Johannes 14
1 Och han sade till sina Lärjungar: Edart hjerta vare icke bedröfvadt: Tron I på Gud, så tror ock på mig.
Hagi atrenkeno tamagu'amo'a kna osino, Anumzamofonte tamentinti nehuta, anahu kna huta Nagrite'ene tamentinti hiho.
2 I mins Faders hus äro många boningar; om så icke vore, säger jag dock eder, att jag går bort till att bereda eder rum.
Nenfa nompina rama'a hunaraginte nona me'ne, omne'neresina Nagra ko tamasmusine, Nagra, nonkuma tamia ome retro hunaku nevue.
3 Och om jag än går bort till att bereda eder rum, skall jag likväl komma igen, och taga eder till mig; att hvar jag är, der skolen I ock vara;
Nagrama vu'na nonkumatmi ome retro hutesu'na, ete e'na eme tamavresugeta, Nagrama umanisure, tamagra Nagrane umanigahaze.
4 Och hvart jag går, veten I, och vägen veten I.
Hagi Nagra inantega vugahuo, tamagra antahi'naze.
5 Thomas sade till honom: Herre, vi vete icke hvart du går; och huru kunne vi veta vägen?
Tomasi'a anage huno Jisasina asmi'ne, Ramoke tagra ontahi'none, iga Kagra vugahane, tagra inankna huta ana kana keta antahita hugahune?
6 Jesus sade till honom: Jag är vägen, sanningen och lifvet; ingen kommer till Fadren, utan genom mig.
Higeno Jisasi'a anage huno asami'ne, Nagra kana mani'na, tamage ke manina, asimumofo agafa Nagra mani'noe, mago'mo'a aru kantetira Nenfantera ovugahie. A'o, Nagriteti vugahie.
7 Känden I mig, så känden I ju ock min Fader; och nu kännen I honom, och hafven sett honom.
Nagri'ma nagenka nantahinka kagra hantesina, Nenfanena anahu kna hunka kenka antahinka kagra hantesine, meni agafa hunka Agrira nentahinka negane.
8 Philippus sade till honom: Herre, låt oss se Fadren, så hafve vi nog.
Filipi'a anage huno Agrira asami'ne, Ramoke Negafana tveri hugeno tagrira knare huranteno.
9 Sade Jesus till honom: Jag är så lång tid när eder, och du känner mig icke; Philippe, den mig ser, han ser Fadren; och huru säger du: Låt oss se Fadren?
Jisasi'a anage huno asmi'ne, Nagra tamagranena rama'a kna mani'noanki, Filipiga kagra nahigenka Nagrira nagenka antahinka osu'nane? Iza'o Nagri'ma nagemo'a, Nenfana ke'ne! Nahigenka kagra hunka, Negafana naveri huo hunka nehane?
10 Tror du icke, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig? Orden, som jag talar till eder, talar jag icke af mig sjelf; Fadren, som är i mig, han gör gerningarna.
Nenfampi Nagra manugeno, Nenfa'a Nagripi mani'ne hua kegura, nahigenka kamentintia nosane? Nagra nagesafinti kea kagrira nonkasamue. Hianagi Nenfa'a nagu'afi mani'nemo, Agra kaguvaza hu eri'za e'nerie.
11 Tror mig, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig; eljest, tror mig för gerningarnas skull.
Tamentintima hanazana, Nagra Nenfampi manugeno, Nenfa'a Nagripi mani'ne hiho, hu'neanagi ana'ma osnutma kaguvazama eri forehu eri'zama eri'nogu nentahitma tamentinti hugahaze.
12 Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Den der tror på mig, de gerningar, som jag gör, skall ock han göra; och skall göra större än dessa; ty jag går till Fadren.
Tamage hu'na Nagra neramasmue, iza'o Nagrite amentinti hanimo'a, Nagrama e'nerua eri'zana anahu kna huno kaguvazama eri forehu eri'za e'nerino, Nagatereno ra eri'za erigahie, na'ankure Nagra Nenfantega vugahue.
13 Och allt det I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra; på det att Fadren skall prisad varda i Sonenom.
Inankna zanku'ma Nagri nagifi nantahigesazana, Nagra amne hugahue. Ana hanugeno Nenfa'a ra agi Nemofompinti erigahie.
14 Hvad I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra.
Tamagrama inankna zankuro Nagri nagifima nantahi kesage'na, Nagra anazana amne hugahue.
15 Älsken I mig, så håller min bud.
Jisasi'a mago'ane huno, Nagri'ma navesinantesuta keni'a amage antegahaze.
16 Och jag skall bedja Fadren, och han skall gifva eder en annan Hugsvalare, att han skall blifva när eder evinnerliga; (aiōn g165)
Nenfana antahigesugeno, Agra mago tamaza hu'zana tamisnigeno, Agra tamagrane manivava hugahie. (aiōn g165)
17 Sanningenes Anda, den verlden icke kan undfå; ty hon ser honom icke, och känner honom icke; men I kännen honom; ty han blifver när eder, och skall vara i eder.
E'i ana tamaza hu'zana tamage Avamure, ama mopafi vahe'mo'za e'origahaze. Na'ankure zamagra ke'za antahi'za osu'naze. Hianagi tamagra Agrira (Avamura) keta antahita hu'naze. Na'ankure Agra tamagrane mani'neno, tamagu'afi manigahie.
18 Jag skall icke låta eder vara faderlösa; jag skall komma till eder.
Nagra tamatresugetma megusa mofavregna huta omanigahaze. Nagra tamagritega egahue.
19 Än är en liten tid, och verlden ser mig icke mer. Men I skolen se mig; ty jag lefver; I skolen ock lefva.
Osi'a knafi mopafi vahe'mo'za Nagrira onagegahaze, hianagi tamagra Nagrira nagegahaze. Na'ankure Nagra mani'noankita, tamagranena anahu kna huta manigahaze.
20 På den dagen skolen I förstå, att jag är i minom Fader; och I i mig, och jag i eder.
E'i ana knazupa, tamagra antahigahaze Nagra Nenfana agu'afi manugeta, tamagra Nagri nagu'afi manisagena, Nagra tamagri tamagu'afi manigahue.
21 Den min bud hafver, och håller dem, han är den mig älskar; och den mig älskar, han skall varda älskad af minom Fader; och jag skall älska honom, och honom skall jag uppenbara mig.
Iza'o Nagri kasegema amage antesimo'a, Nagrira avesinantegahie, iza'o Nagri'ma avesinantenimofona Nenfa'a agrira avesintegahie, hanige'na Nagra avesintena, Nagra'ni'a agrite efore hugahue.
22 Sade till honom Judas, icke den Ischarioth: Herre, hvad är det då, att du skall uppenbara dig oss, och icke verldene?
Higeno ru Judasi'a amanage huno Ramofona antahige'ne, Nankna hunka Kagra tagritera eama nehunka, ama mopafi vahetera eamara osugahane?
23 Svarade Jesus, och sade till honom: Den mig älskar, han varder hållandes min ord, och min Fader skall älska honom; och vi skole komma till honom, och blifva boende när honom.
Higeno Jisasi'a ana kenona'a anage huno zamasmi'ne, Iza'o Nagri'ma avesi nantesimo'a, ke'nia amage antesigeno, Nenfa'a avesintena tagra, agrane emanigahune.
24 Men den mig icke älskar, han håller icke min ord; och det ordet I hören, är icke mitt, utan Fadrens som mig sändt hafver.
Iza'o Nagri'ma avesi onantesimo'a, Nagri kea amage ontegahie. Ama kema nentahizana Nagri kea omne'ne, hianagi Nenfa'ma hunantege'na e'nomofo ke nontahize.
25 Detta hafver jag talat till eder, medan jag hafver varit när eder.
Ama zantaminku'ma Nagra nehuana, tamagrane mani'nena nehue.
26 Men Hugsvalaren, den Helge Ande, hvilken Fadren skall sända i mitt Namn, han skall lära eder all ting, och påminna eder allt det jag eder sagt hafver.
Hianagi tamaza hu'zana, Ruotge Avamu, Nenfa'a Nagri nagifi huntesigeno eno, Agra maka'zanku eme rempi huramigahie. Nagrama maka'zanku tmasmi'noana hurmagesa hugahie.
27 Friden låter jag eder; min frid gifver jag eder; icke gifver jag eder, såsom verlden gifver. Edart hjerta vare icke bedröfvadt, ej heller rädes.
Tamarimpa fruza Nagra tamagripi nentoe, Nagra narimpa frua tamagri neramue, ama mopafi vahe'mo'za neramizankna tamarimpa frua Nagra noramue. Atrenkeno tamagu'amo'a kna nosina korora osiho.
28 I hörden, att jag sade eder: Jag går bort, och kommer åter till eder. Haden I mig kär, då gladdens I ju, att jag sade: Jag går till Fadren; ty Fadren är större än jag.
Tamagra nentahizage'na Nagra tamagrira tamasmi'na, tmatre'na vute'na, ete tamagrite egahue hu'noe. Tamagrama Nagri'ma navesinantazaresina muse hazaresine. Na'ankure Nagra Nenfantega vugahue. Nagrira Nenfa'a nagtereno Ra mani'ne.
29 Och nu sade jag eder det, förr än det sker, att I tro skolen, när det skedt är.
Nagra menina fore osu'negena neramasmue, fore'ma hania zupa, tamagra Nagrite tamentinti hugahaze.
30 Härefter talar jag icke mycket med eder; ty denna verldenes Förste kommer; och i mig hafver han intet.
Nagra za'zatera nanekea ontamasmigahue, ama mopa kva nehia ne' Sata'a hago ne-e, agrira hanave'a omne'neankino, Nagrira nagateoregahie.
31 Men på det att verlden skall förstå, att jag hafver Fadren kär, och så gör som Fadren mig budit hafver; står upp, låter oss gå hädan.
Hianagi ama mopafi vahe'mo'a antahino keno hugahie, Nagra Nenfana navesinentoe, Nagra Nenfa'ma huo huno'ma humanante'neaza nehuanki, otinketa amafintira vamneno.
