Job 41
1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
Is it possible for Leviathan to be pulled out with a fish-hook, or for a hook to be put through the bone of his mouth?
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
Will you put a cord into his nose, or take him away with a cord round his tongue?
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
Will he make prayers to you, or say soft words to you?
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
Will he make an agreement with you, so that you may take him as a servant for ever?
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
Will you make sport with him, as with a bird? or put him in chains for your young women?
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
Will the fishermen make profit out of him? will they have him cut up for the traders?
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
Will you put sharp-pointed irons into his skin, or fish-spears into his head?
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
Only put your hand on him, and see what a fight you will have; you will not do it again!
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
Truly, the hope of his attacker is false; he is overcome even on seeing him!
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
He is so cruel that no one is ready to go against him. Who then is able to keep his place before me?
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
Who ever went against me, and got the better of me? There is no one under heaven!
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
I will not keep quiet about the parts of his body, or about his power, and the strength of his frame.
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
Who has ever taken off his outer skin? who may come inside his inner coat of iron?
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
Who has made open the doors of his face? Fear is round about his teeth.
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
His back is made of lines of plates, joined tight together, one against the other, like a stamp.
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
One is so near to the other that no air may come between them.
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
They take a grip of one another; they are joined together, so that they may not be parted.
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
His sneezings give out flames, and his eyes are like the eyes of the dawn.
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
Out of his mouth go burning lights, and flames of fire are jumping up.
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
Smoke comes out of his nose, like a pot boiling on the fire.
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
His breath puts fire to coals, and a flame goes out of his mouth.
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
Strength is in his neck, and fear goes dancing before him.
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
The plates of his flesh are joined together, fixed, and not to be moved.
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
His heart is as strong as a stone, hard as the lower crushing-stone.
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
When he gets ready for the fight, the strong are overcome with fear.
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
The sword may come near him but is not able to go through him; the spear, or the arrow, or the sharp-pointed iron.
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
Iron is to him as dry grass, and brass as soft wood.
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
The arrow is not able to put him to flight: stones are no more to him than dry stems.
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
A thick stick is no better than a leaf of grass, and he makes sport of the onrush of the spear.
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
Under him are sharp edges of broken pots: as if he was pulling a grain-crushing instrument over the wet earth.
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
The deep is boiling like a pot of spices, and the sea like a perfume-vessel.
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
After him his way is shining, so that the deep seems white.
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
On earth there is not another like him, who is made without fear.
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
Everything which is high goes in fear of him; he is king over all the sons of pride.
