Job 5
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Crie maintenant! Qui te répondra? Auquel des saints t’adresseras-tu?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
L’insensé périt dans sa colère, Le fou meurt dans ses emportements.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
J’ai vu l’insensé prendre racine; Puis soudain j’ai maudit sa demeure.
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
Plus de prospérité pour ses fils; Ils sont foulés à la porte, et personne qui les délivre!
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
Sa moisson est dévorée par des affamés, Qui viennent l’enlever jusque dans les épines, Et ses biens sont engloutis par des hommes altérés.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
Le malheur ne sort pas de la poussière, Et la souffrance ne germe pas du sol;
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
L’homme naît pour souffrir, Comme l’étincelle pour voler.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
Pour moi, j’aurais recours à Dieu, Et c’est à Dieu que j’exposerais ma cause.
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
Il fait des choses grandes et insondables, Des merveilles sans nombre;
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
Il répand la pluie sur la terre, Et envoie l’eau sur les campagnes;
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
Il relève les humbles, Et délivre les affligés;
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
Il anéantit les projets des hommes rusés, Et leurs mains ne peuvent les accomplir;
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
Il prend les sages dans leur propre ruse, Et les desseins des hommes artificieux sont renversés:
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
Ils rencontrent les ténèbres au milieu du jour, Ils tâtonnent en plein midi comme dans la nuit.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
Ainsi Dieu protège le faible contre leurs menaces, Et le sauve de la main des puissants;
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
Et l’espérance soutient le malheureux, Mais l’iniquité ferme la bouche.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Heureux l’homme que Dieu châtie! Ne méprise pas la correction du Tout-Puissant.
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
Il fait la plaie, et il la bande; Il blesse, et sa main guérit.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
Six fois il te délivrera de l’angoisse, Et sept fois le mal ne t’atteindra pas.
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
Il te sauvera de la mort pendant la famine, Et des coups du glaive pendant la guerre.
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
Tu seras à l’abri du fléau de la langue, Tu seras sans crainte quand viendra la dévastation.
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
Tu te riras de la dévastation comme de la famine, Et tu n’auras pas à redouter les bêtes de la terre;
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
Car tu feras alliance avec les pierres des champs, Et les bêtes de la terre seront en paix avec toi.
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
Tu jouiras du bonheur sous ta tente, Tu retrouveras tes troupeaux au complet,
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
Tu verras ta postérité s’accroître, Et tes rejetons se multiplier comme l’herbe des champs.
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Tu entreras au sépulcre dans la vieillesse, Comme on emporte une gerbe en son temps.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Voilà ce que nous avons reconnu, voilà ce qui est; A toi d’entendre et de mettre à profit.
