Job 5
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Call now, see if any will answer thee! And to which of the holy ones wilt thou look?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
Verily grief destroyeth the fool, And wrath consumeth the weak man.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
I have seen an impious man taking root, But soon I cursed his habitation.
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
His children are far from safety; They are oppressed at the gate, and there is none to deliver them.
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
His harvest the hungry devour, Carrying it even through the thorns; And a snare gapeth after his substance.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
For affliction cometh not from the dust, Nor doth trouble spring up from the ground;
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
Behold, man is born to trouble, As the sparks fly upward.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
I would look to God, And to God would I commit my cause,
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
Who doeth great things and unsearchable; Yea, marvellous things without number;
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
Who giveth rain upon the earth, And sendeth water upon the fields;
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
Who placeth the lowly in high places, And restoreth the afflicted to prosperity;
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
Who disappointeth the devices of the crafty, So that their hands cannot perform their enterprises;
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
Who taketh the wise in their own craftiness, And bringeth to nought the counsel of the artful.
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
They meet with darkness in the daytime; They grope at noon as if it were night.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
So he saveth the persecuted from their mouth; The oppressed from the hand of the mighty.
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
So the poor hath hope, And iniquity stoppeth her mouth.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Behold, happy is the man whom God correcteth; Therefore despise not thou the chastening of the Almighty.
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
For he bruiseth, and bindeth up; He woundeth, and his hands make whole.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
In six troubles will he deliver thee; Yea, in seven shall no evil touch thee.
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
In famine he will redeem thee from death, And in war from the power of the sword.
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
Thou shalt be safe from the scourge of the tongue, And shalt not be afraid of destruction, when it cometh.
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
At destruction and famine thou shalt laugh, And of the wild beasts of the land shalt thou not be afraid.
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
For thou shalt be in league with the stones of the field; Yea, the beasts of the forest shall be at peace with thee.
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
Thou shalt find that thy tent is in peace; Thou shalt visit thy dwelling, and not be disappointed.
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
Thou shalt see thy descendants numerous, And thine offspring as the grass of the earth.
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Thou shalt come to thy grave in full age, As a shock of corn gathered in its season.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Lo! this we have searched out; so it is: Hear it, and lay it up in thy mind!
