< Johannes 17 >

1 Detta talade Jesus, och lyfte upp sin ögon till himmelen, och sade: Fader, stunden är kommen; förklara din Son, att din Son förklarar ock dig.
A Yeshu bhakabheleketeje genego, gubhalolile kunani kunnungu, gubhashite, “Atati, malanga gaishe! Munkuye Mwanagwenu, nkupinga na jwalakwe Mwana ankuye.
2 Såsom du hafver gifvit honom magt öfver allt kött, att allom dem, som du hafver honom gifvit, skall han gifva evinnerligit lif. (aiōnios g166)
Pabha mwashinkumpa Mwanagwenu mashili kubhandu bhowe nkupinga bhowe bhumwampele abhapanganje gumi gwa pitipiti. (aiōnios g166)
3 Och detta är evinnerligit lif, att de känna dig allena sannan Gud, och den du sändt hafver, Jesum Christum. (aiōnios g166)
Na gumi gwa pitipiti ni aguno, kummanya mmwe nni jikape a Nnungu bha kweli, na kwaamanya a Yeshu Kilishitu bhumwaatumile. (aiōnios g166)
4 Jag hafver förklarat dig på jordene; jag hafver fullbordat det verk, som du mig; gifvit hafver att jag göra skulle.
Nne njikunkuya mmwe pa shilambolyo pano, maliye liengo limwaambele ndende lila.
5 Och nu, Fader, förklara du mig när dig sjelfvom, med den klarhet, som jag hade när dig, förr än denna verlden var.
Atati, nnaino nnguye, kwa ukonjelo gunaakwete punaliji na mmwe shilambolyo shikanabhe panganywa gula.
6 Jag hafver uppenbarat ditt Namn menniskomen, som du hafver mig gifvit af verldene; de voro dine, och du hafver gifvit mig dem, och de hafva hållit din ord.
“Njikulitenda lina lyenu limanyishe ku bhandu bha pa shilambolyo bhummbele bhala. Pubhalinginji bhenu, gummbele nne bhabhanganje bhangu, numbe bhakundilenje lilobhe lyenu.
7 Nu hafva de förstått, att allt det du mig gifvit hafver, är af dig.
Nnaino bhamumanyinji kuti yowe immbele, kuikopweshe kunngwenu mmwe.
8 Ty de ord du hafver mig gifvit, hafver jag gifvit dem, och de togo vid dem; och hafva sannerliga förstått, att jag är utgången af dig, och hafva trott, att du mig sändt hafver.
Nne naapelenje lilobhe limwaammbele lila, nabhalabhonji bhaliposhelenje, bhamumanyinji kuti kweli kungoposhele kunngwenu mmwe, na bhakulupalilenje kuti mmwe ninndumile.”
9 Jag beder för dem; för verldene beder jag icke, utan för dem som du hafver mig gifvit: ty de äro dine.
“Nne ngunakwaajujilanga bhenebho, ngakushijujila shilambolyo, ikabhe ngunakwaajujilanga bhummbele bhala, pabha bhenu.
10 Och allt mitt är ditt, och ditt är mitt; och jag är förklarad i dem.
Yowe ingwete ni yenu mmwe, na yenu ni yangu na ukonjelo gwangu ubhoneshe ku bhene bhumbele bhala.
11 Och nu är jag icke mer i verldene; men de äro i verldene, och jag kommer till dig. Helge Fader, förvara, genom ditt Namn, dem som du mig gifvit hafver, att de blifva ett, såsom ock vi.
Na nnaino wala ngalonjeya pashilambolyo, ngunakwiya kunngwenu, ikabheje bhanganyabha launo pubhapalinji pashilambolyo. Atati bha ukonjelo! Kwa mashili ga lina lyenu limmbele, shonde mwaapanganje ulinda nkupinga bhabhanganje shindu shimo, malinga shituli uwe.
12 När jag var med dem i verldene, förvarade jag dem i ditt Namn; dem du mig gifvit hafver, hafver jag förvarat, och ingen af dem är borttappad, utan det förlorade barnet, att Skriften skulle fullbordas.
Punaliji pamo na bhanganyabho, nne nashinkwaapanganga ulinda kwa mashili ga lina lyenu limmbele. Nne naabhishilenje muulinda, wala jwakwa nkali jumo jwabhonji apinga kuobha, ikabhe amanyishe kuti mwana jwa obha jula, nkupinga Majandiko ga Ukonjelo gamalile.”
13 Nu kommer jag till dig, och talar detta i verldene; på det de skola hafva mina fullkomliga glädje i sig.
“Bhai, nnaino ngunakwiya kunngwenu, gene malobhega njibheleketa nili pa shilambolyope pano, nkupinga bhainonyelanje mmitima jabhonji kwa ligongo lyangu.
14 Jag hafver fått dem din ord, och verlden hafver hatat dem, efter de icke äro af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.
Nne naapelenje lilobhe lyenu na shilambolyo gushaashimilenje, pabha bhanganyabho nngabha bha pa shilambolyo, malinga shini nne nngabha jwa pa shilambolyo.
15 Icke beder jag, att du skall taga dem af verldene; utan att du förvarar dem ifrån ondo.
Ngaajuga kuti mwaashoyanje pa shilambolyo, ikabhe ngunaajuga mwaembuyanje na jwangali jwa mmbone jula.
16 De äro icke af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.
Bhanganyabho nngabha bha pa shilambolyo, malinga shini nne nngabha jwa pa shilambolyo.
17 Helga dem i dine sanning; ditt tal är sanning.
Mwaatakayanje kwa kweli jila, lilobhe lyenu ni kweli.
18 Såsom du hafver mig sändt i verldena, så hafver ock jag sändt dem i verldena.
Malinga shinndumile nne ku shilambolyo na nne nnepeyo njikwaatumanga ku shilambolyo,
19 Och jag helgar mig sjelf för dem; att de skola ock vara helgade i sanningene.
na kwa ligongo lya bhanganyabho ngunakwiishoya namwene nkupinga na bhalabhonji bhaishoyanje na kweli jila.
20 Men icke beder jag allenast för dem, utan ock för dem, som genom deras ord skola tro på mig;
“Bhungwaajujilanga nngabha bhanganya pebho, ikabhe bhowe shibhakulupalilanje kwa ligongo lya lilobhe lyabhonji.
21 Att de skola alle vara ett, såsom du, Fader, i mig, och jag i dig; att de ock skola vara ett i oss, på det att verlden skall tro, att du hafver mig sändt.
Ngunaajuga nkupinga bhowe bhabhanganje shindu shimo. Atati! Ngunaajuga bhabhanganje nkati jetu, malinga mmwe Atati shinni nkati jangu, na nne nkati jenu. Ngunaajuga bhabhanganje shindu shimo nkupinga shilambolyo shikulupalile kuti mmwe ni nndumile.
22 Och jag hafver gifvit dem den härlighet, som du mig gifvit hafver; att de skola vara ett, såsom ock vi ärom ett;
Nne naapelenje ukonjelo malinga gumwaambele gula, nkupinga bhabhanganje shindu shimo malinga shituli uwe.
23 Jag i dem, och du i mig; att de skola vara fullkomne uti ett; och att verlden skall förstå, att du mig sändt hafver, och älskade dem, såsom du ock mig älskade.
Nne ndame nkati jabhonji, na mmwe nkati jangu nne, nkupinga bhamalilanje kubha shindu shimope, nkupinga shilambolyo shimanye kuti mmwe ni nndumile, mmwe nnakwaapinganga bhanganyabho malinga shinkumbinga nne.”
24 Fader, jag vill, att der jag är, skola ock de vara med mig, som du mig gifvit hafver; att de skola se mina härlighet, den du mig gifvit hafver; ty du hafver älskat mig, förr än verlden var skapad.
“Atati! Shingupinga bhummbele bhala bhabhanganje pamo na nne popowe pushindame, nkupinga bhagubhonanje Ukonjelo gwangu gummbele, pabha nshinkumbinga shilambolyo shikanabhe panganywa.
25 Rättvise Fader, verlden hafver icke känt dig; men jag hafver känt dig; och desse hafva förstått att du mig sändt hafver.
Atati mmambone! Shilambolyo shikakummanya, ikabhe nne nimmanyi, bhanganyabha bhamumanyinji kuti mmwe ni nndumile.
26 Och jag hafver kungjort dem ditt Namn, och skall kungörat; på det att den kärlek, som du hafver älskat mig med, skall vara i dem, och jag i dem,
Njitenda lina lyenu limanyishe ku bhanganyabho, na shimbunde kutenda nneyo, nkupinga kumbinga kwenu, kubhe mmitima jabhonji, na nne namwene mme mmunda jabhonji.”

< Johannes 17 >