Job 41
1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
Will you draw out? Leviathan with a fish hook and with a cord will you hold down? tongue its.
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
¿ Will you put a cord in nose its and with a hook will you pierce? jaw its.
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
¿ Will it multiply to you supplications or? will it speak to you soft [words].
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
¿ Will it make a covenant with you will you take? it to a slave of perpetuity.
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
¿ Will you play with it like bird and will you bind? it for girls your.
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
Will they bargain? on it partners will they divide? it between merchants.
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
¿ Will you fill with harpoons hide its and with a spear of fish head its.
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
Put on it hands your remember [the] battle may not you repeat.
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
There! hope his it is proved a lie ¿ also because of appearance its everyone is thrown down.
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
Not fierce that he will rouse it and who? that before me will he take his stand.
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
Who? has he confronted me and I may repay under all the heavens [belongs] to me it.
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
(To it *Q(K)*) I will keep silent limbs its and [the] matter of strength and [the] grace of arrangement its.
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
Who? has he uncovered [the] surface of clothing its in [the] doubling of halter its who? will he come.
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
[the] doors of Face its who? has he opened [is] around teeth its terror.
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
Pride [is] rows of shields shut up a seal tight.
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
One on one they draw near and a breath not it goes between them.
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
Each on brother its they are joined together they grasp one another and not they are separated.
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
Sneezing its it flashes forth light and eyes its [are] like [the] eyelids of dawn.
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
From mouth its torches they go sparks of fire they escape.
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
From nostrils its it goes forth smoke like a pot blown upon and bulrush[es].
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
Breath its coals it kindles and a flame from mouth its it goes forth.
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
In neck its it lodges strength and before it it leaps dismay.
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
[the] hanging parts of Flesh its they cling hard to it not it is moved.
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
Heart its [is] hard like a stone and hard like a mill-stone lower.
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
From uprising its they are afraid mighty ones from crashing they are bewildered.
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
[one who] reaches It a sword not it is established a spear a dart and a javelin.
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
It considers to straw iron to wood of rottenness bronze.
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
Not it makes flee it [the] son of a bow into chaff they are changed for it stones of a sling.
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
Like chaff they are regarded a club so it may laugh to [the] shaking of a javelin.
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
Under it [are] sharp points of potsherd[s] it spreads out a threshing sledge on mud.
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
It makes boil like pot [the] deep [the] sea it makes like pot of ointment.
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
Behind it it makes shine a path anyone considers [the] deep to grey hair.
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
Not [is] on [the] dust likeness its the [one] made for not fear.
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
Every exalted [one] it sees it [is] king over all [the] sons of pride.
