Job 40
1 Och Herren svarade Job, och sade:
RAB Eyüp'e şöyle dedi:
2 Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara?
“Her Şeye Gücü Yeten'le çatışan O'nu yola getirebilir mi? Tanrı'yı suçlayan yanıtlasın.”
3 Job svarade Herranom, och sade:
O zaman Eyüp RAB'bi şöyle yanıtladı:
4 Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun.
“Bak, ben değersiz biriyim, Sana nasıl yanıt verebilirim? Ağzımı elimle kapıyorum.
5 Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
Bir kez konuştum, yanıt almadım, İkinci kez konuşamam artık.”
6 Och Herren svarade Job utur ett väder, och sade:
RAB kasırganın içinden Eyüp'ü şöyle yanıtladı:
7 Gjorda dina länder som en man. Jag vill fråga dig, och säg du mig:
“Şimdi erkek gibi kuşağını beline vur da, Ben sorayım, sen anlat.
8 Skulle du göra min dom omintet, och fördöma mig, på det du skall vara rättfärdig?
“Adaletimi boşa mı çıkaracaksın? Kendini haklı çıkarmak için beni mi suçlayacaksın?
9 Och hafver du en arm såsom Gud, och kan du med lika röst dundra, såsom han gör?
Sende Tanrı'nın bileği gibi bilek var mı? Sesin O'nunki gibi gürleyebilir mi?
10 Bepryd dig med härlighet, och upphäf dig; kläd dig med lof och äro.
Öyleyse şan ve şerefe bürün, Görkem ve yücelik kuşan.
11 Strö ut dins grymhets vrede; se uppå alla högmodiga, och böj dem;
Gazabının ateşini saç, Gururluya bakıp onu alçalt.
12 Och förtryck de ogudaktiga, der de äro;
Gururluya bakıp onu çökert, Kötüleri bulundukları yerde ez.
13 Begraf dem tillsammans i jordene, och försänk deras prål uti det fördolda;
Hepsini birlikte toprağa göm, Mezarda yüzlerini kefenle sar.
14 Så vill jag ock bekänna dig, att din högra hand dig hjelpa kan.
O zaman sağ kolunun seni kurtarabileceğini Ben de kabul ederim.
15 Si, Behemoth, den jag bredovid dig gjort hafver, han skall äta hö såsom en oxe.
“Seninle birlikte yarattığım Behemot'a bak, Sığır gibi ot yiyor.
16 Si, hans kraft är uti hans länder, och hans förmåga i hans buks nafla.
Bak, ne güç var belinde, Karnının kasları ne güçlü!
17 Hans stjert sträcker sig ut såsom ett ceder; hans hemlig tings senor äro förvecklada.
Kuyruğunu sedir ağacı gibi sallıyor, Sımsıkıdır uyluk lifleri.
18 Hans ben äro såsom kopparrör; hans benlägger såsom jernstafrar.
Kemikleri tunç borular, Kaburgaları demir çubuklar gibidir.
19 Han är begynnelsen af Guds vägar, den honom gjort hafver, han öfverfaller honom med sitt svärd.
Tanrı'nın yapıtları arasında ilk sırayı alır, Yalnız Yaratıcısı ona kılıçla yaklaşır.
20 Bergen bära honom gräs, och all vilddjur spela der.
Tepeler ürünlerini ona getirir, Bütün yabanıl hayvanlar yanında oynaşır.
21 Han ligger i skuggan fördold, i rör och i träck.
Hünnap çalıları altında, Kamışlarla örtülü bir bataklıkta yatar.
22 Busken öfvertäcker honom med sin skugga, och pilträ vid bäcker öfvertäcka honom.
Hünnaplar onu gölgelerinde saklar, Vadideki kavaklar kuşatır.
23 Si, han uppsluker strömmen, och grufvar sig intet; han låter sig tycka, att han vill uttömma Jordanen med sin mun.
Irmak coşsa bile o ürkmez, Güvenlik içindedir, Şeria Irmağı boğazına dayansa bile.
24 Likväl griper man honom med sin egen ögon, och med snöre igenomborrar man honom hans näso.
Gözleri açıkken kim onu tutabilir, Kim kancayla burnunu delebilir?
