Job 5
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Umawagka ita; adda kadi ti sumungbat kenka? Siasino kadagiti nasantoan ti pagkamangam?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
Ta papatayen ti unget ti nakuneng a tao; patayen ti panagimon ti maag.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
Nakakitaak iti nakuneng a tao nga agramramot. Ngem kella-at nga inlunodko ti pagtaenganna.
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
Adayo iti kinatalged dagiti annakna; narumekda idiay ruangan ti siudad. Awan iti mangispal kadakuada—
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
dagiti apitda ket kinnan dagiti dadduma a mabisbisin, tattao a mangala iti daytoy uray manipud kadagiti siit; dagiti tattao a ti kinabaknangda ket inibus dagiti tattao a mawaw iti daytoy.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
Ta saan nga agtaud iti daga dagiti panagrigat; uray pay ti riribuk ket saan nga agrusing manipud iti daga;
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
ngem ar-aramiden ti tao ti bukodna a pakariribukan, a kasla dagiti gilap a tumayab nga agpangato.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
Ngem no maipapan kaniak, mapanak iti Dios a mismo; italekko kenkuana ti kasasaadko—
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
isuna nga agar-aramid ti naindaklan ken saan a matukod a banbanag, dagiti nakakaskasdaaw a banbanag a saan a mabilang.
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
Mangmangted isuna iti tudo iti rabaw ti daga, ken mangibulos iti danum kadagiti taltalon.
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
Ar-aramidenna daytoy tapno ingatona dagiti nababa; tapno ibangonna iti kinatalged dagiti agladladingit kadagiti dapo.
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
Upayenna ti panggep dagiti nasikap a tattao, tapno saan a maipatungpal dagiti imada dagiti panggepda.
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
Siloanna dagiti nasirib a tattao babaen iti bukodda a kinasikap; dagiti panggep dagiti nasirib a tattao ket agpatinggan iti mabiit.
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
Makisinnarakda iti kinasipnget iti aldaw, ken agar-arikapda iti katengngaan ti aldaw a kasla rabii daytoy.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
Ngem isalakanna dagiti nakurapay a tattao manipud iti kampilan nga adda kadagiti ngiwatda ken ti agkasapulan a tao manipud iti ima dagiti nabileg a tattao.
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
Isu nga adda ti namnama ti nakurapay a tao, ken iserra ti kinaawan ti linteg ti ngiwatna.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Kitaem, naragsak ti tao a tubtubngaren ti Dios; ngarud, saanmo a guraen ti pannusa ti Mannakabalin amin.
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
Ta mangsugat ket kalpasanna baredbedanna; mangsugat isuna ket kalpasanna agasan dagiti imana.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
Ispalennakanto manipud kadagiti innem a pakariribukan; pudno, kadagiti pito a pakariribukan, awanto ti dakes a mangsagid kenka.
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
Iti nakaro a panagbisin, ispalennakanto manipud iti patay; iti gubat manipud iti pannakabalin ti kampilan.
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
Mailemmengkanto manipud iti pannakasaplit iti dila; ket saankanto a mabuteng iti pannakadadael inton umay daytoy.
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
Katawaamto ti pannakadadael ken panagbisin, ket saankanto a mabuteng kadagiti narungsot nga ayup.
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
Ta makitulagkanto kadagiti bato ti taltalonmo; natalgedkanto kadagiti narungsot nga ayup.
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
Ammomto a ti toldam ket adda iti kinatalged; sarungkaramto dagiti arbanmo ket awan ti makitam a napukaw.
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
Ammomto pay a ti panagrang-aymo ket kasta unay, a dagiti kaputotam ket kaslanto iti ruot iti daga.
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Maitanemkanto inton lakayka unayen, a kasla iti dawa ti bukel a maibagkat a maipan iti pagirikan.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Kitaem, inadalmi daytoy a banag; kastoy daytoy; denggem daytoy, ket ammoem daytoy iti bagim.”
