Job 41
1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
Dia da Lifaiada: ne (hanome ohe fi agoai) amo dimani bese amoga gaguma: bela: ? O ea gona: su efega lala: gilisima: bela: ?
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
Dia da efe amo ea migifu amodili sanasima: bela: ? O ea magadoa dimani besega badofalesima: bela: ?
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
E da masusa: dima adole ba: ma: bela: ? E da dima olofosu ema ima: ne edegema: bela: ?
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
E da dima gousa: su ilegesu hamoma: bela: ? E da mae yolele eso huluane dima fa: no bobogelalumu ilegele sia: ma: bela: ?
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
Di da e fofoi sio agoane, dia hawa: hamosu uda hahawane ba: ma: ne, e la: la: gima: bela: ?
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
Dimani adosu dunu da e bidi lama: ne, bobolema: bela: ? Bidi lasu dunu da e bidi lama: ne, dadega: ma: bela: ?
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
Di da ea gadofo amo guisu asuni amoga magufamu dawa: sala: ? O ea dialuma goge agei amoga somu dawa: sala: ?
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
Di da e afaewane digili ba: lu, eno hamedafa digili ba: mu. Bai e da dima gegei amo di da hamedafa gogolemu.
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
Nowa da Lifaiada: ne ba: sea, beda: ga gasa hamedene, osoba diadaha.
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
Dunu da e ougima: ne didilisisia, e da mi hanaidafa ba: sa. Dunu afae da ea midadi gadenene aligimu hamedei ba: mu.
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
Nowa da e doagala: sea, se hame nabi ba: ma: bela: ? Osobo bagade dunu afae da amane hamomu hamedei.
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
Na Lifaiada: ne ea emo ea hou dima adomu galebe. Ea gasa bagade hou amola dima olelemu.
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
Dunu huluane da ea dabua gadofo houga: mu da hamedei. Amola ea da: igene ga: su amo somu hamedei.
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
E da bese agesoi bagade gala. Ea lafi dagama: ne, nowa da sesema: bela: ?
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
Ea baligi da da: igene ga: su dadalesu amoga hamoi. Ilia da madelagili la: la: gi, amola igi defele ga: nasi gala.
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
Afae afae da enoma gilisili disisibiba: le, mifo da ili adobodili masunu logo hame ba: sa.
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
Ilia da noga: le gilisimusa: madelagiba: le, afafamu da hamedei.
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
Lifaiada: ne da hadisia: sea, hadigi agoai nene gala: sa. Amola ea si da eso mabe ea hadigi agoai ba: sa.
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
Ea lafidili, lalu gona: su agoai gadili ahoa. Amola ea lafidili, lalu geso bagohame gadili ahoa.
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
Ea mi gelabodili, lalu mobi (amo da gagalobo osobo ofodo hagududili nebe defele) da maha.
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
Ea mifoga lalu nema: ne fulabosa. Ea lafidili, lalu gona: su da heloagala: sa.
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
Ea galogoa da gasa bagadeba: le, ema doaga: be dunu huluane da beda: gia: sa.
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
Ea gadofoa dibi asaboi da hame ba: sa. Ea gadofo da ouli defele, ga: nasidafa.
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
Ea dogo da widi goudasu igi agoai, ga: nasidafa. E da beda: su hamedafa dawa:
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
E da wa: legadosea, baligili gasa bagade dunu amolawane da beda: gia: sa. Ilia da bagadewane beda: iba: le, hahanidafa ba: sa.
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
E fofa: gimusa: , gegesu gobihei da hamedafa gala. Goge agei, amola dadi da ema se ima: ne hamedafa gala.
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
E da ouli, amo gisi defele, gasa hamedei ba: sa. Amola e da balase amo ifa dasai defele ba: sa.
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
E da dadi gala: be amoga hobeamusa: ; hame dawa: Dunu da ema gelega gala: be da gisi bioiga gala: be agoane hagisa.
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
Ea ba: sea, gegesu gigi da gisi biole hagi agoai ba: sa, amola dunu da ema dadiga gala: sea, e da amoba: le ousa.
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
Ea hagomo gagi da laga osoboga hamoi ofodo gagoudane fofonoboi defele ba: sa. Ilia da osobo gidinasu defele, fafu osobo dogonana.
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
E da hano wayabo bagade, hano gobei dubu heda: be agoai amola susuligi di bubunuma heda: be agoai, hamosa.
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
E da hano wayabo bagade da: iya ahoasea, e da ela: mei logo agoane hamosa. E da hano dubu foloai agoai hamosa.
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
Osobo bagadega, e agoai hame ba: sa. E da beda: su hamedafa dawa:
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
E da hidale, eno ohe fi huluane ilima ba: le gudusa. E da sigua ohe fi huluane ilima hina bagade agoai esala.
