< Joel 1 >
1 Detta är Herrans ord, som skedde till Joel, Pethuels son.
This is the word of Yahweh that came to Joel son of Pethuel.
2 Hörer detta, I äldste, och akter häruppå, alle inbyggare i landena; om något sådant skedt är i edar tid, eller i edra fäders tid?
Hear this, you elders, and listen, all you inhabitants of the land. Has anything like this happened in your days or in the days of your ancestors?
3 Säger edrom barnom deraf, och låter edor barn säga det för sin barn; och de samma barnen för sina efterkommande;
Tell your children about it, and let your children tell their children, and their children the next generation.
4 Nämliga: Hvad efter gräsmatken blifver qvart, det uppäter gräshoppan; och hvad gräshoppan igenblifva låter, det äter flogmatken; och hvad flogmatken blifva låter, det fräter lusen.
What the swarming locust has left the great locust has eaten; what the great locust has left the grasshopper has eaten; and what the grasshopper has left the caterpillar has eaten.
5 Vaker upp, I druckne, och gråter, och jämrer eder, alle vindrinkare, efter must; ty han är eder ifrån edar mun borttagen.
Wake up, you drunkards, and weep! Wail, all you drinkers of wine, because the sweet wine has been cut off from you.
6 Ty ett mägtigt folk och otaligt drager hitupp uti mitt land; det hafver tänder lika som ett lejon, och oxlatänder lika som en lejinna.
For a nation has come up upon my land, strong and without number. His teeth are the teeth of a lion, and he has the teeth of a lioness.
7 Det samma föröder min vingård, afbryter min fikonaträ, barkar dem, och förkastar dem, så att deras qvistar äro hvite vordne.
He has made my vineyard into a desolate place and has stripped my fig tree bare. He has stripped its bark and thrown it away; the branches are bare white.
8 Jämra dig, lika som en jungfru, den en säck uppådrager för sin brudgummes skull;
Mourn like a virgin dressed in sackcloth for the death of her young husband.
9 Ty spisoffer och drickoffer är borto ifrå Herrans hus; Presterna, Herrans tjenare, sörja.
The grain offering and the drink offering have been cut off from Yahweh's house. The priests, Yahweh's servants, mourn.
10 Marken är förödd, och åkren står ömkeliga; kornet är förderfvadt, vinet står jämmerliga, och oljan klageliga.
The fields are ruined, the ground is mourning because the grain has been destroyed. The new wine has dried up, the oil fails.
11 Åkermännerna se skröpliga ut, och vingårdsmännerna gråta, för hvetes och korns skull, att utaf markene intet inbergas kan.
Be ashamed, you farmers, and wail, you vine growers, for the wheat and the barley. For the harvest of the fields has perished.
12 Så stå ock vinträn jämmerliga, och fikonaträn klageliga; dertill granatträ, palmträ, äpleträ, och all trä på markene äro förtorkad; ty menniskornas fröjd är till sorg vorden.
The vines have withered and the fig trees have dried up, the pomegranate trees, also the palm trees, and the apple trees— all the trees of the field have withered. For joy has withered away from the descendants of mankind.
13 Omgjorder eder, och gråter, I Prester; jämrer eder, I altarens tjenare; går in, och ligger i säcker, I mins Guds tjenare; ty både spisoffer och drickoffer är borto af edars Guds hus.
Put on sackcloth and mourn, you priests! Wail, you servants of the altar. Come, lie all night in sackcloth, you servants of my God. For the grain offering and the drink offering have been withheld from the house of your God.
14 Helger ena fasto, kaller tillhopa menigheten; församler de äldsta, och alla landsens inbyggare, till Herrans edars Guds hus, och roper till Herran:
Call for a holy fast, and call a holy assembly. Gather the elders and all the inhabitants of the land to the house of Yahweh your God, and cry to Yahweh.
15 Ack, ve den dagen! Ty Herrans dag är hardt när, och kommer såsom ett förderf ifrå dem Allsmägtiga.
Alas for the day! For the day of Yahweh is almost here. With it will come destruction from the Almighty.
16 Så skall maten för vår ögon borttagen varda, och ifrå vår Guds hus fröjd och glädje.
Has not food been cut off from before our eyes, and joy and gladness from the house of our God?
17 Säden är bortruttnad i jordene, kornhusen stå öde, ladorna förfalla; ty kornet är förderfvadt.
The seeds rot under their clods, the granaries are desolate, and the barns have been broken down, for the grain has withered.
18 O! huru suckar boskapen? Fät råmar, ty de hafva ingen bet, och fåren försmäkta.
How the animals groan! The herds of cattle are suffering because they have no pasture. Also, the flocks of sheep suffer.
19 Herre, dig åkallar jag; ty elden hafver afbränt de lustiga planar i öknene, och lågen hafver upptändt all trä på markene.
Yahweh, I cry to you. For fire has devoured the pastures of the wilderness, and flames have burned all the trees of the fields.
20 Ja, vilddjuren ropa också till dig; ty vattubäckerna äro uttorkade, och elden hafver förbränt de lustiga planar i öknene.
Even the animals of the fields pant for you, for the water brooks have dried up, and fire has devoured the pastures of the wilderness.