Job 8

1 Då svarade Bildad af Suah, och sade:

Kalpasanna, simmungbat ni Bildad a Suhita ket kinunana,

2 Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?

“Kasano pay kabayag nga ibagam dagitoy a banbanag? Kasano pay kabayag a dagiti sasao ti ngiwatmo ket agbalin a napigsa nga angin?

3 Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?

Ballikugen kadi ti Dios ti hustisia? Ballikugen kadi ti Mannakabalin amin ti kinalinteg?

4 Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.

Nagbasol dagiti annakmo kenkuana, ammomi daytoy, ta impaimana ida kadagiti basbasolda.

5 Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;

Ngem kas pangarigan a sipapasnekka a nangbirok iti Dios ken indatagmo dagiti kiddawmo iti Mannakabalin amin.

6 Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;

Kas pangarigan nasin-aw ken nalintegka; ket awan duadua nga agtignay isuna para kenka ken gun-gonaannaka iti pagtaengan a pudno a kukuam.

7 Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.

Uray no bassit ti nagrugiam, nasaysayaatto latta ti maudi a kasasaadmo.

8 Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;

Ta agpakpakaasiak kenka, nga agpalutpotka, maipanggep iti napalabas a panawen; usarem ti bagim a mangadal kadagiti naduktalan dagiti kapuonantayo.

9 Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.

(Naiyanaktayo laeng idi kalman ken awan iti ammotayo gapu ta anniniwan dagiti aldawtayo iti daga).

10 De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.

Saandaka kadi nga isuro wenno ibaga kenka? Saanda kadi nga agsao manipud kadagiti pusoda?

11 Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.

Dumakkel kadi ti badobadok no awan ti lubnak? Dumakkel kadi ti runo no awan ti danum?

12 Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.

Kabayatan a nalangtoda pay ken saanda pay a napukan, malaylayda sakbay kadagiti sabali a mula.

13 Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;

Kasta met laeng dagiti dalan dagiti amin a manglipat iti Dios, mapukawto ti namnama dagiti tattao nga awan ti diosna-

14 Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.

dagiti addaan iti kinatalged a madadael, ken dagidiay kas karasi ti saput ti lawalawa ti talekna.

15 Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.

Agsadag ti kasta a tao iti balayna, ngem saan a tumakder daytoy; kumpet isuna iti daytoy, ngem saan daytoy nga agpaut.

16 Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;

Berde isuna iti sirok ti init, ket agtubo dagiti saringitna iti entero a minuyonganna.

17 Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.

Balkuten dagiti ramutna dagiti gabsuon ti bato; agbirok dagitoy iti nasayaat a lugar kadagiti kabatbatoan.

18 Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.

Ngem no madadael daytoy a tao iti lugarna, ket ilibakto dayta a lugar isuna ket kunana, 'Saanka a pulos a nakita.'

19 Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.

Kitaem, daytoy ti “rag-o” ti kababalin iti kasta a tao; agtubo dagiti sabali a mula iti isu met laeng a daga iti lugarna.

20 Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;

Kitaem, saanto a papanawen ti Dios ti awan basolna a tao; wenno saanna nga alaen ti ima dagiti managdakdakes.

21 Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.

Ngem punnoennanto ti ngiwatmo iti katkatawa, dagiti bibigmo iti pukpukkaw.

22 Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.

Makawesanto iti pannakaibabain dagiti manggurgura kenka; awanton ti tolda dagiti nadangkes.”