Job 5
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Call now, if there is any that will answer thee; and to which of the holy ones wilt thou turn?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
For wrath killeth the foolish man, and envy slayeth the silly one.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
I have seen the foolish taking root: but suddenly I cursed his habitation.
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
His children are far from safety, and they are crushed in the gate, neither is there any to deliver them.
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
Whose harvest the hungry eateth up, and taketh it even out of the thorns, and the robber swalloweth up their substance.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
Although affliction cometh not forth from the dust, neither doth trouble spring out of the ground;
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
Yet man is born to trouble, as the sparks fly upward.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
I would seek to God, and to God would I commit my cause:
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
Who doeth great things and unsearchable; marvellous things without number:
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
Who giveth rain upon the earth, and sendeth waters upon the fields:
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
To set on high those that are low; that those who mourn may be exalted to safety.
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
He disappointeth the devices of the crafty, so that their hands cannot perform their enterprise.
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
He taketh the wise in their own craftiness: and the counsel of the cunning is carried headlong.
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
They meet with darkness in the daytime, and grope at noon as in the night.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
But he saveth the poor from the sword, from their mouth, and from the hand of the mighty.
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
So the poor hath hope, and iniquity stoppeth her mouth.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Behold, happy is the man whom God correcteth: therefore despise not thou the chastening of the Almighty:
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
For he maketh sore, and bindeth up: he woundeth, and his hands make whole.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
He shall deliver thee in six troubles: yea, in seven there shall no evil touch thee.
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
In famine he shall redeem thee from death: and in war from the power of the sword.
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
Thou shalt be hid from the scourge of the tongue: neither shalt thou be afraid of destruction when it cometh.
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
At destruction and famine thou shalt laugh: neither shalt thou be afraid of the beasts of the earth.
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
For thou shalt be in league with the stones of the field: and the beasts of the field shall be at peace with thee.
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
And thou shalt know that thy tabernacle shall be in peace; and thou shalt visit thy habitation, and shalt not sin.
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
Thou shalt know also that thy seed shall be great, and thy offspring as the grass of the earth.
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Thou shalt come to thy grave in a full age, as a shock of grain cometh in in its season.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Lo this, we have searched it, so it is; hear it, and know thou it for thy good.
