Job 8
1 Då svarade Bildad af Suah, och sade:
Então respondeu Bildad o suhita, e disse:
2 Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?
Até quando fallarás taes coisas, e as razões da tua bocca serão como um vento impetuoso?
3 Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?
Porventura perverteria Deus o direito? e perverteria o Todo-poderoso a justiça?
4 Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.
Se teus filhos peccaram contra elle, tambem elle os lançou na mão da sua transgressão.
5 Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;
Mas, se tu de madrugada buscares a Deus, e ao Todo-poderoso pedires misericordia,
6 Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;
Se fôres puro e recto, certamente logo despertará por ti, e restaurará a morada da tua justiça.
7 Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.
O teu principio, na verdade, terá sido pequeno, porém o teu ultimo estado crescerá em extremo.
8 Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;
Porque, pergunta agora ás gerações passadas: e prepara-te para a inquirição de seus paes
9 Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.
Porque nós somos de hontem, e nada sabemos; porquanto nossos dias sobre a terra são como a sombra.
10 De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.
Porventura não te ensinarão elles, e não te fallarão, e do seu coração não tirarão razões?
11 Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.
Porventura sobe o junco sem lodo? ou cresce a espadana sem agua?
12 Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.
Estando ainda na sua verdura, ainda que a não cortem, todavia antes de qualquer outra herva se secca.
13 Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;
Assim são as veredas de todos quantos se esquecem de Deus: e a esperança do hypocrita perecerá.
14 Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.
Cuja esperança fica frustrada: e a sua confiança será como a teia d'aranha.
15 Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.
Encostar-se-ha á sua casa, mas não se terá firme: apegar-se-ha a ella, mas não ficará em pé.
16 Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;
Está sumarento antes que venha o sol, e os seus renovos saem sobre o seu jardim;
17 Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.
As suas raizes se entrelaçam junto á fonte, para o pedregal attenta.
18 Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.
Absorvendo-o elle do seu logar, negal-o-ha este, dizendo: Nunca te vi?
19 Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.
Eis que este é alegria do seu caminho, e outros brotarão do pó.
20 Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;
Eis que Deus não rejeitará ao recto; nem toma pela mão aos malfeitores:
21 Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.
Até que de riso te encha a bocca, e os teus labios de jubilação.
22 Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.
Teus aborrecedores se vestirão de confusão, e a tenda dos impios não existirá mais.
