Job 41
1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
なんぢ鈎をもて鱷を釣いだすことを得んや その舌を糸にひきかくることを得んや
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
なんぢ葦の繩をその鼻に通し また鈎をその齶に衝とほし得んや
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
是あに頻になんぢに願ふことをせんや 柔かになんぢに言談んや
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
あに汝と契約を爲んや なんぢこれを執て永く僕と爲しおくを得んや
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
なんぢ鳥と戲むるる如くこれとたはむれ また汝の婦人等のために之を繋ぎおくを得んや
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
また漁夫の社會これを商貨と爲して商賣人の中間に分たんや
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
なんぢ漁叉をもてその皮に滿し 魚矛をもてその頭を衝とほし得んや
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
手をこれに下し見よ 然ばその戰鬪をおぼえて再びこれを爲ざるべし
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
視よその望は虚し 之を見てすら倒るるに非ずや
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
何人も之に激する勇氣あるなし 然ば誰かわが前に立うる者あらんや
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
誰か先に我に與へしところありて我をして之に酬いしめんとする者あらん 普天の下にある者はことごとく我有なり
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
我また彼者の肢體とその著るしき力とその美はしき身の構造とを言では措じ
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
誰かその外甲を剥ん 誰かその雙齶の間に入ん
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
誰かその面の戸を開きえんや その周圍の齒は畏るべし
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
その並列る鱗甲は之が誇るところ その相闔たる樣は堅く封じたるがごとく
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
此と彼とあひ接きて風もその中間にいるべからず
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
一々あひ連なり堅く膠て離すことを得ず
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
嚔すれば即はち光發す その目は曙光の眼瞼(を開く)に似たり
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
その口よりは炬火いで火花發し
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
その鼻の孔よりは煙いできたりて宛然葦を焚く釜のごとし
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
その氣息は炭火を爇し 火燄その口より出づ
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
力氣その頸に宿る 懼るる者その前に彷徨まよふ
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
その肉の片は密に相連なり 堅く身に着て動かす可らず
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
その心の堅硬こと石のごとく その堅硬こと下磨のごとし
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
その身を興す時は勇士も戰慄き 恐怖によりて狼狽まどふ
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
劍をもて之を撃とも利ず 鎗も矢も漁叉も用ふるところ無し
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
是は鐡を見ること稿のごとくし銅を見ること朽木のごとくす
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
弓箭もこれを逃しむること能はず 投石機の石も稿屑と見做る
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
棒も是には稿屑と見ゆ 鎗の閃めくを是は笑ふ
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
その下腹には瓦礫の碎片を連ね 泥の上に麥打車を引く
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
淵をして鼎のごとく沸かへらしめ 海をして香油の釜のごとくならしめ
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
己が後に光る道を遺せば淵は白髮をいただけるかと疑がはる
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
地の上には是と並ぶ者なし 是は恐怖なき身に造られたり
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
是は一切の高大なる者を輕視ず 誠に諸の誇り高ぶる者の王たるなり
