Job 5
1 Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
Zavolejž tedy, dá-liť kdo odpověd? A k kterému se z svatých obrátíš?
2 Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
Pakli k bláznu, zahubí ho rozhněvání, a nesmyslného zabije prchlivost.
3 Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
Jáť jsem viděl blázna, an se vkořenil, ale hned jsem zle tušil příbytku jeho, řka:
4 Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
Vzdáleniť jsou synové jeho od spasení; nebo potříni budou v bráně, aniž bude, kdo by je vytrhl.
5 Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
Obilé jeho zžíře hladovitý, a i z prostřed trní je vychvátí; nadto sehltí násilník statek takových.
6 Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
Neboť nepochází z prachu trápení, aniž se z země pučí bída.
7 Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
Ale člověk rodí se k bídě, tak jako jiskry z uhlí zhůru létají.
8 Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
Jistě žeť bych já hledal Boha silného, a jemu bych předložil při svou,
9 Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
Kterýž činí věci veliké, nezpytatelné, divné, a jimž počtu není,
10 Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
Kterýž dává déšť na zemi, a spouští vody na pole,
11 Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
Kterýž sází opovržené na místě vysokém, a žalostící vyvyšuje spasením,
12 Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
Kterýž v nic obrací myšlení chytráků, tak aby nemohli k skutku přivésti ruce jejich ničeho,
13 Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
Kterýž lapá moudré v chytrosti jejich; nebo rada převrácených bláznová bývá.
14 Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
Ve dne motají se jako ve tmách, a jako v noci šámají o poledni.
15 Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
Kterýž zachovává od meče a od úst jejich, a chudého od ruky násilníka.
16 Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
Máť zajisté nuzný naději, ale nepravost musí zacpati ústa svá.
17 Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
Aj, jak blahoslavený jest člověk, kteréhož tresce Bůh! A protož káráním Všemohoucího nepohrdej.
18 Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
Onť zajisté uráží, on i obvazuje; raní, ruka jeho také léčí.
19 Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
Z šesti úzkostí vysvobodil by tebe, ano i v sedmi nedotklo by se tebe zlé.
20 I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
V hladu vykoupil by tě od smrti, a v boji od moci meče.
21 Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
Když utrhá jazyk, byl bys skryt, aniž bys se bál zhouby, když by přišla.
22 Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
Zhouba a hlad buď tobě za smích, a nestrachuj se ani líté zvěři zemské.
23 Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
Nebo s kamením polním příměří tvé, a zvěř lítá polní pokoj zachová k tobě.
24 Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
A shledáš, žeť stánek tvůj bude bezpečný, a navrátíš se zase k příbytku svému, a nezhřešíš.
25 Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
Shledáš také, žeť se rozmnoží símě tvé, a potomci tvoji jako bylina zemská.
26 Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
Vejdeš v šedinách do hrobu, tak jako odnášíno bývá zralé obilí časem svým.
27 Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
Aj, toť jsme vyhledali, a takť jest; poslechniž toho, a schovej sobě to.
