med ättiko, och kringlade isop, och höllo det honom för munnen.
Mago mopa kavofi akake waini ti aviteno anante menege'za, kapuku eri'za hisopu zafare anakite'za, ana aka waini timpi rete'za (spons) erisaga hu'za agite ante'naze.
30 Då nu Jesus hade tagit ättikona, sade han: Det är fullkomnadt; och böjde ned hufvudet, och gaf upp andan.
Ana hazageno Jisasi'ma ana akake waini tima neteno'a, Agra hu'ne, Ha vagare! nehuno Agra kepri huno avamu'a atre'ne.
31 Men efter det var tillredelsedagen, att kropparna icke skulle blifva qvare på korset öfver Sabbathen, ty samme Sabbathsdag var stor, bådo Judarna Pilatum, att deras ben skulle sönderslås, och de borttagas.
Anante retrotra huknazmi me'negu hu'za, mani fruhu kna (sabat) efregahianki rugeka zafare (avufga'a) kerfa omanesie hu'naze. (Na'ankure kinafinti zamavare'nea knagu antahimiza ne'za nenaza knane, mani fruhu (sabat) knanena magoka ra kna'zami me'negu hu'za, ) Jiu kva vahe'mo'za huza, zamagia ru hantagi tenketa, anante fri kerfa eri mopafi atreta, erita vamneno hu'za Paeroti antahige'naze.
32 Då kommo krigsknektarna, och sönderslogo dens förstas ben, och dens andras, som var korsfäst med honom.
Higeno sondia vahe'mo'za e'za, Jisasine znahe'za hanti'naza netremo'kizni znaga ru hantagi'naze, pusante mago'mofo ruhantagiteno, mago'mofona henka ana hu'ne.
33 När de kommo till Jesum, och sågo honom allaredo vara död, slogo de icke hans ben sönder;
Hianagi Jisasinte'ma e'za eme kazana, ko fri'nege'za tarega agia ruha'ontagi'naze.
34 Utan en af krigsknektarna stack upp hans sido med ett spjut; och straxt gick ut blod och vatten.
Hianagi mago sondia ne'mo krugru kevereti Agrira asopafi regeno, hantaka huno korane, avufa rimo'ene herfino evu'ne.
35 Och den detta såg, hafver det vittnat, och hans vittnesbörd är sant; och han vet, att han säger sant, på det I ock tro skolen.
E'i ana zama ke'nea ne'mo ama naneke huama huno kre'ne, agrama hu'nea nanekea tamage hu'ne, agra antahi'neno tamage huno nehie. Ana hanigenka kagranena anazanke hunka kamentinti hugahane.
36 Och skedde detta, på det Skriften skulle fullbordas: I skolen intet ben sönderslå på honom.
Na'ankure ama anazama fore hu'neana, Anumzamofo avontafepi kre'nea nanekemo nena'a fore hanigu huno, Agri zaferina magore huza ruha ontagigahaze. (Sam-Zga 34:20)
37 Och åter säger en annor Skrift: De skola se, i hvem de stungit hafva.
Ete mago avontafemo mago'ene huno, Zamagra zamuma kesazana, agri'ma krugru asopafi re'namofonte kegahaze huno hu'ne. (Zek 12:10.)
38 Derefter bad Pilatum Joseph af Arimathia, som var Jesu Lärjunge, dock lönligen, för Judarnas rädslos skull, att han måtte taga Jesu lekamen; och Pilatus tillstadde det. Alltså kom han, och tog Jesu lekamen.
Hagi anazama vagaregeno Arimatia kumateti ne' Josefe'a Jisasi amage'nentea disaipoli ne'mo, Jiu kva vaheku koro nehuno oku'a Jisasi fri'kerfa erino vanigu Paerotina antahige'ne. Antahigegeno Paeroti'a hugnare huntegeno agra vuno Jisasi fri'kerfa ome erino vu'ne.
39 Kom ock desslikes Nicodemus, som tillförene hade kommit till Jesum om nattena, och bar en blandning af myrrham och aloe, vid hundrade pund.
Hagi Nikodimasi mago kenage, Jisasinte e'nea ne'mo, Josefe'ene tragoteno eno, mananentake masavena mirane, alone, magopi tagi havia hu'nea masvena kna'zanimo 34 kilo'naza hu'nea erino vu'ne.
40 Så togo de då Jesu lekamen, och svepte den i linkläder, med välluktande krydder, såsom Judarna pläga begrafva.
Anante zanagra Jisasi fri'kerfa eri'ne, ana masaventami avufare frente'ne, tvarave tafepi frikerfa'a kargina'e. Jiu vahe'mo'za vahe ase nezmante'za nehaza avu'ava hu'na'e.
41 Och var på det rummet, der han korsfast var, en örtagård, och i örtagården en ny graf, der ännu ingen hade varit uti lagd.
Anama ahe'za Agri'ma hanti'naza kaziga hoza me'negeno, anante kasefa havegana, vahera ase ozmante'naza havega ana hozafina me'ne.
42 Der lade de då Jesum, för Judarnas tillredelsedags skull, efter grafven var när.
E'ina hu'negu Jiu vahe'mokizmi mani fru hunaku retro tra nehaza kna'zmi (sabat) atupa hige'za, ana tva'onte me'nea havegampi Jisasina eri'za ome asente'naze.

< Johannes 19 >