< Job 5 >
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Råb kun! Giver nogen dig Svar? Og til hvem af de Hellige vender du dig?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
Thi Dårens Harme koster ham Livet, Tåbens Vrede bliver hans Død.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
Selv har jeg set en Dåre rykkes op, hans Bolig rådne brat;
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
hans Sønner var uden Hjælp, trådtes ned i Porten, ingen reddede dem;
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
sultne åd deres Høst, de tog den, selv mellem Torne, og tørstige drak deres Mælk.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
Thi Vanheld vokser ej op af Støvet, Kvide spirer ej frem af Jorden,
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
men Mennesket avler Kvide, og Gnisterne flyver til Vejrs.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
Nej, jeg vilde søge til Gud og lægge min Sag for ham,
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
som øver ufattelig Vælde og Undere uden Tal,
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
som giver Regn på Jorden og nedsender Vand over Marken
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
for at løfte de bøjede højt, så de sørgende opnår Frelse,
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
han, som krydser de kloges Tanker, så de ikke virker noget, der varer,
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
som fanger de vise i deres Kløgt, så de listiges Råd er forhastet;
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
i Mørke raver de, selv om Dagen, famler ved Middag, som var det Nat.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
Men han frelser den arme fra Sværdet og fattig af stærkes Hånd,
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
så der bliver Håb for den ringe og Ondskaben lukker sin Mund.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Held den Mand, som revses at Gud; ringeagt ej den Almægtiges Tugt!
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
Thi han sårer, og han forbinder, han slår, og hans Hænder læger.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
Seks Gange redder han dig i Trængsel, syv går Ulykken uden om dig;
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
han frier dig fra Døden i Hungersnød, i Krig fra Sværdets Vold;
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
du er gemt for Tungens Svøbe, har intet at frygte, når Voldsdåd kommer;
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
du ler ad Voldsdåd og Hungersnød og frygter ej Jordens vilde dyr;
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
du har Pagt med Markens Sten, har Fred med Markens Vilddyr;
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
du kender at have dit Telt i Fred, du mønstrer din Bolig, og intet fattes;
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
du kender at have et talrigt Afkom, som Jordens Urter er dine Spirer;
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Graven når du i Ungdomskraft, som Neg føres op, når Tid er inde.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Se, det har vi gransket, således er det; det har vi hørt, så vid også du det!