Johannes 15

1 Jag är ett sant vinträ, och min Fader är en vingårdsman.

Jisasi'a mago'ane anage hu'ne, Nagra tamage waini zafamofo nena'a mani'noe. Nenfa'a waini hozamofo nefa'e.

2 Hvar och en gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och hvar och en, som bär frukt, den rensar han, att han mer frukt bära skall.

Hakare azankuna'amo Nagripi me'neno raga reontesimofona, Agra akafri netreno, hakare azankuna'amo raga rentesiana, mago'ene traga huno eri fatgo hanigeno, aguheno raga rentegahie.

3 Nu ären I rene, för det tals skull, som jag hafver talat med eder.

Tamagra ko agru hu'naze, na'ankure kema tamasmi'noa kemo tamazeri agru hu'ne.

4 Blifver i mig, och jag i eder; såsom grenen kan icke bära frukt af sig sjelf, med mindre han blifver i vinträt, så kunnen icke heller I, utan I blifven i mig.

Nagri nagu'afi emaninenke'na, Nagra tamagri tmagu'afi mani'neno. Zafa azankuna'amo agra avesitera raga'a reontegahie, waini zafare azankuna'amo ru okamare snuno'a raga reontegahie. Hagi Nagrite'ma ruokamare'sutma raga'a reontegahaze.

5 Jag är vinträt, I ären grenarna; den som blifver i mig, och jag i honom, han bär mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.

Nagra waini zafa mani'nogeta, tamagra azankuna'a mani'naze. Iza'o Nagripi manige'na agripi mani'nomo'a, rama'a raga renente, Nagri'ma natresuta mago'zana osu'tfa hugahaze.

6 Hvilken som icke blifver i mig, han skall bortkastas, såsom en gren, och förtorkas; och man binder dem samman, och kastar i elden, och de brinna.

Mago vahe'mo'ma Nagri'ene tragoteno omanisimofona, azankuna eritru hu'nazageno osaparea kna hina, mate vu'za tevefi kregahaze.

7 Om I blifven i mig, och min ord blifva i eder, allt det I viljen, mågen I bedas, och det skall ske eder.

Tamagrama, Nagri'ene tragoteta mani'ne'nageno, naneke ni'amo tamagri tamagu'afi'ma me'nena, tamesinia zankuma nantahigesazana amne erigahaze.

8 Derutinnan är min Fader prisad, att I bären mycken frukt, och varden mine Lärjungar.

Tamagra rama'a raga renentenkeno, Nenfa'a ra agi erisige'za nege'za, Nagri namage nentaza disaipol vahere hu'za tamagrikura hugahaze.

9 Såsom Fadren hafver älskat mig, så hafver jag ock älskat eder; blifver i min kärlek.

Nenfa'ma, Nagri'ma navesi nante'neaza hu'na, Nagranena anahu kna hu'na tmesi nermantoanki, ana navesimofo agu'afi maniho.

10 Om I hållen min bud, så blifven I i minom kärlek; såsom ock jag hafver hållit mins Faders bud, och blifver i hans kärlek.

Tamagrama kasege ni'ama amage' antesuta, tamagra Nagri navesimofo agu'afi manigahaze, Nagrama, Nenfa kasegema amage ante'na, Agri avesizamofo agu'afi mani'noankna huta manigahaze.

11 Detta hafver jag talat till eder, att min glädje skall blifva i eder, och edor glädje fullkommen varda.

Ama zanku'ma Nagra nermasmuana, Nagri muse zamo tamagri tamagu'afi me'nigeno, musezantmimo'a avitegahie.

12 Detta är mitt bud, att I skolen älska eder inbördes, såsom jag hafver älskat eder.

Ama'i Nagri kasege, tamararunku ovesinte, avesinte hiho. Nagrama, tamagri'ma navesi tamante'noa kna hiho.

13 Ingen hafver större kärlek, än att en låter sitt lif för sina vänner.

Mago'mo'ma rone'agu avesinteno, agra asimuma atreno frisimo'a, tusi'a ugota hu'nea avesiza huzmerigahie.

14 I ären mine vänner, om I gören hvad jag bjuder eder.

Nagrama neramasmua kasegema amage antesutma Tamagra, Nagri rone manigahaze.

15 Härefter säger jag icke, att I ären tjenare, ty tjenaren vet icke hvad hans herre gör; men vänner hafver jag kallat eder, ty allt det jag hafver hört af minom Fader, hafver jag kungjort eder.

Nagra ru'ene kazokzo eri'za vahe'ni'e hu'na tmagrikura osugahue, na'ankure kazokzo eri'za vahe'mo'a kva'amo'ma hiazana ontahi'ne. Hianagi Nagra rone'nimote hu'na tmagrikura nehue, na'ankure Nenfantegati maka'zama Nagrama antahuazana, tamagrira neramasmue.

16 I hafven icke utkorat mig; men jag hafver utkorat eder, och tillskickat eder, att I skolen gå, och göra frukt, och edor frukt skall blifva; på det att hvad I bedjen Fadren i mitt Namn, det skall han gifva eder.

Tamagra, Nagrira huhampri'onante'naze, hianagi Nagra, tamagrira huhampritamantena, tamazeri oti'noe, vuta nena raga'a ome rentesageno, ana ragamo me'nena, na'ankuro Nagri nagifi Nenfama antahigesageno'a, Agra amne tmigahie.

17 Detta bjuder jag eder, att I älsken eder inbördes.

Nagra ama kasege neramasmue, tmararuna ovesinte avesinte hiho.

18 Om verlden hatar eder, så veter, att hon hafver hatat mig förr än eder.

Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Ama mopafi vahe'mo'za ha' rermantesaza zanku kva hiho, na'ankure ese agafare, Nagri ha' renante'naze.

19 Voren I af verldene, så älskade verlden det hennes vore; men efter det I icke ären af verldene, utan jag hafver eder utvalt ifrå verldene, derföre hatar verlden eder.

Ama'na mopafi vahe mani'naresina, ama mopafi vahe'mo'za tagri vahere hu'za zamesi rmantasine, ana hu'neanagi na'ankure tamagra ama mopafi vahera omani'naze. Hianagi Nagra ama mopafinti tamagrira tmavre'noe, ana agafare ama mopafi vahe'mo'za hara reneramantaze.

20 Kommer ihåg min ord, som jag hafver sagt eder: Tjenaren är icke förmer än hans herre; hafva de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hafva de hållit min ord, så varda de ock hållande edor.

Ko'ma tamasmi'noa kegu tamagesa antahiho, kazokzo eri'za ne'amo'a, kva vahe'a knara osu'ne. Nagri'ma nazanva ante'nesu'za, tamagri enena anahu kna hu'za tamazanva antegahaze, ke'ni'a amage antenare'sina, tamagri kea ana zanke hu'za antahizasine.

21 Men allt detta skola de göra eder för mitt Namns skull; ty de känna icke honom, som mig sändt hafver.

Hianagi Nagri nagimo tamagripi me'nenigeno'a, e'ina hu'zana hurmantegahaze, na'ankure hunantege'na e'nomofona ke'za antahi'za osu'nagu ana hurmategahaze.

22 Hade jag icke kommit, och talat med dem, så hade de icke synd; men nu hafva de ingen ursäkt för sina synd.

Nagrama naneke e'na eme ozmasmuasina, zamagrira kumi'zmi omanesine. Hianagi menina kumi'zmia eri fraki kazamia omnegahie.

23 Den mig hatar, han hatar ock min Fader.

Higeno Nagri'ma ha'ma renantesimo'a, ana zanke huno Nenfana ha' renente.

24 Hade jag icke gjort de gerningar ibland dem, som ingen annar gjort hafver, så hade de icke synd; men nu hafva de sett det, och hata dock både mig och min Fader.

Mago'a vahe'mo'za e'orinaza kaguva eri'zama zamagri amu'nompi e'ori'noasinia, kumi'zmia omnesine. Hianagi menina kaguva eri'zani'a kazanagi, Nagri'ene Nenfanena ha' renerantaze.

25 Dock är det skedt, att det talet fullkomnas skall, som i deras lag skrifvet är: De hafva hatat mig utan sak.

Menima anazama nehazana, zamagri kasegefi kre'naza ke eri knare nehaze, Mago havizana Nagra osunoge'za, hara renenantaze. (Sam-Zga 69:4)

26 Men när Hugsvalaren kommer, den jag skall sända eder af Fadrenom, sanningenes Ande, som utgår af Fadrenom, han skall bära vittnesbörd om mig.

Hagi tamazama hu'zama huntesugeno Nenfantegati tamagrite'ma esuno'a, Agra Tamage Avamukino Nagri nagenkea eriama hugahie.

27 I skolen ock desslikes vittna; ty I hafven varit med mig af begynnelsen.

Tamagranena ana zanke hutma Nagri nanekea huama hugahaze, na'ankure tamagra Nagrane mani'nage'na, eri'zana eri agafa hu'na eri'noe.