Job 41
1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
Makuha ba nimo ang leviathan sa taga sa isda? Kun magapus ba ang iyang dila sa lubid?
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
Matuhog mo ba ug pisi ang iyang ilong? Kun kapalapsan kanimo ang iyang apapangig sa usa ka taga?
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
Maghimo ba siya ug daghanan nga pangamuyo kanimo? Kun mosulti ba siya kanimo ug mga pulong malomo?
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
Magabuhat ba siya ug pakigsaad kanimo, Aron ikaw isipon niya nga sulogoon sa walay katapusan?
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
Makigdula ba ikaw kaniya ingon sa usa ka langgam? Kun gapuson ba nimo siya alang sa imong mga kadalagahan?
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
Ang katiguman sa mga mangingisda, maghimo ba kaniya nga igbabaligya? Ibahinbahin ba siya nila sa mga magbabaligya?
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
Mapalapsan ba nimo ang iyang panit sa mga puthaw nga tinalinsan, Kun mapalapsan ba ang iyang ulo sa salapang?
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
Itapion ang imong kamot kaniya; Hinumdumi ang gubat, ug ayaw na kana pagbuhata.
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
Ania karon, kawang lamang ang paglaum tungod kaniya; Dili ba kita matumba bisan na lamang sa pagtan-aw kaniya?
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
Walay bisan kinsa nga mabangis nga mangahas sa pagpalihok kaniya; Nan kinsa man ang makapangatubang kanako?
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
Kinsa ba ang unang nakahatag kanako, aron unta ako magabalus kaniya? Bisan unsang butanga nga ania sa ilalum sa tibook langit, ako man.
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
Ako dili magahilum mahitungod sa iyang bukton, Ni sa iyang daku nga kakusog, ni sa iyang matahum nga panagway.
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
Kinsa ba ang makakuha sa iyang labing gawas nga saput? Kinsa ba ang mopaduol sa sulod sa iyang mga apapangig?
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
Kinsa ba ang makaabli sa mga pultahan sa iyang nawong? Makalilisang ang ginalibutan sa iyang ngipon.
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
Ang iyang mabaga nga mga hingbis maoy iyang garbo, Maayong pagkatapot, sama sa sello nga gipapilit.
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
Ang usa ug ang usa haduol kaayo, Sa ingon nga paagi, nga sa taliwala kanila walay hangin nga makasulod.
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
Sila ginahiusa ang usa ug usa; Sila nanag-ipon, ug dili na mabulag.
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
Sa iyang pagbugwak may kahayag nga mokidlap, Ug ang iyang mga mata ingon sa mga tabontabon sa kabuntagon.
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
Gikan sa iyang baba, mga sulo nga nagadilaab manggula, Ug mga aligato sa kalayo managtulasik.
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
Gikan sa iyang ilong may aso nga magagula, Ingon sa kolon nga magabukal, ug mga tangbo nga mangasunog.
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
Ang iyang gininhawa makapasiga sa mga uling, Ug usa ka kalayo nagagula gikan sa iyang baba.
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
Sa iyang liog nagapuyo ang kusog, Ug sa iyang atubangan ang kahadlok nagasayaw.
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
Ang mga bahin sa iyang unod nagatapot: Sila mga malig-on sa ibabaw niya; sila dili magango.
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
Ang iyang kasingkasing malig-on sama sa usa ka bato; Oo, malig-on sama sa bato sa galingan nga sa ilalum.
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
Sa diha nga siya motindog, ang mga gamhanan mangahadlok: Tungod sa dakung kakugang sila kawad-an sa buot.
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
Ang pinuti niadtong motigbas kaniya dili makadulot; Ni makadulot ang bangkaw, kun balaraw kun salapang.
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
Ginaisip niya ang puthaw ingon sa uhot, Ug ang tumbaga ingon sa kahoy nga gabok.
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
Ang pana dili makapadalagan kaniya: Kaniya ang mga bato sa lambuyog mabalhin nga mga dagami:
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
Ang mga puspus ginaila nga mga tuod sa balili; Ang hinadyong sa bangkaw iyang ginakataw-an.
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
Ang mga dapit sa ilalum niya ingon sa mga bika nga talinis: Sa ibabaw sa lapok iyang gipahaluna ang mga butang nga tinalinsan.
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
Ang kahiladman iyang gipabukal ingon sa usa ka kolon: Ang dagat iyang gihimo nga ingon sa kolon nga haplas.
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
Sa iyang likod nagapadan-ag siya ug usa ka dalan; Bisan kinsa makahunahuna nga ang kahiladman sa dagat ubanon.
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
Sa ibabaw sa yuta walay mahisama kaniya, Nga usa ka binuhat walay kahadlok.
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
Siya nagatan-aw sa bisan unsa nga butang nga hataas: Hari man siya sa mga anak sa mapahitas-on.
