< Johannes 17 >

1 Detta talade Jesus, och lyfte upp sin ögon till himmelen, och sade: Fader, stunden är kommen; förklara din Son, att din Son förklarar ock dig.
O KEIA mau mea ka Iesu i olelo ai, a leha ae la kona mau maka i ka lani, i aku la, E ka Makua, ua hiki mai ka hora; e hoonani mai oe i kau Keiki, i hoonani aku ai hoi kau Keiki ia oe.
2 Såsom du hafver gifvit honom magt öfver allt kött, att allom dem, som du hafver honom gifvit, skall han gifva evinnerligit lif. (aiōnios g166)
No ka mea, ua haawi mai oe ia ia i ka mana maluna o na kanaka a pau, i haawi aku ai ia i ke ola mau oa no ka poe a pau au i haawi mai ai nona. (aiōnios g166)
3 Och detta är evinnerligit lif, att de känna dig allena sannan Gud, och den du sändt hafver, Jesum Christum. (aiōnios g166)
Eia ke ola mau loa, i ike lakou ia oe i ko Akua oiaio hookahi, a ia Iesu ka Mesia, ka mea au i hoouna mai ai. (aiōnios g166)
4 Jag hafver förklarat dig på jordene; jag hafver fullbordat det verk, som du mig; gifvit hafver att jag göra skulle.
Ua hoonani aku au ia oe ma ka honua nei: ua hoopau aku au i ka hana au i haawi mai ai ia'u e hana.
5 Och nu, Fader, förklara du mig när dig sjelfvom, med den klarhet, som jag hade när dig, förr än denna verlden var.
Ano hoi oe, e ka Makua, e hoonani mai oe ia'u me oe iho ma ka nani o'u i nani ai me oe mamua o ka hookumu ana o ke ao nei.
6 Jag hafver uppenbarat ditt Namn menniskomen, som du hafver mig gifvit af verldene; de voro dine, och du hafver gifvit mig dem, och de hafva hållit din ord.
Ua hoike aku au i kou inoa i na kanaka au i haawi mai ai ia'u noloko mai o ko ke ao nei. Nou lakou mamua, a ua haawi mai oe ia lakou no'u; a ua malama lakou i kau olelo.
7 Nu hafva de förstått, att allt det du mig gifvit hafver, är af dig.
Ano ua ike lakou, o na mea a pau au i haawi mai ai ia'u mai ia oe mai no ia.
8 Ty de ord du hafver mig gifvit, hafver jag gifvit dem, och de togo vid dem; och hafva sannerliga förstått, att jag är utgången af dig, och hafva trott, att du mig sändt hafver.
No ka mea, o ka olelo au i haawi mai ia'u, na haawi aku au ia ia lakou; a ua apo mai lakou ia, a ua ike pono hoi, i hele mai au mai ou mai la, a ua manaoio hoi lakou, ua hoouna mai oe ia'u.
9 Jag beder för dem; för verldene beder jag icke, utan för dem som du hafver mig gifvit: ty de äro dine.
Ke pule nei au no lakou; aole au e pule no ko ke ao nei, aka, no ka poe au i haawi mai ai ia'u; no ka mea, nou lakou.
10 Och allt mitt är ditt, och ditt är mitt; och jag är förklarad i dem.
A o ko'u mau mea a pau, o kou ia, a o kou, o ko'u hoi ia; a ua hoonani ia mai au e lakou.
11 Och nu är jag icke mer i verldene; men de äro i verldene, och jag kommer till dig. Helge Fader, förvara, genom ditt Namn, dem som du mig gifvit hafver, att de blifva ett, såsom ock vi.
Aole au e noho hou ana ma keia ao, aka, e noho ana no lakou ma keia ao, a ke hele aku nei au i on la. E ka Makua Hemolele, e malama oe ma kou inoa iho i ka poe au i haawi mai ai ia'u, i lilo ai lakou i hookahi e like me kaua.
12 När jag var med dem i verldene, förvarade jag dem i ditt Namn; dem du mig gifvit hafver, hafver jag förvarat, och ingen af dem är borttappad, utan det förlorade barnet, att Skriften skulle fullbordas.
I ko'u noho pu ana me lakou ma keia ao, ua malama au ia lakou ma kou inoa; ua kiai aku au i ka poo au i haawi roai ai ia'u, aole kekahi o lakou i make, o ke keiki no ka make wale no, i ko ai ka palapala hemolele.
13 Nu kommer jag till dig, och talar detta i verldene; på det de skola hafva mina fullkomliga glädje i sig.
Ano la ke holo aku au i ou la; a ke olelo nei au i keia mau mea ma keia ao, i mahuahua ai ko lakou olioli ia'u.
14 Jag hafver fått dem din ord, och verlden hafver hatat dem, efter de icke äro af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.
Ua haawi aku au ia lakou i kau olelo; a ua inaina mai ko ke ao nei ia lakou, no ka mea, aole no keia ao lakou, e like me au hoi, aole no keia ao.
15 Icke beder jag, att du skall taga dem af verldene; utan att du förvarar dem ifrån ondo.
Aole au e pule aku, i lawe aku ai oe ia lakou mai keia ao aku, aka, o hoopakele oe ia lakou i ka ino.
16 De äro icke af verldene; såsom ock jag icke är af verldene.
Aole no keia ao lakou, e like me au hoi, aole no keia ao.
17 Helga dem i dine sanning; ditt tal är sanning.
E hoolaa oe ia lakou ma kau oiaio; o kau olelo ka oiaio.
18 Såsom du hafver mig sändt i verldena, så hafver ock jag sändt dem i verldena.
E like me oe i hoouna mai ai ia'u i ke ao nei, pela hoi au e hoouna aku ai ia lakou i ke ao nei.
19 Och jag helgar mig sjelf för dem; att de skola ock vara helgade i sanningene.
A no lakou ka'u i hoolaa ai ia'u iho, i hoolaaia'i lakou ma ka oiaio.
20 Men icke beder jag allenast för dem, utan ock för dem, som genom deras ord skola tro på mig;
Aole no lakou nei wale no ka'u e pule nei, aka, no ka poo hoi e manaoio mai ia'u ma ka olelo a lakou nei;
21 Att de skola alle vara ett, såsom du, Fader, i mig, och jag i dig; att de ock skola vara ett i oss, på det att verlden skall tro, att du hafver mig sändt.
I lilo ai lakou a pau i hookahi; e like me oe, e ka Makua, iloko o'u, owau hoi iloko ou, i hookahi hoi lakou iloko o kaua: i manaoio ai ko ke ao nei, o oe ka i hoouna mai ia'u.
22 Och jag hafver gifvit dem den härlighet, som du mig gifvit hafver; att de skola vara ett, såsom ock vi ärom ett;
A ua haawi aku au ia lakou i ka nani au i haawi mai ai ia'u, i lilo ai lakou i hookahi, e like me ko kaua hookahi ana:
23 Jag i dem, och du i mig; att de skola vara fullkomne uti ett; och att verlden skall förstå, att du mig sändt hafver, och älskade dem, såsom du ock mig älskade.
Owau iloko o lakou, a o oe iloko o'u, i hemolele ai ko lakou hookahi ana; a i ike ai ko ke ao nei, ua hoouna mai oe ia'u, a ua aloha oe ia lakou e like me kou aloha ia'u.
24 Fader, jag vill, att der jag är, skola ock de vara med mig, som du mig gifvit hafver; att de skola se mina härlighet, den du mig gifvit hafver; ty du hafver älskat mig, förr än verlden var skapad.
E ka Makua, ko makemake nei au, o noho pu me au ka poe au i haawi mai ai ia'u, ma ko'u wahi e noho ai; i ike ai lakou i ko'u nani au i haawi mai ai no'u; no ka mea, ua aloha mai oe ia'u mamua o ka hookumu ana o ke ao nei.
25 Rättvise Fader, verlden hafver icke känt dig; men jag hafver känt dig; och desse hafva förstått att du mig sändt hafver.
E ka Makua lokomaikai, aole i ike ko ke ao nei ia oe; aka, ua ike au ia oe, a ua ike lakou nei, ua hoouna mai oe ia'u.
26 Och jag hafver kungjort dem ditt Namn, och skall kungörat; på det att den kärlek, som du hafver älskat mig med, skall vara i dem, och jag i dem,
Ua hoike aku au ia lakou i kou inoa, a e hoike hou aku no; i loaa'i iloko o lakou ko aloha au i aloha mai ai ia'u, owau hoi iloko o lakou.

< Johannes 17 >