Job 41

1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?

Hagi agaza hunte tusizankna osifavema Leviataniema nehaza osifavekrerfa, hagerimpima nemaniana Jopuga hukuretira avazu nehunka, nofitetira agefu'narera anakigahampi?

2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?

Agonagampina nofira rentetenka, avazu hunka nevunka, ameragempina reraponentenka nofira rentegahampi?

3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?

Ana'ma hanankeno'a kasunku hunantenka natro hunora fru kea hugahifi?

4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?

Ana nehuno nagra mago narimpa huanki'na kagri eri'za vahe manine'na, kazokazo eri'za erigante vava hu'na vugahue hunora hugahifi?

5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?

Namama avrenka kegavama nehana zana hunka kegava nehunka, nofitera rentetenka ne'one mofaneka'a zaminanke'za zokagora rentegahazafi?

6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?

Hagi zago vahe'mo'za ana zagama mizasenakura, mizama'agura keha rete'za, ana zaga ahe'za akafari osi osi hu'za eri'za maketifina zagorera ome atregahazafi?

7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?

Hagi ana zaga, nozamema nehaza keveretira asenifine avufgafinena ahegresogreso hugahampi?

8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.

Hagi ana zagamofo avufgare'ma kazama antenka kesanunka, henka'anena anara osugahue hunka hugahane. Na'ankure ana'ma hanugeno'ma henka'ama ha'ma hunantesniana, havizantfa hugahie hunka kagesa antahigahane.

9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.

Hagi antahio, kagrama hunka ana zagama azerisanue hunka'ma kagesama nentahisanunka anara osuo. Na'ankure ana zagama azerisanuema huno hania vahera ana zagamo'a refaki hutregahie.

10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?

Mago vahe'mo'a ana leviatani'ema nehaza zaga azeri oraotigahie. Ana'ma haniana iza oti hankaveti'neno hara hunantegahie?

11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.

Iza mago zana nami'nesanigu hu'na, ete nona hu'na amigahue? Na'ankure ama mopafima maka zama me'nea zantamina, Nagri zanke me'ne.

12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.

Hagi leviataniema nehaza zagama hage rimpima nemania zagamofo hankavene, avufgane agia azankrefagura eri ama hu'na kasamigahue.

13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?

Ana zagamofo avufagare'ma me'nea irira iza eri kanope netreno, agofetu agofetu'ma huno'ma hankave avufgama me'neana iza reraponegahie?

14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.

Ana zagamofona ave krerfa hunte'neanki'za, vahe'mo'za koro nehaze. E'ina hu'neankino, iza ana zaga aheno agemzampa atavegrigahie?

15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.

Ana zagamofo amagenafina iri'amo'a, magopi rukamaretere huno evuevu hu'neankino hankavetino hankogna hu'ne.

16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;

Ana zagamofo iri'amo'a, magopi akamareno hantohanto hu'neankino, zahomo'ma ufrega kana omane'ne.

17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.

Mago mago irimo'a agu'afinka, mago irite rukamaretere huno azeri hankaveti'ne. Ana hu'neankino eri kanopeno eri rure'rurera hugara osu'ne.

18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.

Hagi ana zagamo'ma kasi'ma haniana, agonagampintira teve ruganani huno vuno eno nehigeno, avurgafintira nantera zagema marerino zagemo'ma remsama hiaza nehie.

19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.

Ana zagamofo agipintira teve ruganani huno vuno eno nehigeno, agipintira tevemo'a hagna hagna huno atineramie.

20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.

Ana nehigeno kavofima tima tagino, tevere kre'negeno krakra hiaza huno, agonagampintira amu'mo'a rugasu huno enevie.

21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.

Hagi agipinti'ma evia zahomo'a tanknu'zafima tevema nerea tevea hukru higeno rukaru nehigeno, teve nefamo'a agipintira hagna hagna huno nere.

22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.

Ana zagamofo anankempina tusi'a hankave me'neankino, inantego vanoma hiana, tusiza huno vahera zamazeri koro nehie.

23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.

Ana zagamofo avufgamo'ma marerino tamino'ma hu'nea ma'amo'a, magopi ruhampri ruhampri huno antrako huno hankaveti'neankino, eri pahesi rure rure'ma hu'amo'a amuho hu'ne.

24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.

Ana zagamofo tumo'amo'a havegna huno hanavetineankino, witima refuzafunepaza havegna hu'ne.

25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.

Ana zagamo'ma o'manetige'za hankave vahe'mo'za koro nehu'za, na'a hugahune hu'za kanku nehakaze.

26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.

Ana hu'neankino bainati kazintetiro, keveretiro, karugru keveretiro, osi have kazintetira mago vahe'mo'a ana zaga ahegara osu'ne.

27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.

Hagi ainireti'ma tro'ma hu'naza ha' zantamima ana zagamo'ma keana, trazankna huno keamne zankna nehuno, bronsireti'ma tro'ma hu'naza ha' zantamima keana, kasari'nea zafagna hu'ne.

28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.

Vahe'mo'za kevea ahe tresnageno mani'nesnirega vugahianagi, korora ofregahie. Gumi atifina havea erinte'za ahegahazanagi ana havemo'a hagege trazamo'ma avufgare'ma avako'ma hiankna hugahie.

29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.

Kumpa kanoma kesaniana, trazankna huno ke amnezaneseno, karugru kevema matrevuno atresigeno esania zamofo agasasama nentahino'a kiza regahie.

30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.

Ana zagamofo asagufima me'nea irimo'a, mopa kavomo'ma rupararo vazigeno asane'neankna hu'ne. Ana hu'neankino, mopafima regararo heno'ma nevigeno'a, mopa vazikekurino nevie.

31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.

Hagi hagerimpima nevigeno'a, kavofima tima afino tevefi kre'negeno timo'ma krakra hiaza huno, hagerimo'a krakra huteno masavemo'ma ze'ze'ma nehiaza nehie.

32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.

Ana zagamo'ma hagerimpima nevigeno'ma, amefi'ma timo'ma agrege'ma huno nevia zamo'a rumsa huno efeke hu'neankino, mago kavrinteaza nehie. Ana nehigeno ana zamo'a tavava ozafamofo efeke azoka kna huno efeke nehie.

33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.

Ama mopafina mago agrikna zaga omani'neankino, mago zagagura korora nosie.

34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.

Maka zagama mani'naza zagafina, agra zamagatereno avufga ra nehie. Ana hu'neankino maka afi zagama mani'nazana zamagatereno kini mani'ne.